Nyhetsbrev 4-2014

Forskningsfronten

IFN:s forskningsresultat publiceras i olika kanaler. Arbeten i preliminär form publiceras som working papers. I regel utkommer de senare i reviderad form i forskningstidskrifter som är externt granskade.

Accepterade artiklar


Magnus Henrekson och Gunnar Du Rietz, ”The Rise and Fall of Swedish Wealth Taxation”, Nordic Tax Journal.
   Författarna studerar hur den svenska förmögenhetsbeskattningen utvecklats från införandet 1911 och fram till avskaffandet år 2007. Den marginella och genomsnittliga marginalskatten beräknas för varje år för alla som har en liten, medelstor och stor förmögenhet. Här undersöks också i vad mån förmögenhetsskatten skiljer sig åt beroende på om förmögenheten består av ett eget onoterat företag eller andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar.

Yves Zenou, ”A Dynamic Model of Weak and Strong Ties in the Labor Market”, Journal of Labor Economics.
I studier från en rad länder betonas hur viktigt det är att använda vänner, familj och sociala nätverk för att få jobberbjudanden. I denna studie har forskarna utvecklat en modell för social interaktion där jobben kan hittas via svaga eller starka band. Studien visar att ju mer tid som ägnas åt svaga band, dvs. mer perifera nätverk, desto högre är sysselsättningsgraden.

Yves Zenou (IFN), Xiaodong Liu och Eleonora Patacchini, ”Endogenous Peer Effects: Local Aggregate or Local Average?”, Journal of Economic Behavior and Organization.
   Forskarna utvecklar en modell med olika beteendemekanismer för sociala interaktioner och föreslår ett statistiskt test för att skilja mellan dem i empirisk tillämpning. De finner att i utbildningsystemet tenderar studenter att anpassa sig till vänners sociala normer, medan de i sportaktiviteter påverkas både av den sociala multiplikatorn och sociala normer.

Martin Karlsson, Therese Nilsson (IFN) och Stefan Pichler, ”The Impact of the 1918 Spanish Flu Epidemic on Economic Performance in Sweden – An Investigation into the Consequences of an Extraordinary Mortality Shock”, Journal of Health Economics.
   1918 drabbades världen av spanska sjukan som främst dödade unga. Författarna undersöker de ekonomiska konsekvenser som följer när en omfattande hälsochock drabbar en befolkning i arbetsför ålder. Dödliga epidemier kan ha stor effekt på levnadsstandarden. Pandemin ökade fattigdomen och minskade kapitalavkastningen. Dock påverkades inte arbetsinkomsterna.

Johannes Mauritzen, “Now or Later? Trading Wind Power Closer to Real-time and How Poorly Designed Subsidies Lead to Higher Balancing Costs”, Energy Journal.
   Genom att studera danska data visar författaren att när det råder brist på vindkraft så ökar sannolikheten för handel på den kortsiktiga elmarknaden. Mellan 2010 och 2012 ledde överskott till minskad sannolikheten för handel. Detta förklaras av vindkraftsubventioner som avskräcker från handel på Elbas-marknaden och leder till onödigt höga balanseringskostnader.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se