Policy Papers 2006–2009

Forskningsrapporter med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar.

 


31. Kollektiv anslutning av TV/bredband – ett konkurrensproblem?

Thomas Tangerås

Kollektiv anslutning leder till hårdare priskonkurrens mellan etablerade bolag, men kan samtidigt förhindra nyinträde. I sin bedömning måste Konkurrensverket därför göra en avvägning om konkurrensen gynnas bäst av hårdare konkurrens mellan befintliga företag eller av nyinträde.


30. Håller regeringens jobbstrategi?

Magnus Henrekson

Den borgerliga alliansregeringen har lagt sin fjärde budget. De fortsätter där på den inslagna vägen att sänka skatten på arbete för att därigenom varaktigt höja sysselsättningen och sänka graden av utanförskap.


29. Trade and FDI: Substitutability vs. Complementarity Revisited

Pehr-Johan Norbäck and Dieter Urban

This study examines how Foreign Direct Investments (FDI) and international trade are related, examining the impact of a growing and increasingly integrated world economy on Swedish exports and the foreign affiliate production of Swedish multinational firms.


28. Så skapas kunskapsintensiv tjänstetillväxt

Harald Edquist

Den här rapporten visar att investeringar i immateriella tillgångar var 9 procent av BNP år 2004. En viktig del av dessa investeringar utgjordes av kunskapsintensiva tjänster. Den här rapporten analyserar utvecklingen av kunskapsintensiva tjänster i det svenska näringslivet. Resultaten visar att sysselsättningstillväxten var hög, medan den uppskattade produktivitetstillväxten var låg i denna sektor.


27. Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen?

Joakim Bång och Daniel Waldenström

Rörliga ersättningar till näringslivets ledande befattningshavare har blivit allt vanligare de senaste åren. I finanskrisens kölvatten har en bred debatt uppstått om deras effektivitet. Men vad säger egentligen den akademiska forskningen om incitamentprogram till vd? I den här artikeln sammanfattar vi teorier om rörlig ersättning, deras funktion och syfte samt vad vi empiriskt vet om deras effekter. 


26. Producenttjänster och outsourcing

Roger Svensson

Det talas ofta om att vi har gått in i en ny ekonomisk era där tjänstesektorn ständigt ökar på den varuproducerande sektorns bekostnad. Enligt gängse teorier kan detta bero på olika orsaker. En del talar om att det sker en förskjutning av efterfrågan mot tjänster då inkomsterna ökar (Clark 1951). Andra menar att det är den snabba produktivitetsutvecklingen i tillverkningsindustrin som gör arbetskraft överflödig (Baumol 1967). Då får de istället hitta sysselsättning i tjänstesektorerna. Men det kan också vara så att det har skett en ökad specialisering i näringslivet där tillverkningsindustrin har valt att lägga ut produktion (outsourca) av olika tjänster på externa företag.


25. Skatter och snedvridning av konkurrensen

Henrik Jordahl och Mikael Stenkula

Skatter utgör en viktig orsak till konkurrenssnedvridningar, inom Sverige och gentemot andra EU-länder. Denna rapport redogör kort för behovet av konkurrens och hur konkurrensen kan snedvridas av beskattning. Tre beskattningstyper tas upp till behandling: mervärdesskatt, företagsbeskattning och arbetsbeskattning. Rapporten innehåller också förslag på åtgärder som kan minska snedvridningarna av konkurrensen.


24. Limping on Three Legs: The Development of Timor-Leste

Mats Lundahl och Fredrik Sjöholm

Timor-Leste is plagued by poor economic development and widespread political turmoil. Any substantial improvement in living standards requires the emergence of a modern sector. People must be given the opportunity to move out of agriculture where marginal productivity levels are very low and into an expanding modern sector.


23. Svensk produktivitetsutveckling och förutsättningar för en framgångsrik IKT-politik

Harald Edquist

Rapporten analyserar vilken påverkan IKT och andra större teknologiska genombrott, som ångmaskinen och elektriciteten, har haft på den svenska produktivitetstillväxten. Rapporten visar att det för samtliga teknologiska genombrott har tagit lång tid från det att den första uppfinningen gjordes till dess att den har gett avtryck i produktivitetsstatistiken.


22. Globaliseringen och den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson

I denna studie analyseras vilka förändringar det internationaliserade ägandet har haft, och kan förväntas få, på den svenska modellen för ägande och bolagsstyrning i de större företagen. Detta kan inte förstås utan att först förklara framväxten av en särskild svensk ägar- och kontrollmodell och vilka centrala institutioner som var en förutsättning för dess framväxt och konsolidering. Mot denna bakgrund studeras hur och varför institutionella förändringar i omvärlden och Sverige i kombination med globaliseringen ryckt undan förutsättningarna för modellen och att den därför nu faller sönder i ett flertal modeller.


