Nyhetsbrev 2-2013

Effekter av privatiseringar på konkurrens och effektivitet

fh lp pjn

av Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck


I denna rapport visar forskarna att privatiseringar i Sverige haft positiv effekt på produktivitetsutvecklingen men negativ effekt på produktmarknadskonkurrensen. Produktivitetsförbättringarna sker oftast redan innan privatiseringen genomförts. Detta innebär att studier som utvärderar effekter av privatiseringar just vid tidpunkten för ägarbyte kan ha underskattat effektivitetsförbättringar.

Valet mellan privat och offentligt ägande av företag har diskuterats länge i Sverige. Redan riksrådet Carl Bonde (1581–1652) var en ledande kraft vid utformningen av 1600-talets näringspolitik för bergsbruket. 1626 publicerade Bonde ett utkast till en brukslagstiftning som sedan i stor utsträckning infördes 1637. Bonde hävdade att staten visserligen hade det övergripande ansvaret för bergsbrukets utveckling men att driften av de industriella anläggningarna borde ske i privat regi. ”Kronan själv haver aldrig drivit bruk med nytta”, enligt Bonde.1

Under senare år har intresset för samhällsekonomiska effekter av offentligt ägande och privatiseringar återigen blivit stort i Sverige. Teknologisk utveckling har gjort att marknader som tidigare var naturliga monopolmarknader kunnat konkurrensutsättas. Framför allt har utvecklingen inom informationsteknologin gjort att verksamheter kunnat delas upp vertikalt och att delar av branscher kunnat konkurrensutsättas. Detta har exempelvis skett inom eldistribution och spårbunden trafik. En mer generell våg av privatiseringar i Sverige har sjösatts under de senaste 20 åren, framför allt driven av politisk vilja att i större utsträckning använda sig av marknadsmekanismen för att uppnå samhälleliga mål. Denna utveckling har till stor del varit baserad på tesen att ökad konkurrens leder till högre effektivitet i produktion av varor och tjänster. Vi beskriver här huvuddragen i en rapport som skrivits på uppdrag av Konkurrensverket (Heyman, Norbäck och Persson 2012) om samhällsekonomiska effekter av dessa privatiseringar.
 

2 Målsättningen i privata och offentligt ägda företag

En central skillnad mellan privatägda och offentligt ägda företag är att de ofta har olika målsättningar.2
 

2.1 Privata företag

Enligt aktiebolagslagen är syftet med privata aktiebolag att maximera avkastningen för aktieägarna i bolaget. På ett generellt plan innebär äganderätten av företaget att ägaren har en ”residualrätt” till dess kassaflöde och rätten att avgöra hur företagets tillgångar ska användas.

Den teoretiska nationalekonomiska litteraturen har visat att aktiebolagsmodellen till stor del är förenad med samhällsekonomisk effektivitet då aktiebolag har starka incitament att utveckla och producera efterfrågade produkter och tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. Litteraturen har emellertid identifierat två fundamentala samhällsekonomiska problem med aktiebolagsmodellen. För det första innebär de privata företagens vilja att vinstmaximera att de inte beaktar negativa effekter av prishöjningar och strategiska investeringar som drabbar konsumenterna. Framför allt sätter företagen för höga priser jämfört med det samhällsekonomiskt effektiva priset på oligopolmarknader. Det finns även risk att företagen monopoliserar marknader. Den teoretiska nationalekonomiska litteraturen har visat att konkurrenspolitik kan minska dessa problem genom att motverka dels företagssamarbete på oligopolmarknader, dels missbruk av dominerande ställning samt förvärv drivna av marknadsmakt (Motta 2004 och Tirole 2005).

Ett ytterligare potentiellt problem är att ägarna i stora företag har rätten till kassaflödet, medan kontrollrätten är delegerad till ledningen. Ledningen i företaget kommer därför inte nödvändigtvis att agera i ägarnas intresse. Detta problem har undersökts i ett stort antal studier inom finansiell ekonomi (exempelvis Jensen och Fama 2000). Utgångspunkten i denna litteratur är att ledningen delvis agerar i eget intresse, t.ex. avstår från besvärliga personalförändringar eller genomför statusfyllda icke vinstgivande investeringar. En rad olika styrmedel, som prestationslön och övervakning, har utvecklats för att hantera detta problem (se Tirole 2006).
 

