2006–2009

Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt

Policy Paper No. 5

Författare: Magnus Henrekson och Mikael StenkulaAntal sidor: 56Publicerad: 15 juni 2006

Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

I denna rapport analyseras hur man kan se på entreprenörskapets roll inom nationalekonomisk forskning och entreprenörskapets centrala betydelse för ekonomisk utveckling och välstånd. Rapporten diskuterar också de policyslutsatser som följer av att explicit inkorporera entreprenörens roll i den ekonomiska analysen.

I en verklig ekonomi är varken information eller kunskap fullständig eller perfekt. Den är alltid i rörelse och informationsspridning och kunskapsalstring pågår i en aldrig sinande process. Rapporten konstaterar därför att entreprenören kommer att spela en avgörande roll för tillväxtens utveckling i ett land. Ekonomisk förändring drivs framåt av entreprenörer som upptäcker och allokerar befintliga resurser så att nya produkter, ny teknik, nya organisationer, nya marknader och nya insatsvaror kommer till användning och en ny effektivare ordning uppstår i ekonomin. I grund och botten är det detta som är ekonomisk tillväxt. Viljan till entreprenöriella ansträngningar motiveras och stimuleras av möjligheten till framtida förtjänst, vilket vi benämner entreprenörsränta. Denna entreprenörsränta kan ligga över den riskjusterade räntan i ekonomin men bör inte betraktas som en övervinst eller en tursam vinst utan koppling till egen insats, en s.k. windfall gain eller ”skänk från ovan”. ”Överavkastningen” ska istället ses som en ersättning för entreprenörskap som bidrar med kunskap för att generera och exploatera outnyttjade och nya möjligheter.

Inom den nationalekonomiska forskningen har man på senare år åter börjat diskutera entreprenörskapets funktion och den enskilde entreprenörens betydelse för samhällsutvecklingen. Mycket av dagens policydiskussioner och skatteteoretiska slutsatser baseras på teorier där entreprenörens funktion saknas. Denna rapport har påvisat hur entreprenörskapet skulle kunna analyseras och inkorporeras i policydiskussioner.

Rapporten visar att dagens skattesystem borde reformeras och att ägarbeskattningen bör förändras i flera avseenden. Fåmansägda bolag måste få ökat utrymme att ge utdelning. De senaste förändringarna som gjorts i 3:12-reglerna är otillräckliga och inför dessutom nya snedvridningar. En åtgärd som skulle innebära kraftigt ökade incitament till individuella entreprenörsansträngningar vore att helt slopa reavinsten vid försäljning av långsiktiga aktieinnehav i företag där innehavaren är aktiv. Rent generellt borde också bolagskatten och övriga ägarskatter – främst utdelnings- och förmögenhetsskatt – sänkas. Även möjligheten att belöna intraprenörskap skulle kunna förbättras genom förändringar i beskattningen av personaloptioner så att dessa kapitalinkomstbeskattas. Ett ytterligare sätt att stimulera ett ökat entreprenörskap vore att öka konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn och att förändra socialförsäkringssystemets uppbyggnad i Sverige.

För mer information: Entreprenörskap och företagande - Om entreprenörsräntor och tillväxt, Policy Paper nr 5, 2006, Institutet för Näringslivsforskning.

Kontaktinformation: magnus.henrekson@ifn.se och mikael.stenkula@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se