21. Privat produktion av offentligt finansierade tjänster

Henrik Jordahl

All verksamhet som finansieras offentligt kan i princip handlas upp av privata företag. Av de svenska kommunernas kostnader utgör personalkostnader 57 procent och köp av verksamhet 13 procent. Den underliggande spännvidden mellan kommunerna är stor. Inköpt verksamhet svarar för 43 procent av Täby kommuns totala kostnader. I Högsby är samma andel en procent. Med tanke på att den offentliga sektorn sysselsätter 30 procent av de anställda i Sverige och 15 procent i de andra EU15-länderna finns ett utrymme för ökad privat produktion av offentligt finansierade tjänster.


20. Betydelsen av entreprenörskap och FoU för Sveriges välfärd och tillväxt: Drivkrafter och institutioner

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

Samhället står inför stora utmaningar. Ekonomin blir gradvis allt mer kunskapsbaserad. Parallellt med detta pågår en ökad globalisering och den därav tilltagande specialiseringen gör att en bevarad konkurrenskraft i företagen kommer att kräva att kunskapsinnehållet i produktionen, som sker i globala nätverk, blir allt större. Standardiserad och arbetsintensiv produktion med lågt kunskapsinnehåll kommer till stora delar att ske på annat håll än i rika i-länder som Sverige, Tyskland och USA.


19. Competition in TV-Distribution – A Framework and Applications to Sweden

Mats Bergman och Johan Stennek

This report investigates how well competition in the TV-industry works, primarily focusing on distribution. For this purpose we suggest a framework of analysis and, at the same time, we apply this framework to the Swedish market.


18. Non-discrimination

Henrik Horn och Petros C. Mavroidis

Two non-discrimination principles underlie the World Trade Organization Agreement, as well as many regional trade agreements. The "Most Favored Nation" clause (MFN) essentially requires that equal treatment be afforded to all imported goods, irrespective of their origin, as long as they are "like". The other non-discrimination principle, the "National Treatment" obligation (NT), requests importing countries to treat imported goods no less favorably than domestically produced "like" products. This note presents some basic law and economics of these provisions.


17. Ageing, pension reforms and capital market development in the new EU member states and other transition countries

Johan Almenberg and Christiane Nickel

We present new data on asset allocations of mandatory pension funds in the new EU member states and in other transition countries. Our comparative national data presents a unique opportunity to compare pension reform progress across these countries from a capital market perspective. Our main finding is that in a number of new EU member states and other transition countries, under-diversification of assets threatens to undermine the impact of multi-pillar reform on fiscal sustainability.


16. Välfärdsstaten och entreprenörskapet

Magnus Henrekson

Ett ökande antal samhällsvetare har på senare år hävdat att en hög grad av produktivt entreprenörskap har avgörande betydelse för ett lands välståndsutveckling. Trots detta finns entreprenörsfunktionen sällan med i ekonomernas tillväxtmodeller. I detta kapitel analyseras hur centrala institutioner i den utvecklade välfärdsstaten kan förväntas påverka incitamenten till produktivt entreprenörskap.


15. Folkhem i brytningstid

Magnus Henrekson

I början av 1970-talet bröts sambanden mellan den enskildes insatser och ersättning på en rad områden i Sverige. Det personliga ansvaret kom alltmer att uttunnas genom att skulden för missförhållanden och misskötsel försköts från den enskilde till samhället. Från att Sverige i mitten av 1960-talet varit en mycket väl fungerande egalitär meritokrati (åtminstone för den manliga halvan av befolkningen) hade 10 år senare ett antal politiska reformer genomförts. I mångt och mycket vände dessa upp och ner på hela incitamentsstrukturen.


14. Vad kan tidigare teknologiska genombrott lära oss om IKT-revolutionen?

Harald Edquist och Magnus Henrekson

Ett fåtal teknologiska genombrott har haft en avgörande betydelse både för den långsiktiga tillväxten och för förändringarna i vårt sätt att leva och producera varor och tjänster. En jämförelse mellan hur produktivitetsökningstakten påverkas av introduktionen av ångmaskinen, elektrifieringen och datorerna (IKT) visar både att eftersläpningarna är stora och att mönstret skiljer sig åt.


13. De medelstora företagens utveckling i Sverige efter 1990-talskrisen

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna uppsats analyseras sysselsättnings- och företagsstrukturens utveckling efter 1990-talskrisen med ett speciellt fokus på de medelstora företagen. Analysen visar att såväl andelen medelstora företag som de medelstora företagens sysselsättningsandel har stigit under perioden. Detta kan ses som ett tydligt trendbrott jämfört med tidigare decennier.


12. Protection of Property Rights and Growth as Political Equilibria

Andrea Asoni

This paper presents a survey of the literature on property rights and economic growth. It discusses different theoretical mechanisms that relate property rights to economic development.


