Nyhetsbrev 8-2014

Kvotering eller inte kvotering – det är frågan

Fler än 100 länder har någon form av könskvotering i sitt politiska system. Samtidigt finns det många frågetecken kring konsekvenserna av dessa reformer, säger Johanna Rickne, IFN, i den nya studien ”Gender Quotas and Women’s Political Leadership”. Andra IFN-forskare som studerat kvotering är Lars Oxelheim och Johanna Möllerström.

Kvotering

 

I debatten om kvotering sägs att reformen skadar kvinnors karriärer på lång sikt eftersom meriterna för ”inkvoterade” kvinnor ifrågasätts.

– Diana Z. O’Briens och min studie av Socialdemokraternas kvotering ”varannan damernas” visar på en motsatt utveckling. Kvoteringen stärkte kvinnors tillträde till ledande positioner inom kommunala partigrupper, förklarar Rickne.

Så kvotering underlättar för kvinnor att nå toppen? 

Johanna Rickne menar att i de fall kvoteringen bryter upp ett rekryteringsmönster där (manligt) kön tidigare gått före merit kan den ge kompetenta kvinnor en chans som de tidigare inte fått.

Bakgrunden är att (S) 1993 beslutade att varvade listor skulle införas på alla valsedlar på riks- och lokalnivå.

– Vi ser en positiv och långvarig effekt av kvoteringen. Fler meriterade kvinnor i gruppen är en rimlig delförklaring till att kvinnors chanser att nå toppen ökade, säger Rickne. Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad IFN, har undersökt hur samarbete inom grupper påverkas av kvotering i allmänhet. En tydlig effekt syntes: När deltagare kvoteras in minskar samarbetet inom hela gruppen. Inte bara gentemot dem som kvoterats in, utan generellt.

– I studien skapar jag grupper i labbet. Alla gör ett mattetest. Med olika kombinationer skapar jag sedan grupper som väljs med eller utan favorisering [kvotering]. När jag sedan jämför hur man samarbetar (jag tittar på beteende i ett public goods spel) så finner jag att när gruppen har valts utan favorisering [kvotering] så samarbetar de mer än när favorisering fanns med i spelet.

Ännu en forskare som studerat kvotering – då till bolagsstyrelser – är Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet.

– Styrelsers önskan att bevara status quo i styrelsesammansättningen påverkar rekryteringen av kvinnor. Dessutom råder det konkurrens mellan kvinnor och ”perifera” män. Båda ses som hot mot styrelsens homogenitet, dvs. infödda män i samma ålder, förklarar Lars Oxelheim.

– Förändringar i styrelsens sammansättning sker främst vid pensionering eller genom att antalet styrelsemedlemmar blir fler.

Lars Oxelheim förklarar att resultaten i studien indikerar att länder som inför könskvotering bör ge företagen en lång anpassningsperiod. 

”Detta ger utrymme för att upprätthålla kontinuitet i styrelsearbetet och garantera tillräcklig transparens i framtida rekryteringar. Parallellt bör arbete pågå för att förenkla kvinnors väg till de manliga direktörernas sociala nätverk och därigenom påskynda tillkomsten av en modern styrelse med båda könen och demografiska minoriteter representerade.”

Aktuell forskare

Lars Calmfors

Forskningsområden: Arbetsmarknads- och makroekonomi.

Några av de frågor Lars Calmfors försöker besvara i sin forskning:

  • Orsaker till arbetslöshet?
  • Hur fungerar EMU?
  • Hur kan olika institutionella arrangemang bidra till en lämplig finanspolitik? 

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se