2016

Nyhetsbrev 7–2016

Nyheter från IFN.gif

 

Smart utbildning är vaccinet mot
digitaliseringens utmaningar

Vad kan forskningen lära oss om automatisering och digitalisering? Frågan ställdes på ett seminarium den 28 november. Huvudtalare var professor Melanie Arntz, ZEW i Mannheim och Heidelberg University. Hon har studerat automatiseringens effekter på arbetsmarknader inom OECD och förklarade att diskussionen ofta är alltför alarmistisk. Från IFN presenterade Lars Persson och Mårten Blix forskning på området. I en panel, som leddes av digitaliseringsexperten Sara Öhrvall, deltog även Annika Winsth, chefekonom Nordea.

Läs nyhetsbrev 7–2016 som PDF
 

Digit---Panel1.jpg

Automatiseringen och digitaliseringen kommer att förändra vår framtid, sa Sara Öhrvall, expert på digitalisering och seminariets moderator. Hon citerade en studie som visar att vi 2018 kommer att ha 1,3 miljoner robotar på världsmarknaden. Frågan är hur stor del av våra jobb som kommer att tas över av robotar.

Rädslan för automatisering hänger samman med vad vi antar kommer att hända, förklarade professor Melanie Arntz. I en ofta citerad studie av Frey/Osborne (2013) sägs att 47 % av jobben i USA är i riskzonen.

2016-11-28-Arntz.jpg

– Jag tror att det är en överdrift, sa Arntz.

Hon och två medförfattare har i en OECD-studie funnit att endast 9 % av amerikanska jobb är i riskzonen. I Sverige är risken cirka 7 % och i Tyskland 12 %. Skillnaderna beror på utbildningen, förklarade Melanie Arntz. Forskarna fann också att risken för arbetslöshet är större med lägre IT-investeringar. “I Sverige motsvarar investeringarna cirka 3 % av BNP jämfört med Tysklands 1,3 %”.

Melanie Arntz pekade på flera hinder för digitalisering.

– Vi måste komma ihåg att det inte händer över en natt. Kom ihåg juridiska och andra rättsliga hinder, som dataskydd. Vi har också hinder som rör våra preferenser. I vårdbranschen har vi en förkärlek för att interagera med människor inte robotar. Detta kommer att sakta ner processen.

2016-11-28-Persson.jpg

Även Lars Persson, IFN, påpekade att utbildning är A och O på den automatiserade arbetsmarknaden. IFN-forskarna har funnit att utbildning är skydd mot automatisering men det samma gäller inte höga löner.

– Jobb utan hög utbildning men med hög lön tenderar att försvinna, sa Lars Persson och tillade att jobbpolarisering är ett stort problem. Denna innebär att inte bara lågkvalificerade arbeten försvinner utan även jobb i mitten av kompetensskalan.

När maskiner ersätter människor så ökar detta företagens produktivitet, visar forskningen. Detta gäller särskilt företag med lågt utbildade medarbetare, unga företag och branscher med låg initial men ökad användning av ITK.

Vad kan göras för att underlätta digitaliseringen?

Bättre konkurrens, sa Persson. Han föreslog också smartare utbildning och sa att olika färdigheter bäst lärs ut i tidig ålder, men samtidigt behövs livslångt lärande:

– Det finns en artikel i Economic Journal som visar varför högutbildade klarar sig bättre. De får inte fler jobb, men de behåller sina arbeten och deltar i kontinuerlig utbildning på arbetsplatsen. Det verkar vara nyckeln till framgång. 

2016-11-28-Blix.jpg

Vad kan vi lära av historien, undrade Mårten Blix, IFN.

Med den industriella revolutionen ökade produktiviteten liksom välfärden. Men vi har haft oroande perioder med svår anpassning, sa Blix och nämnde införandet av elektricitet. Men digitaliseringen är mer omvälvande och sker snabbare. Han sa att nyckeln till framgång är vår förmåga att anpassa samhället till utvecklingen.

