Nyhetsarkiv


Nationalekonomer studerar vilka tjänster vi får för skattepengarna

sparkcykel300Det svenska industrisamhället har övergått i en tjänsteekonomi. Detta har IFN tagit fasta på inom programmet Tjänstesektorns ekonomi, som leds av docent Henrik Jordahl. Som en del av detta program har IFN under 2012 inlett ett samarbete med SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. "Samarbetet innebär att IFN identifierar, initierar och bedriver relevant forskning på området. SNS ska sedan popularisera och kommunicera resultaten", förklarar Henrik Jordahl.

Tjänstesektorns ekonomi är ett av IFN:s fyra forskningsprogram. Bakgrunden är att näringslivet ”tjänstefierats”. 80 procent av alla svenskar arbetar i dag inom denna sektor. I ett globalt perspektiv är siffran 30 procent.

– Det är viktigt att vår forskning reflekterar denna förändring och att den är relevant för svensk samhällsdebatt och svenska beslutsfattare, förklarar docent Henrik Jordahl som leder tjänsteprogrammet.

Faktum är att det är de privata tjänstebranscherna – inte minst inom kunskapsintensiva konsultföretag – som under det senast decenniet har skapat fler och fler arbetstillfällen. Även tjänsteexporten växer och utgör i dag nästan en tredjedel av den totala exporten.

De skattefinansierade välfärdstjänsterna debatteras flitigt, särskilt gäller detta privatisering. Under det gångna året har den politiska debatten bitvis varit hätsk, särskilt efter att bristfällig vård uppdagats på ett äldreboende som drivs av ett privat företag. Frågan har ställts om vinst överhuvudtaget ska få förekomma i välfärdssektorn. En del politiker på vänsterkanten svarar nej medan övriga säger ja, men eventuellt med vissa restriktioner.

IFN:s forskningsprogram omfattar bland annat studier av sambanden mellan å ena sidan konkurrens och privatiseringar och å andra sidan tjänsternas kostnader och kvalitet. I ett delprojekt tittar man på effekterna av skolval. I ett annat är det frågan om arbetsgivaravgifternas effekter på sysselsättningen. I ett tredje projekt studerar forskarna effekterna av anställningsskydd i olika länder.

henrikj125Vad är det som nationalekonomiska forskare kan studera som inte omfattas av andra discipliner?

– Vi studerar ekonomiska samband inom en tydlig teoretisk ram. Styrkan är att vi systematiskt studerar stora mängder data – inte bara enstaka fall – och får belägg för orsak och verkan, förklarar Henrik Jordahl och tillägger:

– För tjänster inom välfärdssektorn handlar det helt enkelt om att ta reda på vad vi får för skattepengarna.

Under 2012 har IFN inlett ett samarbete om system och former för produktion av välfärdstjänster med SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

– Samarbetet innebär att IFN identifierar, initierar och bedriver grundforskning på området. SNS ska sedan popularisera och kommunicera resultaten, förklarar Henrik Jordahl.

Hans förhoppning är att IFN och SNS tillsammans ska bidra till att "hålla igång en kvalificerad diskussion om välfärdstjänster". En diskussion som i grunden är forskningsbaserad. Förutom Henrik Jordahl är ytterligare tre IFN-forskare engagerade i projektet: Ola Andersson, Andreas Bergh och Karin Edmark.

Vad väljer du själv för alternativ inom välfärdssektorn?

Henrik Jordahl säger att han föredrar landstingets sjukhus där han bor men att hans familj har valt en privat förskola för sitt äldsta barn:

– När man väljer för sig själv och sina barn så är det inte frågan om principer eller ideologi utan vad som passar den enskilda personen eller familjen.
 


 
densvenskatjänstesektorn90 
I boken Den svenska tjänstesektorn (2012) skriver en rad IFN-forskare bland annat om staden som tillväxtmotor, effekterna av outsourcing, vikten av internationella handelsavtal för tjänster, hur privatisering av skattefinansierade tjänster påverkar kostnader, kvalitet och valfrihet, samt hur höga minimilöner påverkar ungdomars och minoriteters möjligheter att få ingångsjobb.

 

 


 

 

Forskningsfronten:   

IFN:s forskare publicerar sina forskningsresultat i en rad olika kanaler. I serierna Working Papers, Policy Papers och Forskningsöversikter publiceras IFN-forskares arbeten i preliminär form. I regel utkommer de senare i reviderad form i forskningstidskrifter, då kallade accepterade artiklar som är externt granskade.
 

Accepterade artiklar

"International Migration, Imperfect Information, and Brain Drain", av Vianney Dequiedt och Yves Zenou, Journal of Development Economics.

"Political Preferences and Public Sector Outsourcing", av Mikael Elinder och Henrik Jordahl, European Journal of Political Economy.

"The Choice of Organizational Form by Closely-Held Firms in Sweden: Tax vs. Non-Tax Determinants", av Karin Edmark och Robert J. Gordon, Industrial and Corporate Change.

"University Entrepreneurship and Professor Privilege", av Erika Färnstrand Damsgaard och Marie Thursby, Industrial and Corporate Change.

"Billionaires", av Tino Sanandaji och Peter T. Leeson, Industrial and Corporate Change.

"Institutions and Venture Capital", av Josh Lerner och Joacim Tåg, Industrial and Corporate Change.

