Nyhetsbrev 7-2014

Forskningsfronten

IFN:s forskningsresultat publiceras i olika kanaler. Arbeten i preliminär form publiceras som working papers. I regel utkommer de senare i reviderad form i forskningstidskrifter som är externt granskade. Följande artiklar är de senaste som accepterats för publicering i vetenskapliga tidskrifter

Jon Fiva och Olle Folke, ”Mechanical and Psychological Effects of Electoral Reform”, British Journal of Political Science.

För att förstå hur valreformer påverkar politiska utfall behöver två effekter beaktas: hur de mekaniskt påverkar politiska utfall och hur väljare, partier och politiker reagerar på reformer. I denna studie presenteras en metod för att separera dessa två effekter. Metoden används för att studera effekten av en kommunal valreform i Norge.

Robert S Erikson, Olle Folke och James M. Snyder, ”A Gubernatorial Helping Hand? How Governors Affect Presidential Elections”, Journal of Politics.

Det finns en konsensus att guvernörer i USA kan hjälpa presidentkandidater från sitt eget parti med kampanjarbete och därmed ge dem fler röster i guvernörens delstat. I denna studie visas att guvernören agerar som ett sänke i kampanjarbetet. Det genomsnittliga ”straffet” för att guvernören tillhör samma parti som presidentkandidaten är hela 3 procentenheter mindre väljarstöd.

Carl Davidson, Fredrik Heyman, Steven Matusz, Fredrik Sjöholm och Susan Zhu, ”Globalization and Imperfect Labor Market Sorting”, Journal of International Economics.

På en effektiv arbetsmarknad arbetar varje arbetstagare i det företag som bäst passar hans eller hennes kompetens. I denna uppsats undersöks hur ökad globalisering påverkar matchning mellan arbetstagare och arbetsgivare. I studien visas att ökad globalisering förbättrar matchningen. Det är en positiv välfärdseffekt av globalisering som sällan tidigare uppmärksammats.

Thomas Tangerås, ”Renewable Electricity Policy and Market Integration”, Energy Journal.

Här utvecklas en teori om hur styrmedel för att uppnå nationella förnybarhetsmål kan användas för att uppnå fördelaktiga elpriser för det egna landet. Snedvridna priser leder till otillräcklig marknadsintegration då nätinvesteringar blir olönsamma. Omställningen till en grön ekonomi står därför i motsättning till målsättningen om en inre europeisk elmarknad.

Niclas Berggren, Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, ”What Matters for Growth in Europe? Institutions versus Policies, Quality versus Instability”, Journal of Economic Policy Reform.

I uppsatsen undersöks hur regelverk och ekonomiska reformer påverkar tillväxten i 35 europeiska länder. En lägre reformtakt kan tänkas ha fördelar genom att politiken blir mer förutsägbar. Vi finner dock att reformer för ökad tillväxt ökar tillväxten även om de skapar viss instabilitet.

Martin Ljunge, ”Trust Issues: Evidence on the Intergenerational Trust Transmission from Children of Immigrants”, Journal of Economic Behavior and Organization.

Studien visar att tillit överförs från mor till barn även då barnet lever i en annan miljö. Om tilliten i härkomstlandet är tillräckligt hög överförs den även till barn som lever i samhällen med låg tillit. Resultatet visar varför hög tillit är ihållande; påverkan i familjen skyddar mot omvärldsinfluenser.

Gissur Erlingsson, Jonas Linde och Richard Öhrvall, ”Distrust in Utopia? Public Perceptions of Corruption and Political Support in Iceland before and after the Financial Crisis of 2008”, Government and Opposition.

För ett årtionde sedan ansågs Island vara det minst korrupta landet i världen. Landet låg även i topp i allehanda välståndsindex. Sedan kom en bankkrasch och en ekonomisk kris som uppdagade olika oegentligheter. Vi finner att detta påverkade islänningarnas syn på korruption och även minskade den politiska tilliten och stödet för demokratin.

Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Joacim Tåg, ”Acquisitions, Entry, and Innovation in Oligopolistic Network Industries”, International Journal of Industrial Organization.

Etablerade företag betalar ofta höga priser för innovativa företag som verkar på marknader med nätverkseffekter. Ett exempel är Googles köp av Waze för 1 miljard dollar 2013. Denna studie visar att de höga priserna kan motiveras med budkonkurrens mellan etablerade företag som betalar för att hålla nya företags innovationer borta från rivalerna.

Åsa Hansson och Cécile Brokelind, ”Tax Incentives, Tax Expenditures Theories in R&D: The Case of Sweden”, World Tax Journal.

Denna tvärvetenskapliga studie analyserar om offentliga medel bör användas för att stimulera FoU och i så fall hur, för att både vara effektiv och förenlig med EU-lagstiftningen. Det finns goda teoretiska skäl att stimulera FoU; dock är den utformning som är mest effektiv – selektiva åtgärder – inte förenlig med EU:s statsstödsregler.

