Nyhetsbrev 2-2014

Forskningsfronten

IFN:s forskningsresultat publiceras i olika kanaler. Arbeten i preliminär form publiceras som working papers. I regel utkommer de senare i reviderad form i forskningstidskrifter som är externt granskade, då som accepterade artiklar.

Ola Andersson, Cédric Argenton och Jörgen W. Weibull, ”Robustness to Strategic Uncertainty”, Games and Economic Behavior.
    Denna spelteoretiska uppsats formaliserar en idé om strategisk osäkerhet och föreslår ett robusthetskrav mot sådan osäkerhet. När osäkerheten är liten visar författarna bland annat att robusthetskravet ofta leder till en intuitiv avgränsning av Nashjämvikterna – en situation utan strategisk osäkerhet där ingen spelare har något att vinna på att ensam byta strategi.

Andreas Bergh och Carl Hampus Lyttkens, ”Measuring Institutional Quality in Ancient Athens”, Journal of Institutional Economics.
    Det är välkänt att de gamla grekerna var tidigt ute med demokrati som styrelseskick – men hur var det ställt med det ekonomiska systemet? I denna artikel görs ett försök att beräkna graden av ekonomisk frihet i Aten 400 f. Kr. Studien visar att Aten var en fri och välfungerande marknadsekonomi, med ekonomisk frihet på ungefär samma nivå som dagens Hong Kong.

Katariina Nilsson Hakkala, Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, ”Multinational Firms, Acquisitions and Job Tasks”, European Economic Review.
    Svensk ekonomi har blivit alltmer globaliserad under de senaste decennierna. Det finns anledning att förvänta sig att denna utveckling leder till förändringar i efterfrågan på olika typer av arbetskraft. I denna studie finner forskarna att utländska direktinvesteringar i Sverige leder till en ökad efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter och på arbetsuppgifter som kräver personlig interaktion.

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, ”Small Business Activity Does not Measure Entrepreneurship”, Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).
    Ofta används andelen egenföretagare som mått på graden av entreprenörskap i empiriska studier. I denna uppsats menar författarna detta sätt att mäta entreprenörskap blir missvisande om man försöker fånga graden av schumpeterianskt entreprenörskap. Istället föreslår de ett alternativt mått: antalet personser som blivit dollarmiljardärer genom att starta och driva upp egna företag.

Ola Bengtsson och Daniel Bernhardt, ”Different Problem, Same Solution: Contract-Specialization in Venture Capital”, Journal of Economics and Management Strategy.
    Finansiella kontrakt varierar mycket i hur man kombinerar kontrollrättigheter och villkor för framtida kassaflöde. I studien visas bland annat att riskkapitalbolag lär av varandra vad gäller nya avtalslösningar, vilket innebär att kontraktsspecialisering uppstår eftersom investerare tar hänsyn till erfarenhet och är ovilliga att experimentera med okända kombinationer.

Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, ”Born to Be Global and the Globalization Process”, The World Economy.
    I denna studie visas att globaliseringsprocessen kan förklara den snabba internationella expansionen av företag som Facebook och Google – born-to-be-global-fenomenet. En starkare internationell integration kan dock även leda till att sådana entreprenörsföretag allt oftare säljs till redan etablerade företag, som därigenom vinner konkurrensfördelar.

Henrik Horn och Petros C. Mavroidis, ”Multilateral Environmental Agreements in the WTO: Silence Speaks Volumes”, International Journal of Economic Theory.
    WTO:s medlemmar har gjort åtaganden i internationella miljöavtal som kan strida mot WTO-avtalet. Hackordningen mellan dessa avtal har därför debatterats. Denna studie hävdar att skälet för separationen av handels- och miljöåtaganden talar för att WTO-domstolar inte ska beakta åtaganden i miljöavtal. WTO:s medlemmar måste själva utforma denna relation.

Magnus Henrekson, ”How Labor Market Institutions Affect Job Creation and Productivity Growth”, in Alexander S. Kritikos et al. (eds), IZA World of Labor. Bonn and London: IZA and Bloomsbury Publishing.
    Ekonomisk tillväxt kräver att resurser fortlöpande omfördelas från företag med lägre till företag med högre produktivitet. I denna studie konstateras att dynamiken påverkas av bland annat hur lätt det är för nya och växande företag att locka till sig personer med rätt kompetens och hur snabbt och till vilka kostnader svagt presterande företag kan minska sin personalstyrka.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se