"Entrepreneurial Commercialization Choices and the Interaction between IPR and Competition Policy", av Joshua S. Gans och Lars Persson, Industrial and Corporate Change.

"Tolerance and Growth: Modeling the Empirical Relationship", av Niclas Berggren och Mikael Elinder, Public Choice.
 

Working Papers (titel från svensk sammanfattning)
 

Projekt dagligvaruhandel:   

Det blir allt vanligare att dagligvarukedjor har olika typer av butikskoncept för att tillfredsställa olika behov hos kunderna. Det gäller att hitta rätt blandning av läge och format för att optimera lönsamheten. IFN-forskaren Matilda Orth har tillsammans med Florin Maican tilldelats 2,8 miljoner kronor från Handelns Utvecklingsråd för att studera just detta.

matildaoVad handlar forskningsprojektet om?

I dagligvaruhandeln görs stora investeringar för att utveckla butikskoncept som skiljer sig åt i storlek, geografiskt läge, utbud, service med mera och som passar olika kunder och olika sammanhang. Syftet med forskningsprojektet är att göra en dynamisk analys av efterfrågan och kostnader för etablering och utslagning av olika slags dagligvarubutiker. Vi ska studera hur konsumenter väljer och värderar olika butiker och vilka butiksformat som konkurrerar med varandra.

Vad är nytt?

Vi använder nya metoder för att över tid studera strategisk interaktion mellan butiker. Detta kombinerar vi med unika databaser som täcker alla dagligvarubutiker i Sverige under perioden 2001–2010. Ett viktigt bidrag är att vi utvecklar modeller som tillåter oss att göra simuleringar för att utvärdera effekter av hypotetiska och faktiska förändringar i marknadsstrukturen. Vi ska till exempel utvärdera konsekvenserna av att ändra antalet butiksformat på lokala marknader.

Projektet kommer också att ge mer generella resultat; många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Vi behöver – och kommer att få – mer kunskap om hur vi kan studera mekanismerna bakom denna typ av förändringar och hur de påverkar konsumenternas val och företagens vinster.

För vem är resultaten intressanta?

Inköp av dagligvaror är en stor del av den privata konsumtionen. Företag och butiksägare gör å sin sida stora investeringar i butiksformat, vilket i förlängningen är viktigt för lönsamhet och överlevnad. En ökad förståelse för utformningen av dagligvarumarknaden och hur den förändras är därför betydelsefull för producenter, butiksägare, politiska beslutsfattare och konsumenter.
  

Ny på IFN:   

martinl 
Martin Ljunge har anställts som forskare på IFN. Martin doktorerade i nationalekonomi vid University of Chicago år 2006. Hans huvudsakliga forskningsintressen är socialekonomi, offentlig ekonomi och arbetsmarknad. Arbeten inkluderar hur kulturella attityder som tillit formas och i sin tur påverkar individers utfall.
 

Debatt & politik i urval:   

panel2Den 9 oktober arrangerade IFN ett seminarium kring boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader?.

Författarna är alla IFN-forskare: Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström.

I panelen ingick, förutom Andreas Bergh, socialförsäkringsminister Ulf Kristersson samt professorerna Johan Fritzell och Lars Trägårdh. Seminariet och boken refererades bland annat på ledarsidan i Svenska Dagbladet och sändes i TV2.
 

thomastpresenterar2

Den 26 oktober besökte IFN-forskarna Thomas Tangerås och Johannes Mauritzen Näringsdepartementet för att presentera forskning om marknaden för vindkraft samt elcertifikat. Forskarna har tidigare besökt departementet och Joakim Cejie, energienheten, förklarade att dessa genomgångar bidragit till “ett bättre kunskapsläge ... forskningen kring samvariationen mellan vindkraft och vattenkraft ... [har]varit betydelsefull vid diskussioner om införande av exempelvis kapacitetsmekanismer”.
 

magnushfrukosttalar2Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, deltog den 15 november i ett frukostmöte arrangerat av ABF Stockholm och den socialdemokratiska gruppen S-2000. Ämnet var innovationspolitik med gångspunkt i boken Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt? som Magnus Henrekson, Klas Eklund och Pontus Braunerhjelm är författare till.
 

Docent Lars Persson, vice vd IFN, var huvudtalare vid en konferens om entreprenörskapets dynamik 4–5 oktober i Mannheim, Tyskland. Mötet arrangerades av Zentrum fűr Europäische Wirtschaftsforschung (ZEW). Ett 100-tal forskare inom nationalekonomi och företagsekonomi deltog. Dessutom var en rad policyorganisationer såsom OECD representerade. Lars Persson talade om beskattningens påverkan på entreprenörsdriven tillväxt.
 

pers250 Per Skedinger var en av två talare den 8 november på ett internt Saco-seminarium om LAS och dess påverkan på arbetsmarknaden och individen.

 


 

Nyheter från IFN:
IFN:s nyhetsbrev utkommer åtta gånger per år. Dessutom publiceras Ny ekonomisk forskning två till tre gånger årligen.

Följ IFN på Twitter:
@IFN_Stockholm.
 

Redaktion: Elisabeth Precht, elisabeth.precht@ifn.se; tel. 08-665 4525.
Ansvarig utgivare: Magnus Henrekson

Institutet för Näringslivsforskning | Tel: 08-665 45 00 | www.ifn.se

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se