Nyhetsbrev 5-2013

Mångfald av företag ger mångfald av jobb

Vilka jobb har försvunnit respektive skapats under de senaste decennierna? Det var den fråga som IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson ställde sig när de började arbeta med ESO-rapporten Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009. Syftet med ESO-rapporten, men även det policy paper (IFN) där författarna vidareutvecklar arbetet från rapporten, var att undersöka hur jobbskapande och jobbnedläggning är relaterat till typ av företag, utbildningsnivå och bransch. I rapporten undersöker författarna jobbdynamiken för företag och arbetsställen med åtminstone tre anställda, såväl privata som offentliga.

 

IMG_0205 bearbetad 72 dpi

Inför en stor och kvalificerad publik samtalar de två IFN-forskarna Per Skedinger och Fredrik Heyman om den ESO-rapport som den senare är medförfattare till.

 

Studien visar att trots den djupa krisen i Sverige under början av 1990-talet och den senare finanskrisen, skapades (netto) nästan 190 000 nya jobb i näringslivet under perioden 1990–2009. Bakom denna siffra finns en mycket omfattande dynamik i sysselsättningen. Dessa 190 000 nya jobb var skillnaden mellan 3 420 000 skapade jobb och
3 230 000 nedlagda jobb. Under ett genomsnittsår tillkom eller försvann nästan ett av fem svenska jobb.
 Det är de små och medelstora företagen som har skapat sysselsättning under den aktuella perioden. Samtidigt visar studien på en mycket hög omsättning av jobb i små och unga företag.  
 I de minsta företage har närmare vartannat jobb skapats eller försvunnit årligen. Det kan jämföras med motsvarande dynamik i de största företagen där endast cirka 10 procent av jobben omsätts årligen. ”Omsättningen av jobb i de yngsta företagen är mycket hög, drygt 70 procent” skrev författarna i ett debattinlägg på Brännpunkt i Svenska Dagbladet.
 Ytterligare en slående trend som framkommer i studien är att andelen anställda med eftergymnasial utbildning har fördubblats från början av 1990-talet till slutet av 2000-
talet. I huvudsak skedde denna ökning i de största företagen. Andelen anställda med eftergymnasial utbildning ökade från omkring 25 procent i början av 1990-talet till cirka 40 procent vid slutet av 2000-talet, medan anställda med endast förgymnasial utbildning minskade kraftigt.
 Det var denna utveckling av efterfrågan på vidareutbildad arbetskraft som svarade för den största förändringen av antal anställda – de stora och medelstora företagen ökade antalet anställda med eftergymnasial utbildning och minskade antalet med enbart förgymnasial utbildning.


IMG_0236 bearbetad 72 dpi

Från vänster ses Lars Persson, Pehr-Johan Norbäck och Fredrik Heyman.

 

Vilka slutsatser kan då dras beträffande effektiviteten i jobbdynamiken i näringslivet?
  Forskarna menar bland annat att mångfald i näringslivet är avgörande för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling. Mångfalden gäller inte bara förhållandet mellan små och stora företag utan också mellan unga och gamla företag och mellan små och stora arbetsställen.  
  ”Kopplat till förändringar i teknologi och institutioner kommer olika typer av företag och arbetsställen vara mer eller mindre effektiva över tiden och mellan olika branscher. För att få en samhällsekonomiskt effektiv pågående strukturomvandling behövs därför mångfald i företagandet.”
 De efterfrågar regelverk och institutioner som är neutrala vad gäller företagsform och storlek. ”Det kan finnas arbetsmarknadslagstiftning som missgynnar småföretag och småföretagstillväxt. Detta kan innebära att mindre effektiva stora företag genom ett icke neutralt regelverk kan konkurrera ut mer effektiva små företag”, skriver IFN-forskarna i sitt policy paper.

Läs ESO-rapporten
Läs IFN policy paper nr 60 2013

 

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se