2.2 Offentligt ägda företag

Statliga företag har som uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutveckling-
en blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Statligt ägda bolag lyder med vissa undantag under samma lagar som privatägda bolag. Till exempel utgör aktiebolagslagen det centrala ramverket för de statliga bolagens styrning. Statligt ägda bolag kan liksom privatägda bolag också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Kommunala företag och landstingsföretag styrs av kommunallagen (1991:900). Enligt denna får kommuner och landsting efter beslut av fullmäktige lämna över vården till aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening, ideell förening, stiftelse eller enskild individ. Den kommunala självkostnadsprincipen återfinns i kommunallagen och föreskriver att det kommunala avgiftsuttaget inte får överstiga självkostnaderna för den aktuella tjänsten eller nyttigheten. Det bör dock noteras att självkostnadsprincipen inte är normerande för avgiftssättningen i kommunala bolag om det inte framgår av de kommunala styrdokumenten. Detta innebär att dessa typer av företag till viss del kan ha vinst som mål för verksamheter.
 

vatten


Ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan de offentliga företagens målsättningar delas in i dels ekonomiska avkastningsmål, dels i samhällsekonomiska mål. De samhällsekonomiska målen kan, i sin tur, även de delas in i två delar:

- Fördelningsmål, d.v.s. en målsättning till att omfördela resurser mellan olika grupper i samhället. Exempelvis kan ett offentligt ägt teleföretag ha till uppgift att erbjuda telekommunikation för invånare i glesbygd. Systembolagets verksamhet kan anses omfatta ett fördelningsmål där målet är att försöka stötta individer med ett potentiellt missbruksproblem och skydda dem som utsätts för obehag av sådant missbruk.

- Korrigering av marknadsmisslyckanden. Offentliga företag har möjlighet att ta hänsyn till hur olika intressenter som berörs av företagets verksamhet påverkas av företagets agerande. Privata företag tenderar att sätta för höga konsumentpriser på marknader med fåtalskonkurrens då de där utnyttjar sin marknadsmakt. Offentliga företag som inte vinstmaximerar kan öka samhällsnyttan genom att sätta lägre priser på sådana marknader. Vid naturliga monopol finns stordriftsfördelar som gör att endast ett företag kan bedriva en lönsam verksamhet. Distribution av el och vatten brukar anföras som exempel. Ett motiv för offentligt ägande av naturliga monopol är att förhindra överprissättning. Utbildning är ett exempel på en aktivitet med positiva externa effekter eftersom den ger fördelar som går utöver vad den enskilda studenten erhåller, exempelvis minskad brottslighet. Ökad utbildning leder inte bara till förbättringar för enskilda studenter utan även till förbättringar för andra. Ett privat utbildningsföretag kan ha svårt att få betalt för den minskade brottsligheten som dess verksamhet leder till och erbjuder då mindre utbildning utifrån samhällets bästa.

Den ekonomiska litteraturen har också identifierat två fundamentala samhällsekonomiska problem med offentligt ägda företag. För det första kan offentliga företagsinvesteringar användas av politiker för att bli omvalda och typiskt sett är det medianväljarens eller starka lobbygruppers preferenser som då är i fokus. Dessa gruppers preferenser sammanfaller dock sällan med preferenserna för samhället som helhet. Politiker kan exempelvis av taktiska skäl anställa mer arbetskraft än vad som är ekonomiskt motiverat och/eller ha svårare att genomföra besvärliga personalneddragningar (Shleifer och Vishny 1994; Boycko m.fl. 1996). Vidare är det svårt och politiskt kostsamt att låta ett företag gå i konkurs även om dess verksamhet inte är långsiktigt lönsam (Kornai m.fl. 2003). Således kommer offentliga företag att ha svagare incitament än privata företag att vara kostnadseffektiva.

Det andra fundamentala samhällsekonomiska problemet förknippat med offentligt ägande är detsamma som i privata aktiebolag, nämligen konflikten mellan ägare och företagsledning. Dock är de negativa effekterna här annorlunda. Exempelvis om företagsledningen förväntar sig att det offentliga kommer att lägga beslag på överskottet från en riskfylld men lyckad investering, kommer företagsledningen inte att satsa på en sådan.

