Policy papers 2014

Denna IFN-serie innehåller uppsatser förknippade med näringslivsrelaterade och policyrelevanta frågeställningar. Artiklarna inleds med en kortare sammanfattning. Hela serien finns att ladda ned på på denna hemsida.


67. Vofför gör di på dette viset? Nasjonalökonomerne

Göran Albinsson Bruhner

Ett bad i en tunna gav Arkimedes idén till hur volymen på oregelbundet formade föremål kan mätas. Ett äpple i skallen fick Newton att börja fundera på gravitationen. I all anspråkslöshet kan jag berätta, att det var en chokladkaka som för drygt sextio år sedan drev mig att studera nationalekonomi.


 


66. Entreprenörskap och ekonomisk tillväxt: en kritisk granskning

Frédéric Delmar och Karl Wennberg

Akademisk teori såväl som politiska diskussioner framhåller ofta entreprenörskap som gynnsamt för ekonomisk tillväxt. De specifika teoretiska mekanismerna som gör att entreprenörskap leder till tillväxt har dock inte kunnat fastslås och det är därför inte klart om entreprenörskap alltid är ekonomiskt gynnsamt, och, om så är fallet, för vem. I denna artikel kommer vi att sammanfatta den empiriska forskningen inom entreprenörskap för att kritiskt diskutera de potentiella relationerna mellan entreprenörskap och tillväxt.


65. Produktivitet och företagsdynamik i svenskt näringsliv 1996 till 2009

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Produktivitetsutvecklingen i de utvecklade ländernas ekonomier har lyft en stor del av världens befolkning från armod till välstånd. Innan den industriella revolutionen och framväxten av ett väl fungerande näringsliv växte t.ex. BNP per capita i England med runt 0,3 procent per år. Från 1820 till år 2000 ökade denna tillväxttakt till 1,4 procent per år och en liknande utveckling skedde även i andra utvecklade länder. I Sverige var den årliga tillväxttakten i BNP per capita under åren 1820 till 2000 knappt 2 procent.

Två generella förklaringar till den starka produktivitetsutvecklingen i de utvecklade ländernas näringsliv är (i) allmän teknologisk utveckling med framväxt av exempelvis transportnät och under senare år utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin och (ii) framväxten av fungerande institutioner såsom stärkt äganderätt och bolagsrätt. Vi observerar stora skillnader i aggregerad produktivitet mellan utvecklade länder, stora skillnader i aggregerad produktivitetsutveckling inom länder över tiden, och skillnader mellan industrier och företag i enskilda länder.

Trots att olika generella förklaringar till produktivitetsutvecklingen har framförts är kunskapen om de underliggande faktorer som förklarar skillnaderna fortfarande relativt begränsad. Det övergripande syftet med denna rapport är att bidra till ökad sådan kunskap genom att studera produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet under perioden 1996‒2009.

I denna rapport studerar vi produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet under perioden 1996–2009 samt belyser de grundläggande ekonomiska mekanismerna som förklarar näringslivets produktivitetsutveckling och dess samhällsekonomiska effekter. Vi inleder med att sammanfatta den nationalekonomiska teoribildning som studerat produktivitetsutveckling i näringslivet i situationer där företag utvecklas under osäkra marknadsförhållanden och där institutioner och marknadsförhållanden påverkar företagens strategier och produktivitet.

Härefter presenterar vi en övergripande bild av den teoribildning som analyserar produktivitetsutvecklingen i näringslivet och dess samhällsekonomiska effekter. Vi utvecklar en enkel analysram för samhällsekonomiska effekter av företagsexpansion och produktivitetsutveckling och presenterar en empirisk analys. Vi avlutar rapporten med en framåtblickande diskussion om Sverige framtida tillväxtmöjligheter med utgångspunkt i en intensiv debatt om USA:s framtida tillväxtmöjligheter.  

 


64. Utanförskapet – fortfarande en het politisk potatis om 20 år?

Magnus Henrekson

Inget begrepp har betytt mer i den svenska politiska diskussionen de senaste tio åren än ”utanförskapet”. Under decenniet dessförinnan var det ”vård-skola-omsorg” som stod i centrum i flera valrörelser. En tillräckligt stor andel av väljarna kunde skrämmas från att rösta borgerligt med argumentet att ”borgarna skulle rasera välfärden” om de kom till makten.

Utanförskapet blev den murbräcka som bröt både den socialdemokratiska makthegemonin och banade vägen för de nya moderaterna under ledning av radarparet Reinfeldt–Borg. Detta hade knappast lyckats om det inte funnits substans bakom begreppet. Det gick att med statistik visa att utanförskapet omfattade, lågt räknat, nästan en miljon människor och med en bredare definition kunde man landa på över en och en halv miljon.

Vintern 2013–2014 ser det ut som om även höstens val kommer att kretsa kring sysselsättning och utanförskap. Den sida som uppfattas ha den mest trovärdiga jobbpolitiken kommer sannolikt att vinna. Men hur ser det ut om 20 år? Kommer valet 2034 också att handla om jobb och utanförskap? Eller är frågan då löst genom att en inverterad befolkningspyramid gjort bristen på arbetskraft till det mest akuta problemet?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se