Nyhetsbrev 5-2014

Mindre strikt reglering ökar produktiviteten i detaljhandeln

Plan- och bygglagen har en rad miljömässiga syften. Men den kan även begränsa butikers möjligheter att etablera sig. IFN-forskaren Matilda Orth har i ett par studier av svensk detaljhandel påvisat betydande kostnader för sådana inträdeshinder i form av förlorad produktivitetsutveckling och försämrat konkurrenstryck bland etablerade butiker.

matilda orth 140x180
Matilda Orth


Hur påverkar graden av regleringar för att öppna nya butiker produktiviteten i befintliga butiker på lokala marknader? Stämmer det att regleringar ger upphov till långsammare produktivitetsutveckling, som det ibland påstås, är det viktigt att kvantifiera storleken på sådana effektivitetsförluster.
 

Att mäta produktivitet för butiker

Produktivitet visar hur väl en butik omvandlar arbetskraft och kapital till såld kvantitet. Ett enkelt och vanligt mått är arbetsproduktivitet, definierat som försäljning per arbetad timma eller försäljning per kvadratmeter.

Det finns åtminstone två nackdelar med detta mått. Ett första problem är att det fokuserar på endast en av flera produktionsfaktorer: arbetskraft. Men arbetskraftens produktivitet beror bland annat på hur mycket maskinell utrustning som en butik har. Det innebär att om en butik exempelvis investerar i självscanning och minskar antalet anställda (antalet arbetade timmar), så kan det ge produktivitetsförbättringar. I många fall är det därför mer relevant att använda total faktorproduktivitet som visar hur väl man utnyttjar butikens totala resurser.

Studerar vi produktionsvolymer ska förändringar i mängden resurser tas bort. Vi måste dessutom veta hur produktionssambanden ser ut för att kunna göra det. Den produktionsvolym som inte direkt är en följd av butikens mätbara resurser, i form av antalet anställda och maskinell utrustning, antas vara ett mått på butikens totala faktorproduktivitet. Denna kan i sin tur ses som ett resultat av företagsledningens insatser och hur skickliga de anställda är på att använda ny teknik.

Även om denna metod ofta är ett bättre sätt att mäta butikers produktivitet än att använda arbetskraftsproduktivitet, är den förknippad med utmaningar. För att få ett rättvisande produktivitetsmått behöver vi ta hänsyn till att företag väljer antal anställda och investeringar baserat på sin produktivitet och att företag med hög kapitalstock har större sannolikhet att överleva trots låg produktivitet.

Det andra problemet är att försäljningen i en butik kan vara  hög inte bara på grund av hur väl en butik drar nytta av de anställda och kapital utan också på grund av att efterfrågan på butikens varor är hög. Till exempel kan en butik med ett fördelaktigt geografiskt läge utnyttja sin marknadsmakt och ta ut ett högre pris för sina produkter. När försäljning används som mått på produktion kan följaktligen en butik se ut att ha hög produktivitet enbart på grund av att efterfrågan är hög och inte för att man är bra på att omvandla sina resurser till försäljning.


Nya metoder att mäta regleringars effekter på produktivitet

Maican och Orth (2012; 2014) utvecklar en strukturell och dynamisk modell för att skatta total faktorproduktivitet i detaljhandeln. Studien bygger på nya metoder i nationalekonomi som kombinerar sofistikerade teoretiska modeller över hur företag agerar på olika marknader, med statistiska metoder och detaljerade företagsdata. Merparten av befintlig produktivitetsforskning inom detta område fokuserar på tillverkningsindustrin (Olley och Pakes 1996, Levinsohn och Petrin 2003, Ackerberg, Benkard, Berry och Pakes 2007, De Loecker, 2011, Doraszelski och Jaumandreu 2013). I ett par studier bygger vi vidare på dessa metoder för att belysa regleringars effekter på svensk detaljhandel.

Vi antar att en butik kan påverka sin framtida produktivitet genom valet av antalet anställda och hur mycket man investerar. Butikerna har även möjlighet att besluta att lägga ner. Butikernas beslut beror på deras förväntningar om framtida marknadsvillkor, inklusive de restriktioner som plan- och bygglagen lägger på verksamheten, och deras befintliga produktivitet och kapitalstock. I den teoretiska delen av studien tar vi fram optimala beslut för varje butik i varje tidsperiod. De optimala besluten från den teoretiska modellen kopplas sedan samman med butikernas verkliga val som vi observerar i data.

