Nyhetsbrev 9-2014

Den sällsamma historien om hur ett forskningsinstitut föddes

2009 började vi skriva om institutets historia inom ramen för IFN:s historiska projekt, berättar Mats Lundahl, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Resultatet blev Ett forskningsinstitut växer fram – IUI från grundandet till 1950. Här berättas om hur den socialdemokratiske statsministern Per Albin Hansson vid ett möte med Asea-chefen Sigfrid Edström antydde att industrin inte gav arbetarrörelsen tillräckligt debattmotstånd. Han efterfrågade väl underbyggd argumentation och objektiva analyser. Edström (som i boken kallas “IUI:s fader”) började propagera för att näringslivet skulle inrätta en utredningsbyrå med skolade nationalekonomer. Med andra ord IUI/IFN.

Lundahl
I bilden ses från vänster professorerna Mats Lundahl och Benny Carlson som skrivit boken Ett forskningsinstitut växer fram – IUI från grundandet till 1950. Foto: Bosse Johansson.


Är historien sann?

– Det vet vi inte. Men med tanke på tidsandan och de två huvudpersonerna så är den inte osannolikt, svarar Lundahl.

I boken kan man läsa om hur det kom sig att Sigfrid Edström tog initiativet till institutet. Mats Lundahl förklarar att utan Edström hade det nog inte blivit något IUI. Han säger att det krävdes en entreprenör och någon som hade en vision om vad institutet skulle bli. Men vägen dit var lång. Från samtalet med Per Albin Hansson 1934 till grundandet 1939. Frågan stöttes och blöttes, men Edström fick inte alltid vad han vill ha.

– Han hade exempelvis tänkt sig IUI mer som opinionsbildare och propagandaorgan för näringslivet, men så blev det inte riktigt.

Institutets två första chefer var inte forskare men det var Ingvar Svennilson som tog över ledningen på hösten 1941. Och, som Mats Lundahl säger, ”Svennilson måste ha haft en klar filosofi om hur institutet skulle se ut”.

– Svennilson anställde duktiga forskare, som Jan Wallander, Erik Dahmén, Axel Iveroth och Erik Ruist, säger Lundahl och tillägger: 

– Han ledde genom att delegera. Nästan alla hans rekryteringar var lyckade.

Under Svennilsons tid tillkom en rad gedigna forskningsrapporter. Inte minst det stora Norrlandsprojektet (det största någonsin i IUI/IFN:s historia) som dock bara delvis gav resultat i form av publikationer. Men det var också branschrapporter av olika slag, exempelvis om sko-, skogs- och textilindustrierna. Samtidigt upphörde IUI att producera rapporter med mer stereotypt innehåll som konjunkturrapporter och redovisningar av företagens vinster.

Allt detta skedde med pengar från svenskt näringsliv. Vad det aldrig några problem att IUI blev ett fristående forskningsinstitut istället för ett serviceorgan till de svenska företagen?

– Jo, ibland, men inte så ofta. Det uppstod två riktiga incidenter under den aktuella perioden. Den ena var när Axel Iveroth skrev att Bolidens malmer kunde komma att ta slut och blev av bolagets ledning anklagad för att vara dilettant i gruvfrågor. Boliden sade upp vidare samarbete med Norrlandsutredningen. Den andra incidenten skedde när Jan Wallander reste runt i Klarälvsdalen för att intervjua för sin forskningsrapport om skogsindustrin. Han drog in jobbarna och fackföreningarna i diskussionen och det tyckte inte Uddeholms ledning om. Dessutom skrev Värmlands Folkblad en artikel i ämnet, som trots att den var oskyldig inte uppskattades av skogindustrin. Uddeholm ville därför sätta stopp för rapporten. Av detta blev dock intet. Ingvar Svennilson skrev ett brev till Uddeholm, som då var en tung finansiär av IUI, och förklarade att rapporten visst skulle publiceras.

– Helt klart är att Ingvar Svennilson inte tvekade att stå upp för IUI som oberoende forskningsinstitut.

En förklaring till framgångarna kan ha varit att Svennilson hade kontakter på många svenska arenor: i näringslivet, i akademin och i politiska kretsar.

– Och han brydde sig definitivt inte om att vara politiskt korrekt. Han var en stark chef som såg till att institutets produkter genomgick en tuff granskning och därmed framstod som kvalitetsprodukter.

publik2

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se