Nyhetsbrev nr 4-2016

Fotboll - ny forskning om konkurrens

Forskning visar att efter en EU-dom 1995 har spänningen minskat i matcher i Champions League men ökat på landslagsnivå. Forskarna som konstaterar detta är Pehr-Johan Norbäck, Martin Olsson och Lars Persson.

fotboll-2.jpg

Hur kommer det sig att ni börjat forska om fotboll?

Vi har alla ett genuint intresse av idrott och har själva spelat fotboll och handboll. När min son satsade på fotboll för några år sedan noterade jag att ungdomsfotbollen hade förändrats mycket. Träningarna var mycket bättre och klubbarna och ungdomsspelarna mer professionella. Vi fascineras också av hur stor och betydelsefull idrott och kanske främst fotboll blivit i termer av ekonomisk aktivitet.

Vad är det ni kommit fram till?

Utgångspunkten för vår analys är Bosmandomen år 1995 som fastslog att principen om fri rörlighet inom EU även gäller för fotbollsspelare. En konsekvens av detta domslut är att spelare tillåts byta klubb utan ekonomisk ersättning, till klubben de lämnar, efter det att ett kontrakt har avslutats.

Kritikerna befarade att talangutvecklingen därmed skulle minska bland europeiska småklubbar, eftersom de riskerade att inte få ekonomisk ersättning för sina utbildningsinsatser.

Vår analys visar att talangutvecklingen i europeiska klubbar inte nödvändigtvis dämpas av Bosmandomen. Anledningen är att Bosmandomen även tillät hur många EU-spelare som helst att ingå i ett EU-klubblag. Detta innebar att rörligheten för fotbollsspelare inom EU ökade markant, vilket stegrade konkurrensen om stjärnspelare bland de europeiska toppklubbarna. Vår forskning visar att när budkonkurrens om spelare leder till höga försäljningspriser, kommer mindre klubbar att satsa på talangutveckling. En annan viktig effekt av de höga försäljningspriserna är att mindre klubbar som lyckas utveckla en spelare med talang väljer att sälja istället för att behålla spelaren och försöka utmana de etablerade klubbarna.

En av de grundläggande målsättningarna för fotbollsorganisationer är att skapa en hög sportslig konkurrensbalans, vilket innebär att det finns en tillräcklig osäkerhet om vilket lag som vinner en match eller en liga. Detta för att skapa en spänning för åskådarna. Vår forskning visar att konkurrensbalansen i Champions League har minskat efter Bosmandomen. Konkurrensbalansen på landslagsnivå mellan de bästa och sämsta nationerna i EU15 har däremot förbättrats, enligt matchresultat i världsmästerskap från 1978 till och med 2014.

Mycket tyder på att talangutvecklingen i hela Europa har stimulerats av att det skapats en fungerande europeisk marknad för fotbollstalanger. Samtidigt har konkurrensbalansen försämrats i klubbfotbollen och minskat spänningen i Champions League.  På sikt riskerar den försämrade konkurrensbalansen i Champions League att hämma fotbollens utveckling i Europa och regelverket måste reformeras för att öka konkurrensbalansen men också att få en större geografisk spridning på lagen som når framgångar i Champions League.

Blir det mer fotboll på IFN?

Det blir nog mer. Idrott är en stor del av det samhälle vi lever i. Det är också en stor bransch. Fotbollsindustrin i Europa omsatte nästan 25 miljarder Euro under säsongen 2014/15. Ser man enbart till Sverige arbetade runt 66 000 personer i sportbranschen år 2013.

Men att studera idrott/fotboll är inte enbart intressant för att det är en stor bransch utan även för att idrott fyller en viktig social funktion. För oss som nationalekonomer är det intressant att försöka förstå de samhällsekonomiska effekterna av att idrotta i unga år. Det finns ett stort nationalekonomiskt forskningsfält där forskarna studerar samhällsekonomiska effekter av skolutbildning, exempelvis vilka effekter utbildningen har på det framtida arbetslivet. När det gäller idrottande i unga år saknas dock motsvarande forskning. Eftersom idrott är en betydande del av många barns liv är det rimligt att tro att det har stor inverkan på deras livsvillkor på såväl kort som lång sikt. Man kan också tänka sig att detta inte bara gäller de barn som går vidare till elitidrott, utan att idrottande även kan ha betydelse för barn som idrottar under några år och med mindre ambitioner. Exempelvis kan man tänka sig att idrotten gör att barn lär sig samarbeta på ett sätt som främjar deras skolgång och framtida arbetsliv. I sammanhanget förtjänar det även att nämnas att den offentliga sektorn och ideella föreningar satsar stora resurser på idrottandet såväl finansiellt som i form av arbetstid. Det är därför av stor vikt att forska om dessa de samhällsekonomiska effekterna av dessa satsningar.


År 2005 medförde sportrelaterade industrier:

7.3 miljoner sysselsatta personer i EU, cirka 3.5% av den totala sysselsättningen.
73 000 sysselsatta personer i Sverige, cirka 1.7% av den totala sysselsättningen.
€294 miljarder i bruttoförädlingsvärde i EU.
€1.39 miljarder i bruttoförädlingsvärde i Sverige.

Källa: Study on the Contribution of Sport to Economic Growth and Employment, EU, 2012

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se