Nyhetsbrev 2-2015

Universitetsreform! – Recept för att lyfta högre utbildning

Författarna till boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen pekar på hur synen på studiedisciplin och kunskap förändrats de senaste decennierna. I boken presenteras flera konkreta reformförslag, bland annat att betyg bör sättas av externa examinatorer och att betygssystemet ska vara det samma över hela landet. Kravet på rangordning av och jämförelse mellan olika högskolor och universitet är också centralt i boken.

Universitetsreform-panel
I panelen ingick (från höger): Håkan Regnér, Jens Schollin, Magnus Henrekson, Ursula Berge, Patrik Engellau och Ebba Witt-Brattström. Mia Odabas var moderator. Foto: Cecilia Larsson Lantz


Kungstanken i boken är att universitetslärarna ska ha ansvar för resultatet, vilket de inte har i dag. Målet ska vara att utbildningens kvalitet förbättras genom att lärarna ställer ordentliga krav och att studenterna ökar sina ansträngningar. Universitetslärarna bör dock inte få helt fria händer att styra och ställa, skriver författarna. ”Den frihet professionen får är friheten att själv bestämma hur bättre resultat ska åstadkommas. Men resultaten måste följas upp.”

– Utgångpunkten är att kvaliteten i grundutbildningen på universiteten har försvagats, förklarade Patrik Engellau, styrelseordförande för tankesmedjan Den Nya Välfärden, när han inledde seminariet.

Han sa att ambitionen med reformförslagen i boken är att lägga incitamenten så att systemet självt, av egen kraft, gör det bästa för att vi ska lösa problemet med den försvagade kvaliteten.

– Incitamenten måste vara rätt för att vända utvecklingen och professionen är faktiskt den enda egentliga tillgången. Dessutom måste vi göra upp med den kunskapssyn som säger att fakta står ivägen för egentlig förståelse, sa professor Magnus Henrekson, IFN.

Han förklarade att samtidigt som lärare på landets högskolor och universitet ges mer makt över undervisningen så krävs det samtidigt att resultatet utvärderas. Magnus Henrekson förklarade att det inte är någon idé att peka finger mot någon, ”alla är systemrationella men systemet är inte rationellt, det levererar inte det samhälle, det vill säga vi alla”.

Henrekson kastade in en brandfackla i debatten: Vore det inte vettigt att låta eleverna betala en mindre avgift för högre utbildning?

Professor Jens Schollin, rektor Örebro universitet, sa nej till avgifter men förklarade att boken har sin stora nytta i att den lyfter akademiska utbildningar på ett sätt som behöver göras i dag. Han förklarade:

– Den förra regeringen satte forskningsdelen i fokus. Utbildningsdelen i högskolan har inte stått i centrum på många, många år. Jag tror att det behövs en större utredning. Den senaste utredningen som verkligen förändrade sektorn var U68.

Schollin lovordade författarna för att de satt professionalitet och kollegialitet i fokus samt att de betonar att lärosätenas viktigaste tillgång är lärarna. 

Professor Ebba Witt-Brattström, Helsingfors universitet, förklarade att hon flytt från det svenska ”högskoleträsket”.

– Jag upplevde att många av studenterna istället borde ha
varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder – inte att de, som i den svenska högskolan, betalar för sin arbetslöshet själva med mycket ofördelaktiga studielån.

– I Finland har vi mycket av det som efterfrågas i boken: en stark profession samt motiverade elever som tas in på inträdesprov och som kommer från en kunskapsskola.

Witt-Brattström höll med bokens författare om att ett propedeutiskt basår borde inleda svenska universitetsstudier. Hon pekade också på behovet av att universitetslärare inte bara undervisar utan också forskar.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR, ansåg att det stora problemet är urholkning av anslagen till högskolor och universitet. Docent Håkan Regnér, Saco, menade att kvaliteten bör utvärderas i betydligt större utsträckning. Han ville också ta reda på varför studenter väljer en viss utbildning och en viss högskola.
 

Som avslutning på seminariet ombads paneldeltagarna att ge råd till politikerna hur högre utbildning kan främjas.

Universitetsreform-Brattström2.jpg

Ebba Witt-Brattström: Att vi får en utbildningsminister med högre examen och [lärar]erfarenhet från något lärosäte.
 

Universitetsreform-Engellau.jpg

Patrik Engellau: Att ministern inte bara tittar på det förslag till kvalitetssäkring som universitetskanslern lämnat, utan även på vårt förslag.
 

Universitetsreform-Berge.jpg

Ursula Berge: Älska mindre och ge mer – till humaniora och samhällsvetenskap.
 

Universitetsreform-Henrekson.jpg

Magnus Henrekson: Ta tesen om kunskapssamhället på allvar. Vi måste förklara för studenterna att heltidsstudier är ett heltidsjobb.
 

Universitetsreform-Schollin.jpg

Jens Schollin: Det är dags för en ny parlamentarisk utredning om högskolan.
 

Universitetsreform-Regner.jpg

Håkan Regnér: Bättre arbetsvillkor för dem som forskar och undervisar på landets högskolor.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se