Stora och riskfyllda men lönsamma investeringar kommer därför inte att vara lika vanliga här som i privata företag (Laffont och Tirole 1993).

Figur_1
Figur 1: Andel av totalt antal sysselsatta i offentliga företag och andel av totalt antal företag som är offentligt ägda.

 

2.3 Effekter av privatisering på oligopolmarknader

I den teoretiska nationalekonomiska litteraturen om effekter av privatiseringar på oligopolmarknader påvisas att privatiseringar leder till ökad produktivitet då privata företag har starkare incitament att minimera kostnader och utveckla nya produkter. Samtidigt visar dessa studier att konsumentpriserna kan öka då privata företag har starkare incitament att utnyttja sin marknadsmakt. De Fraja (1991), Anderson m.fl. (1997) och Cremer m.fl. (1989) analyserar ”blandekonomiska” marknader där både privata och offentliga företag är verksamma och visar att offentliga företag kan användas som instrument för att stimulera konkurrens. Detta eftersom det offentliga företagets låga prissättning kan innebära en lägre prissättning även hos de privata företagen.

Litteraturen visar vidare att effekter av privatiseringar uppstår redan innan själva ägaröverlåtelsen sker. Roland och Sekkat (2000) visar att en förväntad privatisering innebär att företagsledningen påbörjar en omstrukturering innan själva ägaröverlåtelsen, i syfte att förbättra sina framtida anställningsmöjligheter. En liknande mekanism belyses av Norbäck och Persson (2011) som visar att en offentlig ägare har incitament att omstrukturera innan privatiseringen för att strategiskt öka budkonkurrens om företaget som ska privatiseras. Effekterna av privatisering kan således uppstå redan på förhand. Det blir därför nödvändigt att studera utvecklingen inom företag som privatiseras även en tid före själva ägaröverlåtelsen.


3 Offentligt ägande och privatiseringar i Sverige 1990–2009

Ekonomisk teori pekar alltså på en rad skillnader mellan privat och offentligt ägande, bl.a. som en följd av skillnader i målfunktioner och förutsättningar. Vidare har ekonomisk teori påvisat att företag som privatiseras har incitament att ändra sitt beteende redan innan själva ägaröverlåtelsen. Hur har då privatiseringarna i svenskt näringsliv påverkat de privatiserade företagen och konkurrensen på marknaden och vilka skillnader finns mellan privat och offentligt ägande? För att belysa dessa frågor utnyttjar vi en mycket omfattande och detaljrik databas från Statistiska centralbyrån (SCB) som i sin helhet omfattar information om cirka 300 000 företag och 500 000 arbetsställen. I denna analys används sammanfogade företags- och arbetsställedata för åren 1990–2009.

För att identifiera privatiseringar används flera olika variabler. Grunden utgörs av den variabel i databasen som anger om ett företag är privatägt, kommunalägt eller statligt ägt. Denna variabel används vid jämförelser mellan privat- och offentligt ägda företag. En privatisering definieras utifrån en förändring av ägande från kommunalt eller statligt till privat.

Låt oss först beskriva utvecklingen och omfattningen av offentligt ägande. Figur 1 (föregående sida) visar andelen av totalt antal sysselsatta i offentliga företag och andelen av totalt antal företag som är offentligt ägda. Vi ser en svagt fallande trend för både andelen företag som är offentligt ägda och andelen sysselsatta i offentligt ägda företag. Detta gäller i synnerhet perioden från 1996 då SCB genomför en totalundersökning av företagen.

Hur ser då mönstret ut för privatiseringar av företag under perioden 1990–2009? Baserat på företag med åtminstone 20 anställda finner vi omfattande skillnader över tiden. Vi identifierar två vågor av privatiseringar. Den första tar sin början några år in på 1990-talet och har sitt slut strax innan millennieskiftet. En andra våg av privatiseringar ser ut att ha inletts i början av 2000-talet.

