Nyhetsbrev 3-2013

Miljardärer är inte som andra

worldmap2Dollarmiljardärerna är en viktig grupp att studera eftersom de äger en inte försumbar del av världens förmögenheter. I USA rör det sig om 3 procent, förklarar IFN-forskaren Tino Sanandaji. I en studie av de superrikas internationella mobilitet visar det sig att skatter spelar roll för vart de flyttar – främst kapitalskatter – liksom kulturell och geografisk närhet. Studien bekräftar att entreprenörskap är lokalt, dvs. även de superrika entreprenörerna startar oftast företag där de är födda och känner väl till marknaden.

En artikel av Tino Sanandaji, “Entrepreneurship and the Mobility of the Rich”, har nyligen accepterats för publicering i den vetenskapliga tidskriften Small Business Economics. Studien finns även i en tidigare version som ett working paper (IFN). Genom att använda tidskriften Forbes lista för perioden 1996–2010 identifieras 1 625 miljardärer.

I uppsatsen delas de superrika in i två grupper: de som ärvt sin förmögenhet och de som tjänat ihop den i första hand genom att starta och driva företag.

– 72 procent av alla superrika som flyttar, bosätter sig i ett land med lägre skattetryck, säger Tino Sanandaji och tillägger:
– Det land dit flest miljardärer flyttar är USA.

De som ärvt sin förmögenhet flyttar oftare för att få skattelättnader, än de som själva tjänat ihop till sin förmögenhet. För de senare är marknadens storlek av avgörande betydelse.

Överlag visar det sig dock att förvånansvärt få miljardärer lämnar sitt hemland, säger Tino Sanandaji. Cirka 13 procent av miljardärerna bor i ett annat land än där de är födda, vilket är en liknande andel jämfört med industrialiserade länders befolkning som helhet. Omkring 80 procent av miljardärer som flyttar rör sig från ett fattigare till ett rikare land.

– Man kan fundera ifall de superrika är mindre mobila därför att de är äldre. Men vi vet också från internationell forskning att egenföretagare är mindre geografiskt mobila. Det samma tycks gälla dessa entreprenörer.

Tidigare studier har visat att egenföretagare har avsevärt högre sannolikhet än anställda att arbeta i eller nära sin hemort. Orsaken kan vara att entreprenörer har mer information om sin hemmamarknad och därför har en nationell fördel. Detta kan förklara varför entreprenörskap är lokalt.

Enligt studien har Sverige en ovanligt hög andel rika utvandrare till lågskatteländer, både bland dollarmiljardärer och bland dem som är miljardärer i kronor. Vad bör svenska politiker dra för slutsatser av detta?

– Skatt på kapital behöver ses över och då i första hand reavinstskatten, förklarar Tino Sanandaji och tillägger att detta är en balansakt mellan fördelningspolitik och risken att rika tar med sig sina pengar och flyttar från landet.

tinoSkillnaden mellan egenföretagare och entreprenörer är något som Tino Sanandaji också studerat. I entreprenörsforskning används ju ofta egenföretagande som ett mått på företagande och innovation. Nyligen publicerade Tino Sanandaji tillsammans med professor Magnus Henrekson ett working paper ("Billionaire Entrepreneurs: A Systematic Analysis”) där de visar att detta inte är en framkomlig väg för den som vill studera mekanismerna bakom innovativa och växande företag. Deras studie visar att om egenföretagandet är högt så är entreprenörskapet lågt och vice versa.

– Fler blir entreprenörer i ett land med hög BNP per capita, hög institutionell kvalitet, hög grad av tillit bland befolkningen, lägre företagsskatter, en större venture capital-marknad och en mindre regelbörda.

I sådana länder startas många företag som ofta växer sig stora. Vilket i sin tur betyder att andelen småföretag är relativt låg, eftersom dessa uppgår i de större företagen.

– Ett stort antal småföretag är ofta tecken på att något i ekonomin inte fungerar. I Iran är 40 procent egenföretagare men i USA färre än 10 procent, säger Sanandaji.

Egenföretagande men även nyföretagande, andelen företagsägare och andelen anställda i små företag är inte lämpliga mått på innovativt entreprenörskap, menar Tino Sanandaji.

I sin studie konstaterar han och Magnus Henrekson att egenföretagande och innovativt entreprenörskap är två helt olika fenomen.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se