Blix hävdade att förändringen betyder olika saker för olika kontinenter. I Europa har vi reglerade arbetsmarknader och sedan länge etablerade institutioner. Men, sa Blix, ”det finns incitament att kringgå regler, vilket potentiellt kan vara avgörande för Europas välfärdsstater.”

Demografi är också en stark förändringskraft. Samhällen åldras. Dessutom lider den svenska arbetsmarknaden av matchningsproblem mellan färdigheter som arbetsgivare efterfrågar och färdigheter som de arbetssökande besitter. ”Detta är ett ytterligare incitament för att automatisera”, sa Blix. I Japan ser vi robotar i äldrevården eftersom det är svårt att anställa inom denna sektor.

– Jag tror att detta kommer till Sverige, särskilt till de glest befolkade områdena i norr där det är svårare att hitta personal.

Höga skatter på arbete är ytterligare en drivkraft för automatisering. Blix förklarade att med nya möjligheter att automatisera och lägga ut arbete via digitala plattformar sjunker priset på arbetskraft jämfört med maskiner och skatten blir därmed än viktigare.

Efter de tre presentationerna följde en paneldiskussion under ledning av Sara Öhrvall. I denna deltog även Annika Winsth, chefekonom Nordea. Hur ser du på jobbpolariseringen, undrade Öhrvall.

2016-11-28-Winsth-m-fl.jpg

Jag tror att polariseringen kommer att tillta, sa Winsth och påpekade att denna utveckling sker samtidigt som människor röstar på Trump, för Brexit samt partiet långt till vänster och till höger.

– Vi har denna utveckling även i Sverige. Jag tror det beror på att människor är rädda för polariseringen. För att förlora sina jobb.

Hon förklarade att det är viktigt att människor känner sig inkluderade i digitaliseringsresan och att medicinen är utbildning, även högre utbildning.
 

Se film och presentationer från seminariet
 

Forskningsfronten


IFN:s forskningsresultat publiceras i olika kanaler. All forskning presenteras först i ett working paper. Hittills under 2016 har ett 40-tal sådana publicerats på IFN. Nästa steg är publicering i vetenskapliga tidskrifter som är peer reviewed. Här redovisas studier som under senaste tiden accepterats för sådan publicering. Ämnena varierar från konsumtionens attraktionskraft till sociala nätverk och arbetsmarknadsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda. 

Nya accepterade artiklar

 

Kort och gott


Isaksson.jpg

Mats Isaksson, chef för OECD:s avdelning för Corporate Affairs, besökte IFN under oktober för en presentation om OECD:s verksamhet på området. Frågorna var många från de närvarande forskarna. Det handlade om allt från OECD:s rekommendationer och företags innovationskraft till fördelning av ansvar i bolag och börsintroduktioner.
 

Hilding.jpg

Mats Hilding, vd Axelent, besökte IFN den 6 december för att presentera sitt företag, dess utveckling och utmaningar. Allt i dialog med forskarna. Han förklarade hur Axelent, som tillverkar skyddsutrustning för bl.a. industrirobotar, vuxit och i dag har dotterbolag i 15-talet länder. Mats Hilding berättade hur sammansättningen av kategorier anställda har förändrats. Något som även Fredrik Heyman, IFN, talade om när han under besöket presenterade forskning på området.


  • Nationalekonomins frågor (Studentlitteratur) lanseras våren 2017. Författare är 20 nationalekonomer. Sex kapitel är författade av IFN-forskare. Närmare bestämt: Magnus Henrekson & Mikael Stenkula, Johanna Möllerström, Maria Persson, Johanna Rickne, Henrik Jordahl & Mikael Elinder samt Karin Edmark.
  • Artikeln ”Employment Effects of Union-Bargained Minimum Wages: Evidence from Sweden’s Retail Sector” av Per Skedinger som publicerats i International Journal of Manpower har utsetts till Highly Commended Paper.
  • Johanna Möllerström, affilierad till IFN, har tillträtt en professur vid Humboldt University i Berlin. Hon kommer närmast från George Mason University, Virginia, USA.