I vilka branscher finns då de offentligägda företagen? Tabell 1 visar den genomsnittliga andelen sysselsatta i offentligt ägda företag och antalet privatiseringar under perioden 1990–2009 uppdelat på elva olika näringsgrenar. Högst andel offentlig sysselsättning finns inom ”el-, gas, värme- och vattenförsörjning” och ”utvinning av mineral”. Dessa branscher karakteriseras av uttalade stordriftsfördelar och är delvis naturliga monopol där ett privat ägande kan leda till avsevärd marknadsmakt. I gruppen branscher med låg offentlig sysselsättning återfinns ”tillverkning” och ”fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster”.

När det gäller privatiseringarnas fördelning över branscher finns det inget tydligt mönster. Exempelvis sker privatiseringar både i branscher med lågt och högt offentligt ägande.

Tabell 1
Tabell 1: Antal privatiseringar och andel offentligt anställda i olika näringar.


3.1 Offentligt ägande, privatiseringar och konkurrens

Vi finner att offentligt ägande tenderar att vara högt i branscher med t.ex. hög kapitalintensitet och låg exportintensitet. Detta indikerar, som nämnts ovan, att offentligt ägande är framträdande i branscher med höga vinster till följd av svag konkurrens. En fråga som därmed infinner sig är hur offentlig ägande samvarierar med graden av konkurrens på produktmarknaden?

Figur 2 visar den genomsnittliga andelen sysselsatta i offentliga företag på den vertikala axeln och den genomsnittliga graden av produktmarknadskonkurrens på den horisontella axeln. För att mäta graden av produktmarknadskonkurrens använder vi ett nytt mått som baseras på forskning av Boone (2008). Måttet fångar hur känsliga företagens vinster är för förändringar i deras marginalkostnader. Tanken är att konkurrensen i en bransch är hårdare ju mer ett företags kostnad för att producera ytterligare en enhet minskar dess vinst. Skälet till vinstminskningen är då inte enbart att företagets totala kostnader ökar – det tappar också i försäljning när aggressiva konkurrenter tar över en del av företagets kunder. På marknader med mindre konkurrens finns inte samma hot att rivaler expanderar och effekten på vinsten blir därför inte lika stor.

Som framgår av figur 2 finner vi att en högre grad av konkurrens i genomsnitt är förknippad med en lägre grad av offentligt ägande.

Fig_2
Figur 2: Andel offentliganställda i olika branscher och graden av konkurrens. Genomsnitt för perioden 1990–2009 för 44 industrier. Figuren inkluderar även skattat samband.
 

Figur 3 visar de branscher där privatiseringar varit särskilt omfattande. Det totala antalet privatiseringar i branschen indikeras med storleken på cirkeln (ju större desto fler privatiseringar, x indikerar att inga privatiseringar ägt rum). Privatiseringar förekommer ofta oavsett graden av offentligt ägande men privatiseringar har till stor del skett i branscher med relativt låg konkurrens.

Figur_3
Figur 3: Genomsnittlig andel offentliganställda per bransch och konkurrens över hela perioden (1990–2009). Antal privatiseringar i en bransch indikeras med storleken på cirkeln. x = inga privatiseringar.



3.2 Effektivitet och konkurrens vid privatiseringar

Låt oss nu studera vad som händer i ett genomsnittligt företag som privatiseras. Vi visar i figur 4 vad som händer från och med två år före privatiseringen (t – 2) till två år efter privatiseringen (t + 2).

Figur 4 visar att produktiviteten ökar efter privatiseringen, vilket överensstämmer med att privata ägare är mer benägna än offentliga ägare att maximera vinsten. I genomgången av den teoretiska privatiseringslitteraturen noterade vi också att forskningen betonar att offentligt ägda företag har svårt att vara kostnadseffektiva, bl.a. som en följd av att politiska restriktioner försvårar effektiva strukturomvandlingar som drabbar särintressen.
 

Fig 4

Figur 4: Genomsnittlig utveckling för privatiserade företag. Fönster: t–2 till t+2.

Not: Värdena utgår ifrån företag som finns i databasen samtliga år under perioden t–2 t.o.m. t+2. På detta sätt tar vi hänsyn till eventuella kompositionsförändringar som kan ha betydelse, genom att samma företag studeras under hela tidsperioden.


