2006–2009

Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige

Policy Paper No. 4

Författare: Magnus Henrekson och Mikael StenkulaAntal sidor: 67Publicerad: 11 maj 2006

Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna rapport analyseras förändringar i Sveriges företags- och sysselsättningsstruktur tillsammans med ny- och egenföretagandet. Data jämförs dels över tiden, dels med andra länder i de fall det varit möjligt. Trots en hel del metodologiska problem som försvårar jämförbarheten kan ett flertal intressanta slutsatser dras.

Rapportens huvudpoänger är följande:

• I Sverige, så väl som i resten av västvärlden, kan man under de senaste två decennierna se en ökad betydelse av små- och medelstora företag. Detta gäller såväl i hela ekonomin som inom enskilda branscher. Denna utveckling kan kopplas till en ökning av mindre tjänste- och kunskapsintensiva företag och till storföretagens ökade användning av outsourcing av perifera verksamheter.

• Det går inte att hitta belägg för att Sveriges företags- och sysselsättningsstruktur skiljer sig markant från EU som helhet, även om relativt stora skillnader föreligger mellan enskilda EU-länder. Sverige tycks dock vara något mer beroende av gamla etablerade stora företag och inom tillverkningsindustrin är sysselsättningsandelen i stora företag betydligt högre i Sverige än i de flesta andra jämförbara västeuropeiska länder.

• I kvantitativa termer är ny- och egenföretagandet relativt lågt i Sverige och har så varit under en lång tid. Även andra rika länder, i synnerhet inom Norden, har emellertid ungefär lika låg, eller endast något högre, andel. Det förändrar dock inte bilden av att Sverige har ett lågt ny- och egenföretagande.

• Sveriges största problem behöver inte nödvändigtvis vara att det finns för få företag eller att det startas för få nya företag, utan kan också vara att allt för få företag växer och når sin fulla potential. Fler småföretagare behöver inte nödvändigtvis leda till fler växande företag, eftersom det inte är säkert att det är rätt personer som väljer att starta nya företag och att rätt företag startas. Många potentiellt framgångsrika företagare förblir anställda, medan andra startar företag av andra skäl än att expandera, t.ex. för att det ger skattetekniska eller redovisningsmässiga fördelar. Viljan att växa bland företagare som har expansionsmöjligheter är ofta alltför låg; många egenföretagare föredrar kontroll framför tillväxt. Många svenska företag avstår medvetet från expansion p.g.a. dagens regelverk och den ökade risk det medför för ett företag att expandera. Särskild gäller detta den hushållsnära tjänstesektorn som har haft svårt att växa i Sverige. Sammanfattningsvis kan sägas att vad Sverige behöver är ett neutralt system som inte systematiskt gynnar företag av viss storlek, organisationsform eller ägarstruktur. Samtidigt måste näringslivsklimatet vara så gynnsamt att de som vill, kan och har goda förutsättningar att starta ny verksamhet eller expandera befintlig verksamhet också gör det. Hur många nya företag detta implicerar eller hur företagens storleksfördelning då kommer att se ut är av underordnad betydelse.

För mer information: Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige, Policy Paper nr 4, 2006, Institutet för Näringslivsforskning

Kontaktinformation: magnus.henrekson@ifn.se

 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se