11. Competition Economics

Johan Stennek

Imagine that you are advising a client on a planned merger with one of their competitors. Informal communication with the competition authority reveals that they are worried that the merger will reduce competition and harm the consumers. There is a clear risk that the whole project will be stopped. How could you help your client? How would you go about predicting the effects of the merger? Will price go up, as the competition authority fears, or is it possible that the merger will lead to lower prices instead? How could anyone know the effects in advance, before the merger has taken place?


10. Löneskillnader mellan kommunerna

Allan Gustafsson och Helena Svaleryd

Rapportens syfte är att utreda huruvida de löneskillnader som finns mellan olika kommuner respektive landsting beror på förhållanden på arbetsmarknaden som kommunerna och landstingen inte kan påverka.


9. Beskattningen och tillväxtens aktörer

Magnus Henrekson och Dan Johansson

Vilka effekter kan skattesystemets utformning och nivån på det totala skatteuttaget få på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet i ekonomin? Denna fråga analyseras med utgångspunkt från teorin om kompetensblock, enligt vilken tillväxt är ett resultat av att aktörer med olika men kompletterande kompetenser bygger upp och nyttjar produktiv kunskap. Då denna i hög grad är icke-kodifierbar och decentraliserad gynnas tillväxten av att skattesystemet utformas så att aktörerna förvärvar produktiv kunskap och att deras användning av sina respektive kunskaper harmonierar till en effektiv helhet.


8. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet – Hur stor är effektiviseringspotentialen?

Henrik Jordahl

En ökad konkurrensutsättning av offentliga verksamheter skulle ha många positiva konsekvenser. Konkurrens leder till lägre kostnader och i vissa fall till högre kvalitet. Konkurrens ger också större valfrihet och ökar många tjänsters tillgänglighet. Den berörda personalen verkar dessutom uppskatta ett ökat inslag av enskilda arbetsgivare.


7. Konkurrens vid en reglerad utbyggnad av 3G-nät i Sverige

Mattias Ganslandt

Syftet med utredningen är att belysa de samhällsekonomiska effekterna av olika regleringsalternativ vid en fortsatt utbyggnad av infrastruktur för tredje generationens mobiltelefoni i Sverige. Mer specifikt är syftet att belysa konkurrenseffekterna vid olika former av uppfyllande av täckningskraven i de tillstånd som tilldelats för UMTS2100.


6. Hur höga är minimilönerna?

Per Skedinger

De svenska minimilönerna är svåröverblickbara. Enbart under 2004 träffades nära 300 avtal på arbetsmarknaden och i de allra flesta av dessa fastställs minimilöner. I de avtal där minimilöner bestäms är dessa dessutom ofta betingade på yrke, erfarenhet eller ålder. I denna rapport ges en översikt över minimilönernas nivåer, strukturer och utveckling över tiden. Minimilönerna relateras också till genomsnittliga utgående löner, arbetslöshetsersättningar och minimilöner i andra länder. Med hjälp av individuella lönedata redovisas vidare andelen anställda som påverkas av minimilöneförändringar.


5. Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna rapport analyseras hur man kan se på entreprenörskapets roll inom nationalekonomisk forskning och entreprenörskapets centrala betydelse för ekonomisk utveckling och välstånd. Rapporten diskuterar också de policyslutsatser som följer av att explicit inkorporera entreprenörens roll i den ekonomiska analysen.


4. Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna rapport analyseras förändringar i Sveriges företags- och sysselsättningsstruktur tillsammans med ny- och egenföretagandet. Data jämförs dels över tiden, dels med andra länder i de fall det varit möjligt. Trots en hel del metodologiska problem som försvårar jämförbarheten kan ett flertal intressanta slutsatser dras.


3. Has U.S. Antitrust Policy Protected Consumers from the Abuse of Market Dominance?

Robert W. Crandall

Among the United States’ most important exports are its market-oriented economic policies. The privatization and de-regulation of the transportation and communications sectors come quickly to the mind of this student of economic regulation. But why should the EU or other countries, for that matter, wish to emulate U.S. antitrust (competition) policy?


2. New Rules for Dominant Firms in Europe

Mattias Ganslandt

The Commission has initiated a discussion about the application of the European competition rules for dominant firms. It recently published a Staff Discussion Paper which outlines some basic principles and raises a number of important questions, in particular related to the assessment of “exclusionary practices”


1. Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid skiljevägen

Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson

I ”den svenska ägarmodellen” är kontrollen av företagen för det mesta koncentrerad till en eller två ägare. Ofta, men inte alltid, är dessa ägare svenska familjer. På så vis liknar den svenska modellen för ägande och företagskontroll den modell som är vanlig på den europeiska kontinenten. Sverige skiljer sig emellertid från de flesta europeiska länder i några avseenden. För det första domineras hela ägandet på börsen av några få kontrollägare. För det andra grundar sig det svenska kontrollägandet i regel på ett mindre kapital än i andra länder.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se