Nyhetsbrev 3-2014

Förutsättningar för företagens framgångar

monopoly

Under 2013 antogs 50-talet artiklar författade av IFN-forskare för publicering i främst tunga internationella vetenskapliga tidskrifter. Två av de senaste exemplen är artiklar i Journal of Public Economics och European Economic Review. I dessa studeras dels hur multinationella företag påverkar vilka arbetsuppgifter som efterfrågas, dels hur beskattning av innovationer påverkar företagens riskvilja.

Forskarna på IFN publicerar i ett första skede sin forskning som working papers. Så småningom blir studierna till artiklar som sänds till en vetenskaplig tidskrift – eller en samlingsvolym. Inför att en artikel ska bedömas för eventuell publicering går texten för det mesta ett par vändor mellan IFN-forskarna och de akademiker som granskar studien å tidskriftens vägnar. Denna process är ofta långdragen. Det är inte ovanligt att det tar flera år från att artikeln skrivits tills dess den publiceras.

Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, har tillsammans med Andreas Haufler, University of Munich, skrivit artikeln ”Entrepreneurial innovations and taxation” som nyligen accepterats för publicering i den välrenommerade Journal of Public Economics. Nytt i denna studie är att forskarna visar att skattesystemet påverkar entreprenörskapets kvalitét – inte bara kvantiteten, dvs. antalet företag som tidigare forskning kunnat fastställa.

– Vi har tittat på Europa i allmänhet och Tyskland men även Sverige i synnerhet, förklarar Lars Persson och fortsätter:

– Möjligheterna att göra förlustavdrag begränsas i skattesystemen. Detta innebär att entreprenörer väljer att satsa på enklare innovationer som är mindre riskfyllda. Exempelvis en förbättring av en produkt istället för något helt nytt.

– Kostnaderna men även utdelningen är betydligt lägre för den som vidarutvecklar en detalj i till exempel en bil istället för att utveckla något så revolutionerande som en 3D-skrivare. Det är helt enkelt för riskabelt för många nystartade företag att utveckla tidigare okända produkter eftersom man inte kan göra avdrag för gjorda investeringskostnader om man misslyckas. Något som etablerade företag kan göra.

Forskarna konstaterar att det finns ytterligare ett centralt problem med dagens europeiska företagarpolitik. Beslutsfattarna vill stötta nya företag, i första hand för att skapa fler arbetstillfällen. Denna politik står delvis i strid med viljan att stimulera till fler kvalitativt högstående innovationer. Flertalet länder har ju bidrag eller skattelättnader för att locka företag att utveckla och sedan kommersialisera innovationerna på egen hand och inte sälja produkten i ett tidigt skede.

– Det här innebär att vi får fler småföretag men att entreprenörerna inte satsar på radikala innovationer. Med ett mer neutralt skattesystem som inte missgynnar tidig försäljning av innovationer skulle vi får fler produktiva innovationer och därmed fler nya företag med stor tillväxtpotential, säger Lars Persson.

Ytterligare en aktuell fråga för svenskt näringsliv är de multinationella företagens inverkan på svensk arbetsmarknad. De multinationella företagen blir ju fler och fler i Sverige och då främst utlandsägda sådana. Enligt Tillväxtanalys fanns det drygt 13 500 utlandsägda företag med 590 000 anställda i Sverige år 2010. Detta kan jämföras med motsvarande siffror år 2000 då det fanns 5 500 utlandsägda företag som sysselsatte cirka 450 000 personer.

Fredrik Heyman, IFN, har tillsammans med Katariina Nilsson Hakkala och Fredrik Sjöholm skrivit artikeln “Multinational Firms, Acquisitions and Job Tasks” som nyligen fick klartecken för publicering i European Economic Review. I studien finner forskarna att utländska direktinvesteringar i Sverige leder till fler jobb med ickerutinartade arbetsuppgifter och arbetsuppgifter som kräver personlig interaktion. På frågan om vilka arbetsuppgifter det kan röra sig om svarar Fredrik Heyman:

– Icke-rutin-jobb kan vara exempelvis yrken som kräver någon form av specialistkompetens eller olika former av lednings/chefsjobb. Yrken med hög grad av personlig interaktion återfinns ofta i samma kategorier.

Grunden till att bland annat specialistkompetens efterfrågas av multinationella företag är att de verkar på flera olika marknader. Det ger möjligheter att dela upp produktionen mellan länder. Detta kan leda till en ökad specialisering i icke-rutinartade arbetsuppgifter och uppgifter som kräver personlig interaktion. Övriga arbetsuppgifter kan utlokaliseras till andra länder, så kallad offshoring.

Vad händer med lönen i multinationella företag? 

– Vi fokuserar inte på den frågan i denna uppsats men ser ändå en tendens till ökad lönespridning inom företagen för vissa typer av jobb. Annan forskning har visat på att ökad lönespridning efter uppköp av lokala företag ger anställda med viss specialistkompetens relativt sett högre löner. Detsamma gäller även ledningen i företagen.

Vad är nytt i den forskning som presenteras i European Economic Review?

– Vi studerar en delvis ny mekanism som visar att ökad globalisering kan påverka olika typer av anställda på olika sätt. Och vi gör det på ett sätt som skiljer sig från traditionell uppdelning efter utbildning eller fyrkantiga yrkesuppdelningar, exempelvis i arbetare och tjänstemän. När vi delar upp arbetskraft efter arbetsuppgifter ser vi att globaliseringen har effekter som inte upptäcks när anställda delas upp efter till exempel utbildningsnivå.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se