Figuren visar emellertid att ökningen av produktiviteten påbörjas redan innan privatiseringen. Detta överensstämmer med tesen att ägaren till företag som ska privatiseras har incitament att påbörja en omstrukturering redan innan själva ägaröverlåtelsen sker. Genomgången av den teoretiska privatiseringslitteraturen visar även att det privatiserade företagets målfunktion kan komma att ändras redan då beslutet om privatiseringen tas, d.v.s. innan privatiseringstillfället. Företagsledningen kan då tänkas genomföra aggressiva omstruktureringar i syfte att öka värdet på företaget.

Andra noterbara resultat i figur 4 är att en privatisering minskar antalet anställda i samband med privatiseringstillfället. Figuren visar dock på en återhämning av antalet sysselsatta redan några år efter privatiseringen. Vidare ser vi att andelen högutbildade i personalen ökar och att minskningen av antalet anställda i samband med privatiseringen förefaller ske genom en minskning av andelen lågutbildade. Återigen överensstämmer denna observation med den teoretiska privatiseringslitteraturen. Det offentliga företaget har inte genomfört effektiva omstruktureringar p.g.a. politiska restriktioner, men så fort privatiseringsbeslutet sker ändras målfunktionen och företaget omstruktureras i syftet att öka dess och företagsledningens marknadsvärde. Figuren visar också att konkurrensen tenderar att minska efter en privatisering. Detta resultat överensstämmer återigen med den teoretiska litteraturen som påvisat att statlig närvaro i en bransch kan vara ett sätt att behålla konkurrenstrycket.
 

3.3 Bakomliggande samband

Vi undersöker också skillnader mellan offentliga företag och privata företag i allmänhet och effekter av privatiseringar med hjälp av regressionsanalys. Fördelen med regressionsanalys är att vi kan kontrollera för inflytandet av andra faktorer som ger upphov till genomsnittliga skillnader mellan offentliga och privata företag eller som kan vara viktiga vid privatiseringar. Vi har sett att offentliga företag ofta finns i branscher där hindren för inträde är höga (företagen har stora utvecklingskostnader, naturliga monopol, etc.). Tar vi inte hänsyn till att offentliga företag är mer frekventa inom sådana branscher skulle vi finna att offentliga företag i genomsnitt är mer produktiva än privata företag, eftersom produktiviteten tenderar att t.ex. vara högre i branscher där företagen satsar mycket på forskning och utveckling. Istället bör privata och offentliga företag i samma bransch jämföras.

Regressionsanalysen ger vid handen att produktiviteten generellt sett är högre i privata än i offentliga företag. Undersöker vi vad som händer efter en privatisering noterar vi att om urvalet består av samtliga företag finner vi en signifikant ökning av produktiviteten. Även när vi jämför privatiserade och offentliga företag ökar produktiviten efter en privatisering. Om vi istället enbart studerar företag som någon gång under perioden privatiseras finner vi ingen signifikant förändring av produktiviten.

Det senare resultatet överensstämmer med mönstret i figur 4 där vi ser att produktiviteten börjar öka redan innan privateringen sker. Detta innebär minskad skillnad i produktivitet före och efter en privatisering, vilket är konsistent med teorier att företag genomför produktivitetshöjande åtgärder innan privatiseringen i syfte att öka budkonkurrensen om företaget.

Vi finner slutligen att antalet anställda är lägre i privata företag än i offentliga företag. Privatiseringar tenderar att minska antalet anställda, men det finns ingen sådan effekt när urvalet begränsas till privatiserade företag. Det kan återigen bero på att företag som säljs tenderar att omstruktureras redan innan försäljningen.


4 Slutsatser

Vår genomgång av den teoretiska nationalekonomiska privatiseringslitteraturen ger vid handen att det fundamentala samhällsekonomiska problemet vid privatiseringar är risken att privatiserade företag utnyttjar sin marknadsmakt och höjer priserna. Vidare påvisas att privatiseringar kan innebära att kostnads- och produktutveckling sker mer effektivt då offentliga ägare har svagare incitament att genomföra kostnadsbesparande och produktivitetshöjande investeringar, då dessa riskerar att missgynna politiskt starka grupper.

