Nyhetsbrev 4-2014

Historiskt att skattetrycket sjunkit

Skatteverket

”För första gången har hela det svenska skattesystemet kartlagts, från 1862 och fram till i dag. Det är ett oerhört omfattande arbete som pågått under fyra år” förklarar Mikael Stenkula, IFN, som lett projektet. Av historien kan vi bland annat lära att temporära skatter så gott som alltid blir permanenta.

Skattesystemet i ett land har alltid varit föremål för debatt och analys av såväl lekmän som politiker och ekonomer. Varför?

– Skattestrukturen i en ekonomi kan vara avgörande för hur näringslivet utvecklas, vilket i sin tur påverkar ett lands sysselsättning, tillväxt och välfärd, förklarar Mikael Stenkula och fortsätter:

– Det höga aggregerade skattetrycket innebär att skatter påverkar de ekonomiska beslut som fattas av både individer och företag.

Skatterna upptar en väsentlig del av vår vardag. Även om skattenivån har sjunkit något under senare tid är den fortfarande bland de absolut högsta i världen. Vad har hänt sedan 1862?

– Vi kan se att skattetrycket i princip låg på samma nivå fram till mellankrigstiden. Därefter klättrade det stadigt uppåt. Bortsett från under krisen i början av 90-talet började skattetrycket sjunka igen först runt millenieskiftet.

Vad kan vi lära av att studera de svenska skatterna?

Temporära skatter har en tendens att bli permanenta. Ett exempel på detta är värnskatten, som det i dag tycks vara politiskt omöjligt att ta bort.

Värnskatten tillkom som en del i saneringen av de offentliga finanserna på 1990-talet. Från inkomståret 1995 infördes en höjning av den statliga skatten från 20 till 25 procent för förvärvsinkomster över en viss nivå.

Mikael Stenkula förklarar att forskarna sett samma tendens vad gäller olika krisskatter som infördes under första världskriget, 1930-talets depression och andra världskriget.

– De tillfälliga skatterna byggs mycket snart in i systemet och är sedan svåra att ta bort.

Inflationens betydelse för skattetrycket har man också kunnat konstatera i de olika studierna.

– Inflationen har bidragit till att driva upp skattetrycket. Det är därför viktigt att politikerna stoppar en sådan utveckling genom att som i dag ha ett inflationsmål. Vi kan i våra studier se att målet haft reala effekter, säger Mikael Stenkula.

I det historiska skatteprojektet har beskattning inom följande områden studerats:

 

Diagrammet visar hur det totala skattetrycket förändrats.

stenkula

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se