Debatt och politik i urval


11-okt-Henrekson

11 okt | Magnus Henrekson talade på en workshop i riksdagen som arrangerades av Kristdemokraterna. Temat var det svenska innovationsklimatet. Magnus Henreksons anförande hade rubriken “Varför blir en del personer entreprenörer?”.

Läs om entreprenörsforskning på IFN


11-okt-Henrik

11 okt | Henrik Jordahl föreläste på ett internt möte på Skandinaviska Enskilda Banken om friskolornas framtid. Bland annat diskuterades börsintroduktionerna av Internationella Engelska Skolan och AcadeMedia. Foto: Charlotta Olofsson. 

Läs mer om skolforskning
 

30-nov-Calmfors

30 november | Lars Calmfors inledde avsnittet “Migration och ekonomisk tillväxt” på SvD Näringsliv Financial Forum. Han förklarade att en enkät visar att arbetsgivare skulle anställa för enklare jobb ifall lönen var avsevärt lägre än dagens minimilön – kanske 14–15000 kronor.

Läs om lönespridning
 

30-nov-Bergh

30 november | Andreas Bergh, IFN, diskuterade integration tillsammans med Tino Sanandaji, Handelshögskolan, på SvD Näringsliv Financial Forum. Han sa att vi måste acceptera större lönespridning för att främja integrationen av nyanlända.

Läs rapport om invandringens ekonomi
 

30-nov-Blix

30 november | Mårten Blix var den tredje IFN-forskaren som deltog i SvD Näringsliv Financial Forum. Blix talade om digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Han påpekade att digitaliseringen utmanar den svenska välfärdsmodellen.

Läs mer om digitarisering
 

27-okt-Henrekson

27 oktober | Magnus Henrekson talade inför cirka 400 vägledare (främst i skolan men även yrkeslivet). Ämnet var ”Framtidens arbetsmarknad”. Magnus Henrekson förklarade att bara den som vet vad han/hon vill göra bör påbörja högre studier. Och alla behöver inte akademiska studier.

Läs rapport om svenska skolan
 

5-dec-Skedinger

5 dec | Per Skedinger var en av talarna på en workshop för moderata politiker från hela landet. Han talade om vad vi utifrån forskningen vet, mer eller mindre säkert, om effekterna på arbetsmarknaden av anställningsskydd.
 

16-nov-Andreas

16 nov | Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, var en av kommentatorerna när Transparency International släppte sin senaste korruptionsundersökning Global Corruption Barometer. Foto: Carin Sjölin.

Läs mer om korrruption
 

29-maj-Oxelheim

29 maj | Lars Oxelheim (till höger) och den tyske ekonomen Daniel Gros, chef för Centre for European Policy Studies, CEPS, deltog i en panel på Shanghai Forum i Shanghai.

Börja prenumerera

IFN:s nyhetsbrev består av sju kortfattade brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Dessutom publiceras IFN Newsletter två gånger per år. Dessa engelska nyhetsbrev är mer omfattande och texterna är författade av IFN-forskare.  Det handlar om temaartiklar som tar upp aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.

2017-02-27 puff nyhetsbrev.jpg

I nyhetsbrevet ingår:

  • Sammanfattningar av accepterade artiklar och/eller titlar på working papers utgivna vid institutet
  • Intervju eller reportage om ett aktuellt forskningsämne
  • Presentationer av nya medarbetare och nya projekt
  • IFN-forskarnas deltagande i samhällsdebatt och opinionsbildning


Redaktör: Elisabeth Precht

Aktuell forskare

Nikita Koptyug

Forskningsområden:  industriell organisation och spelteori.

Några av de frågor Nikita Koptyug försöker besvara med sin forskning:

  • Vilken information använder konsumenter när de fattar beslut om köp av produkter?
  • Kan tillförlitlig information minska asymmetriproblem mellan professionella och icke-professionella köpare?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se