Dessa förutsägelser stämmer väl med vår empiriska analys, som visar att privatiseringar har (i) negativ effekt på produktmarknadskonkurrensen och (ii) positiv effekt på produktivitetsutvecklingen. Den empiriska analysen visar också att produktivitetsförbättringarna till stor del sker redan innan privatiseringen genomförts. Studier som utvärderar effekter av privatiseringar just vid tidpunkten för ägarbytet kan därför ha underskattat effektivitetsförbättringar av privatiseringar. En slutsats som följer av analysen är att konkurrenslagstiftningen bör tillämpas aktivt i privatiserade branscher för att begränsa de negativa effekterna av privatiseringen. Detta särskilt som offentligägda företag är verksamma i branscher med låg konkurrens.

Lås oss slutligen notera att vår empiriska studie inte omfattar privatiseringar inom vård, skola och omsorg. Vidare är den teori vi använt mindre lämpad för dessa områden, eftersom teorin är främst relevant för marknader där konsumenterna är välinformerade och rationella. Eftersom konsumenterna inom vård, skola och omsorg ofta kan vara dåligt informerade, är sjuka eller minderåriga, kan dessa ha svårt att fatta välgrundade beslut. Detta är dock inte ett problem som är specifikt för denna studie utan återspeglar ett mer generellt problem. Det råder brist på empirisk analys av ägandeform, produktivitet och välfärd inom vård, skola och omsorg. Det behövs en teoriutveckling för att bättre förstå hur konkurrenslagstiftningen bör utformas för att vara anpassad till de speciella förutsättningar som gäller inom många delar av tjänstesektorn.
 


1) Se Johnsson (2008).

2) Se Jordahl (2009) för en utförlig översikt av den nationalekonomiska privatiseringslitteraturen.

 

Referenser

Anderson, S., A. de Palma och J.-F. Thisse (1997), ”Privatization and Efficiency in a Differentiated Industry”, European Economic Review, 41(9), 1635−1654.

Boone, J., (2008), ”A New Way to measure Competition.” Economic Journal, 118(531), 1245–1261.

Boycko, M., A. Shleifer, och R .Vishny (1996), ”A Theory of Privatisation”, Economic Journal, 106(435), 309−319.

Cremer, H., M. Marchand och J.-F. Thisse (1989), ”The Public Firm as an Instrument for Regulating an Oligopolistic Market”, Oxford Economic Papers, 41(2), 283−301.

De Fraja, G. (1991), ”Efficiency and Privatisation in Imperfectly Competitive Industries”, Journal of Industrial Economics, 39(3), 311−321.

Roland, G. and K. Sekkat (2000), ”Managerial career concerns, privatization and restructuring in transition economies”, European Economic Review 44, 1857—72.

Heyman, F., P.-J. Norbäck och L. Persson (2012), Konkurrens och effektivitetseffekter av privatiseringar, Uppdragsforskningsrapport Konkurrensverket 2012:4.

Jensen, M. och E. Fama (2000), A Theory of the Firm: Governance, Residual Claims and Organizational Forms, Cambridge MA, Harvard University Press.

Johnson, A. (2008), Fånga platsen – guide till Sveriges företagssamma historia, SNS.

Jordahl, H. (2009), Privatiseringar av statligt ägda företag – En litteraturöversikt med fokus på OECD-länderna, Rapport N9010, Finansdepartementet och Näringsdepartementet.

Kornai, J., E. Maskin och G. Roland (2003), ”Understanding the Soft Budget Constraint”, Journal of Economic Literature, 41(4), 1095−1136.

Laffont, J.J. and J. Tirole (1993) A theory of incentives in procurement and regulation, MIT Press.

Norbäck, P.-J. och L. Persson (2011), ”Privatization, Investment and Ownership Efficiency”, Oxford Economic Papers, first published online December 1, 2011 doi:10.1093/oep/gpr053 (22 pages)

Shleifer, A. och R .Vishny (1994), ”Politicians and Firms”, Quarterly Journal of Economics, 109(4), 995−1025.

Tirole, J. (2005) The Theory of Corporate Finance, Princeton University Press.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se