Nyhetsbrev nr 1-2016

Forskningen förklarar osäkerhet och risk

Steven Davis, University of Chicago, inledde ett seminarium i december. Han är en av grundarna till ett index som mäter politisk osäkerhet och hur detta påverkar sysselsättning, produktion och investeringar. Osäkerhet och risk var även del av diskussionen på ett seminarium den 19 januari. Ämnet var entreprenörskap och vad som krävs för att entreprenörer ska våga kasta loss från ett tryggt arbete för att starta ett företag.


Politics vs the economy? When policy uncertainty curbs economic growth var titeln på ett seminarium som arrangerades den 16 december. 

Davis.jpg
Från vänster ses Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna, professor Steven Davis, University of Chicago, professor John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet och Max Elger, statssekreterare,i Finansdepartementet. Foto: Bosse Johansson.


Den senaste tidens stora flyktingströmmar har haft politisk påverkan i Sverige och Europa. Läget har ansetts vara instabilt, och politiken som har förts har varit omdiskuterad. Under ett seminarium arrangerat av IFN den 16 december förra året diskuterades hur ovisshet som denna påverkar tillväxten.

Steven Davis, University of Chicago Booth School of Business, menar att politisk osäkerhet dämpar tillväxt. Davis är en av grundarna till Economic Policy Uncertainty Index, som mäter hur politisk osäkerhet påverkar sysselsättning, produktion och investeringar. Han deltog i seminariet tillsammans med Max Elger, statssekreterare vid Finansdepartementet, Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna och professor John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet.

EPU-indexet bygger på uppgifter från datorinsamlade tidningsklipp. Sökningar görs på ord som signalerar osäkerhet. Sedan kodas materialet enligt en detaljerad handbok. Davis anser att den här formen av textanalys är ett kraftfullt verktyg för att samla in nya ekonomisk data och för att testa hypoteser. Nu har forskarna studerat vad som händer i stater som tar emot stora flyktingströmmar genom att lägga till urvalskriterierna ”rädsla” och ”migration” i sökningarna. Under seminariet visade Steven Davis diagram från Storbritannien och Tyskland, utifrån vilka det kunde konstateras att rädslan tilltagit i takt med att ökad migration. Jämfört med tidigare har rädslan för migrationen tilltagit tiofalt under de senaste månaderna.

Max Elger var inte helt säker på att metoden med analys av tidningsklipp är rättvisande då medias röstläge i takt med medias expansion har ändrats. Han diskuterade vidare om osäkerhet är något negativt i sig. Elger ansåg att en viss nivå av osäkerhet är bra. Ulf Kristersson ansåg inte heller att politisk osäkerhet behöver vara negativt, och påpekade att politiken och ekonomins aktörer ofta har olika målsättningar. Kristersson kopplade osäkerheten inför migrationsströmmarna till de förändringar som kommer att krävas på arbets- och bostadsmarknaden, samt till diskussionen om vad som ska hända med välfärdsstaten.

John Hassler höll med om att osäkerhet är något positivt, som finns naturligt i en demokrati. Han var dock övertygad om att minsta möjliga osäkerhet är bra för ekonomin, men att vi inte vet så mycket om dess påverkan för tillfället. 

Läs mer
 

Den 19 januari arrangerade IFN och Studentlitteratur ett seminarium kring boken Entreprenörskap – vad, hur och varför

Entreprenörskap.jpg

I panelen ingick (från vänster): Magnus Henrekson, IFN, Helena Stjernholm, Industrivärden, Helena Casserlöv-Kvist, Meritmind och Marie Löwegren, Lunds universitet. Moderator var Thomas Gür. Foto: Karl Gabor.


Något som däremot ökar tillväxten, är entreprenörskap. Värt att fundera på är hur förutsättningarna för entreprenörskap ska bli bättre, för att därmed öka sysselsättning och välfärd. För att skapa grogrund för entreprenörer måste Sverige bli ett mer attraktivt land, med bland annat en skattelagstiftning som främjar entreprenörskap. Detta ansåg Helena Stjernholm, vd Industrivärden, när IFN den 19 januari anordnade seminarium för att diskutera vad som krävs för att fler ska våga bli entreprenörer. I panelen satt även Helena Casserlöv-Kvist, grundare och vd Meritmind, Marie Löwegren, som leder SKJ Centre for Entrepreneurship Lunds universitet, samt professor Magnus Henrekson, vd IFN. Diskussionen leddes av Thomas Gür.

Seminariet inleddes med att Mikael Stenkula presenterade den nya boken Entreprenörskap – vad, hur och varför, skriven av honom själv och Magnus Henrekson.

I den efterföljande diskussionen var personaloptioner något som diskuterades av både Magnus Henrekson och Helena Casserlöv-Kvist. Henrekson ansåg att personaloptioner i dag inte fungerar. Istället för att beskatta värdeskapande som löneinkomst, och låta detta påverka lagstiftningen, menade Henrekson att samhället bör skapa spelregler och belöningssystem som värdesätter entreprenörskap. Allmänna attityder påverkas av samhällssystemet, därför bör vi ha system som signalerar att de som med flit och talang startar och driver företag, värdesätts och belönas därefter.

Casserlöv-Kvist ville att personaloptioner ska användas för att nystartade företag ska kunna anställa personal som får vara med och dela på risken. Andra viktiga frågor, som togs upp av Marie Löwegren, var insolvensreglerna, och att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Panelen var överens om att det finns gott om utrymme för att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap, och att mycket handlar om attityder.

Läs mer


Textbearbetning: Mimmi Below Blomkvist
Foto:Karl Gabor

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se