Vår metod har en rad fördelar jämfört med traditionella sätt att mäta produktivitet. En skillnad gentemot enklare traditionella analyser är att vi tar hänsyn till att butiker skiljer sig åt, exempelvis genom att en butik är mer kapitalintensiv än en annan. Dessutom modellerar vi processen i varje butik för hur produktiviteten utvecklas över tid.

En annan fördel med vår modell är att vi kan beräkna hur mindre strikt reglering i plan- och byggärenden förändrar produktiviteten i varje enskild befintlig butik på lokala marknader. Den bakomliggande mekanismen är att utan konkurrens utnyttjar butikerna inte sin fulla potential. Ett ökat konkurrenstryck, som blir resultatet av mindre strikt reglering (stormarknadsetablering), kan då leda till att butikerna försöker öka sin produktivitet för att överleva. Det tar dock tid för butiker att omfördela sina val och kombinationer av antalet anställda och investeringar och därmed förändra sin produktivitet. Regleringens effekt på produktivitet kommer därför med ett års fördröjning1.

Vi studerar vilka konsekvenser en mindre strikt reglering och stormarknadsetableringar har på produktivitet och nedläggning av befintliga butiker på lokala marknader. Att uttryckligen modellera själva etableringsbesluten skulle kräva att vi tar hänsyn till strategisk interaktion mellan butiker i ett dynamiskt spel, vilket avsevärt skulle komplicera en redan tämligen komplex analys (Maican och Orth 2013).

En ytterligare fördel med vår modell är att den tar hänsyn till att butikerna har marknadsmakt. De flesta produktivitetsstudier använder försäljning för att uppskatta såld kvantitet utan att kontrollera för inverkan på priser (Klette och Griliches 1996, Foster, Haltiwanger och Syverson 2008). Används försäljning vid beräkningen innebär det att en butik kan se ut att ha hög produktivitet på grund av att efterfrågan är hög och att butiken via marknadsmakt kan ta ut ett högre pris för sina varor. Till exempel kan en butik utan lokala konkurrerande butiker sätta höga priser utan att förlora kunder, eftersom det är dyrt för kunderna att ta sig till en annan butik.

_________________

1) Att det existerar betydande skillnader i produktivitet mellan företag inom en och samma marknad är väl dokumenterat. Dessa skillnader har visats bero dels på interna faktorer, som företagen själva i någon grad bestämmer över, dels på den externa miljön där företagen är verksamma. Vår analys tar hänsyn till både interna och externa faktorer. Det behövs i dag mer kunskap om hur det är möjligt att isolera och kvantifiera effekter på produktivitet av externa faktorer såsom policyförändringar (Syverson 2011).
 

Nyhetsbrev-5-2014-Ny-EkonFINAL
 

Mindre strikt reglering ökar produktivitet

Vi tillämpar den strukturella modellen i två studier på detaljerade data för samtliga detaljhandelsbutiker i Sverige under perioden 1996–2002. Totalt använder vi över 150 000 observationer. I Maican och Orth (2012) koncentrerar vi oss på dagligvaruhandeln och hur produktiviteten förändras om regleringen tillåter en ny stormarknad att etablera sig på en viss lokal marknad.

Resultaten visar att stormarknadsetableringar leder till att befintliga butiker med låg produktivitet slås ut och att kvarvarande butiker ökar sin produktivitet.

Vi beräknar hur stormarknadsetableringen förändrar produktiviteten i varje enskild butik. Genom att summera förändringarna i alla butiker på en lokal marknad beräknar vi den totala förändringen i produktivitet på en lokal marknad orsakad av stormarknadsetableringen. Vi ser då att den sammanvägda produktiviteten i kommunernas existerande dagligvarubutiker ökar med i genomsnitt 3–5 procent.

I Maican och Orth (2014) analyserar vi hur produktiviteten förändras som en direkt följd av en mindre strikt reglering av nya butiker i elva olika branscher i detaljhandeln, däribland kläder, möbler och leksaker. För att mäta graden av kommunal reglering skapar vi ett index med hjälp av hur många ansökningar om förändringar i plan- och bygglagen som varje kommun godkänt årligen och information om politiskt styre i kommunen.

