Nyhetsbrev 2-2014

Skatter, skatter och lägre skatter ...

skatter


Är det verkligen sant att Sverige är ett skatteparadis i dag? frågar Magnus Henrekson i boken En skattereform för 2000-talet (2014). Hans studie är en av många om skatter som IFN-forskare kontinuerligt presenterar. I dagarna avslutas ett skattehistoriskt projekt under ledning av fil.dr Mikael Stenkula. Exempel på andra skattefrågor som IFN studerar är beskattning av optioner och skatternas betydelse för tillgång på riskkapital.

Magnus Henrekson presenterar i En skattereform för 2000-talet en historisk exposé över alla de olika skatter som företagare och sparare betalat genom åren. Han konstarerar att avarterna i det svenska skattesystemet i kombination med internationella förebilder beredde vägen för ”århundradets skattereform”. Resultatet var bland annat att den högsta marginalskatten på arbetsinkomst sänktes från 80 till 50 procent. Därefter har ytterligare en rad reformer genomförts exempelvis de fem så kallade jobbskatteavdragen sedan regeringsskiftet 2006. Ett nytt lapptäcke har skapats.

Även skatterna på sparande och förmögenhet har sänkts. I dag är det lönsamt att spara men främst för placeringar i bankernas fondprodukter och i noterade värdepapper. Däremot är det fortfarande svårt för privatpersoner utan egen förmögenhet att bygga ett nytt företag. Och det är i detta avseende som Magnus Henrekson menar att det krävs reformer:

  1. Premiera entreprenörer och nyckelpersoner som är villiga att långsiktigt ta personliga risker genom att investera egen tid utan direkt ersättning i form av lön. Optioner gör det möjligt att knyta till sig nyckelpersoner utan att entreprenören berövas möjligheten till finansiell avkastning och kontroll över sitt företag.
  2. Premiera aktiva investeringar framför passiva. Genom tillkomsten av lågt beskattade ISK/kapitalpensionskonton beskattas passiva investeringar lägre än aktiva. Detta försvagar incitamenten till aktivt ägande.
  3. Sluta missgynna finansiering med eget kapital. Idag är eget kapital dubbelbeskattat, medan lånat är enkelbeskattat, på grund av att räntor men inte utdelningar är avdragsgilla.

(Se även rapporten “Fokusområde: kapitalskatterna och företagandet”, av Magnus Henrekson; IVA, 2013).


Skatterna och riskkapitalet

I Swedish Economic Forum Report 2013 skriver Joacim Tåg om vilken roll skatterna spelar för tillgång till riskkapital för entreprenörer. Han menar att svensk skattepolitik påverkat riskkapitalinvesteringar på tre sätt: För det första har den svenska beskattningen ända fram till 1991 premierat skuldfinansiering före privata direktinvesteringar av riskkapitalbolag. För det andra har beskattningen av inkomster från entreprenöriell verksamhet varit hårdare i Sverige än i USA, även efter 1991 års skattereform. Slutligen har det svenska regelverket och skattepolitiken missgynnat uppbyggnad av de strukturer som riskkapitalbolag behöver för att effektivt kunna ta in kapital från institutionella investerare.

Tåg påpekar att Sverige har ett tvådelat skattesystem som skiljer på inkomst från kapital respektive arbete. Detta innebär att svenska entreprenörer måste följa särskilda skatteregler som klassar en del av deras inkomst som inkomst från kapital (med en lägre skattesats) och en annan del som inkomst från arbete (med en högre progressiv skattesats).

Vad som krävs för framtidens skattesystem, skriver Tåg, är lägre beskattning av entreprenörsinkomster (lättnader av 3:12-reglerna) och optioner.


Optionskontrakt

Rapporten “Optionsskatter och entreprenöriellt företagande” (Svenskt Näringsliv 2013) har Magnus Henrekson och Tino Sanandaji som författare. De frågar hur Sverige kan bli mer som Silicon Valley? Svaret är att man i praktiken måste “förmå de få individer som har de kunskaper som krävs för att starta (eller som nyckelpersonal bidra till) kunskapsintensiva företag att välja detta riskfyllda och osäkra alternativ före trygga och välbetalda karriärer som anställda i andra företag”. De fortsätter: “De lösningar som gradvis utvecklades i framförallt USA och som visade sig fungera väl även i andra länder inkluderade i många fall optionskontrakt.”


Unikt historiskt skatteprojekt 

I ett stort skatteprojekt har IFN under ledning av fil.dr Mikael Stenkula kartlagt hela det svenska skattesystemet systematiskt från 1862 och fram till i dag. Det är ett omfattande arbete som pågått under fyra år med ett antal forskare involverade.

De områden som studeras är:

  • Arbetsbeskattning
  • Arvs- och gåvoskatt
  • Skatt på varor
  • Kapitalbeskattning
  • Förmögenhetsbeskattning
  • Fastighetsbeskattning

Tanken är att de olika delstudierna ska ges ut i en antologi som sedan kan användas av andra forskare som vill studera effekter av den svenska beskattningen i ett 150-årigt perspektiv.


Skatterna och välfärden

En rad ytterligare forskare på IFN studerar skatter ur ett eller annat perspektiv. Andreas Bergh är en av dessa. På ett seminarium nyligen kommenterade han rapporten “Skattesänkningar och offentliga resurser” (Svenskt Näringsliv; 2014). Andreas Bergh förklarade att Sverige haft många skadliga skatter och när sådana sänks (vilket nu skett i stor utsträckning) så kommer det in lika mycket skatteintäkter ändå. Dessa “enkla” skattesänkningar är till stor del nu genomförda, sa Bergh och menade att jobbskatteavdraget är exempel på undandragning av pengar “som skulle ha kunnat finansierat välfärden”. Skattesänkningen kanske dock, ansåg han, har effekt på lång sikt och kommer att gynna tillväxten framöver. Han förklarade vidare att jobbskatteavdragen finansierats med besparingar, “dock inte i den offentliga konsumtionen utan i transfereringar”.

Aktuell forskare

Per Skedinger

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi med empirisk inriktning.

Några av de frågor Per Skedinger försöker besvara i sin forskning:

  • Har reduktionen av arbetsgivaravgifter för ungdomar förbättrat deras situation på arbetsmarknaden?
  • Hur påverkas sysselsättningen, särskilt bland marginalgrupper som ungdomar och flyktinginvandrare, av minimilöner?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se