Fredrik Sjöholm, ”Foreign Direct Investments in Southeast Asia”, Handbook of Southeast Asian Economics.

I studien undersöks de ekonomiska effekterna av utländska multinationella företags verksamhet i Sydostasien. Inflödet av dessa företag har varit mycket stort vilket främst beror på regionens politiska och ekonomiska stabilitet. Det visar sig att inflödet av utländska företag har betytt ökad ekonomisk tillväxt i regionen.

Andreas Bergh och Christian Bjørnskov, ”Trust, Welfare States and Income Equality: Sorting out the Causality”, European Journal of Political Economy.

I uppsatsen visas att tillit mellan människor underlättar samarbete och leder till en jämnare fördelning av välstånd. Empiriskt visar vi att länder med hög tillit har en jämnare inkomstfördelning delvis för att dessa länder har en större välfärdsstat. Det tycks dock inte gå att öka tilliten genom att expandera välfärdsstaten.

Jens Forssbaeck och Lars Oxelheim, ”The Multifaceted Concept of Transparency”, i Jens Forssbaeck och Lars Oxelheim (red.), Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency, New York: Oxford University Press.

”Transparens” åberopas flitigt som lösning på allehanda ekonomiska problem. Forskarna ifrågasätter den traditionella uppfattningen att mer transparens alltid är av godo och argumenterar för förekomsten av optimal transparens. De hävdar att detta optimala tillstånd skiljer sig åt mellan olika politiska områden och företagsrelaterade situationer.

Lars Oxelheim och Kevin C. Clarkson, ”Cronyism and the Determinants of Chairman Compensation”, Journal of Business Ethics.

I studien analyseras vilka faktorer som kan kopplas till ersättningen till ett företags styrelseordförande samt på sambandet mellan denna ersättning och ersättningen till VDn i samma företag. Forskarna finner ett starkt positivt samband trots att ersättningen till styrelseordförande till skillnad från VD-ersättningen inte innehåller prestationsbaserade delar.

Gunnar Du Rietz, och Magnus Henrekson, ”Swedish Wealth Taxation, 1911–2007”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

Den svenska förmögenhetsskatten infördes 1911 och avskaffades 2007. I denna studie beräknas föär första gången hur stor den totala skatten faktiskt var för ägare av såväl privata förmögenheter som familjeföretag under hela skattens existens. Resultaten visar att skatten för företagsägare var som högst i början av 1970-talet.

Gunnar Du Rietz, Magnus Henrekson och Daniel Waldenström, ”The Swedish Inheritance and Gift Taxation, 1885–2004”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

I denna studie presenteras en detaljerad beskrivning av reglerna som omgav arvs- och gåvoskatten. För första gången beräknas även hur stor skatten faktiskt var för arvtagare av såväl privata förmögenheter som familjeföretag. Det visar sig att den effektiva arvsskattenivån varierat betydligt och den effektiva skatten var högst i början av 1970-talet.

Gunnar Du Rietz, Dan Johansson och Mikael Stenkula, “The Evolution of Swedish Labor Income Taxation in a 150-year Perspective: An In-Depth Characterization”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

Denna studie undersöker hur marginalskattekilarna på arbete har utvecklats mellan 1862 och 2010. Före andra världskriget var skattekilarna relativt små och skillnaden mellan olika inkomsttagare liten. Efter andra världskriget ökade skattekilarna kraftigt men med 1990–1991 års skattereform har skattekilarna minskat påtagligt.

Gunnar Du Rietz, Dan Johansson och Mikael Stenkula, ”A 150-year Perspective on Swedish Capital Income Taxation”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

Denna studie analyserar kapitalbeskattningens utveckling mellan 1862 och 2010. Resultaten visar att kapitalbeskattningen kunde slå hårt mot investeringar, med en effektiv skatt på över 100 procent för vissa finansieringsformer under 1970- och 80-talen. Efter skattereformen 1990–91 har skattesatsen sjunkit tillbaka.

Mikael Stenkula, “Taxation of Real Estate in Sweden from 1862 to 2010”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

I denna studie analyseras den svenska fastighetsskattens utveckling 1862–2010. Fastighetsskatten har ändrats påtagligt under historiens gång, både på kommunal och statlig nivå. Skatten har varit kontroversiell men ändå långt ifrån den viktigaste skattekällan för den offentliga sektorn.

Mikael Stenkula, ”Taxation of Goods and Services from 1862 to 2010”, i Henrekson och Stenkula, red., Swedish Taxation: Developments since 1862. New York: Palgrave Macmillan.

I denna studie illustreras utvecklingen av konsumtionsskatterna i Sverige 1862–2010. Konsumtionsskatter har nästan alltid varit en viktig inkomstkälla för staten, men formerna har ändrats över tiden. Under 1800-talet spelade tullarna en stor roll medan mervärdesskatten blivit allt viktigare på senare tid.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se