Indexet tar hänsyn till att kommunerna är olika stora och att stora kommuner kan få in och godkänna fler ansökningar än små kommuner. Indexet normaliseras till att ha ett medelvärde lika med noll och en standardavvikelse lika med ett. Vi utvärderar hur butikernas framtida produktivitet förändras till följd av att indexet, som mäter den befintliga graden av reglering, görs mindre strikt.

Vi finner att en mindre restriktiv implementering av plan- och bygglagen – tolkat som en ökning av regleringsindexet med en enhet (standardavvikelse) – leder till sammanvägda produktivitetsökningar. Det handlar då om kommunernas befintliga butiker som i genomsnitt ökar sin produktivitet med 2–5 procent.  

 

Avslutning

Sammanfattningsvis pekar våra studier på att de studerade kommunala regleringarna kan hämma produktivitetsutvecklingen i detaljhandeln. Vi finner att det är viktigt att använda de nya metoderna, som bland annat tar hänsyn till marknadsmakt och att butikerna påverkas olika av regleringen, för att korrekt mäta storleken på effektivitetsförlusterna.

En traditionell ansats visar att en mindre strikt reglering lika väl som en stormarknadsetablering i närområdet leder till att produktiviteten ökar 1–2 procentenheter mindre i en genomsnittlig butik, jämfört när vi använder vår metod. När den traditionella metoden används för att kvantifiera hur en mindre strikt reglering kan öka produktiviteten blir resultatet med andra ord en lägre produktivitetsökning än om vi använder den dynamiska och strukturella ansatsen.

Våra resultat visar att regleringarna av nya butiker kan medföra avsevärda kostnader i form av försämrad produktivitet i detaljhandeln. Men mot dessa kostnader ska naturligtvis ställas de vinster dessa kan ge i form av exempelvis bättre miljö och geografisk tillgänglighet. Våra analyser är ett första steg mot en mer omfattande analys av välfärdseffekterna av regleringar för nya butiker. Att mer i detalj studera regleringarnas konsekvenser för konsumenter, butiker och samhället i stort är en intressant uppgift för framtida studier.
 

Referenser

Ackerberg, Daniel, Lanier Benkard, Steve Berry och Ariel Pakes (2007), ”Econometric Tools for Analyzing Market Outcomes”, Handbook of Econometrics 6, 4171–4276.

De Loecker, Jan (2011), ”Product Differentiation, Multiproduct Firms, and Estimating the Impact of Trade Liberalization on Productivity”, Econometrica 79, 1407–1451.

Doraszelski, Ulrich och Jordi Jaumandreu (2013), ”R&D and Productivity: Estimating Endogenous Productivity”, Review of Economic Studies 80, 1338–1383.

Foster, Lucia, John Haltiwanger och Chad Syverson (2008), ”Reallocation, Firm Turnover, and Efficiency: Selection on Productivity or Profitability?”, American Economic Review 98, 294–325.

Klette, T. Jakob och Zvi Griliches (1996), ”The Inconsistency of Common Scale Estimators When Output Prices are Unobserved and Endogenous”, Journal of Applied Econometrics 11, 343–361.

Levinsohn, James och Amil Petrin (2003), ”Estimating Production Functions Using Inputs to Control for Unobservables”, Review of Economic Studies 70, 317–341.

Maican, Florin och Matilda Orth (2012), ”Productivity Dynamics and the Role of “Big-Box” Entrants in Retailing”, IFN Working Paper nr 898.

Maican, Florin och Matilda Orth (2013), ”Entry Regulations, Product Differentiation and Determinants of Market Structure”, IFN Working Paper nr 984.

Maican, Florin och Matilda Orth (2014), ”A Dynamic Analysis of Regulation and Productivity in Retail Trade”, IFN Working Paper nr 939.

Olley, Steven och Ariel Pakes (1996), ”The Dynamics of Productivity in the Telecommunications Equipment Industry”, Econometrica 64, 1263–1297.

Syverson, Chad (2011), ”What Determines Productivity”, Journal of Economic Literature 49, 326–365.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se