2013

Så kan frihet få välfärdsstaten att fungera bättre

Särtryck nr 2013:8

Författare: Andreas BerghÅr: 2013 Publikation: En bit på väg – Triumfer för liberalismen och hot mot det liberala samhället Redaktör: Andreas Bergh och Gabriel EhrlingFörlag: Bertil Ohlin FörlagFörlagsort: Stockholm Sidor: 43–53

Så kan frihet få välfärdsstaten att fungera bättre Andreas Bergh


Sverige har sedan 1980-talet genomfört en rad reformer som fått ekonomin och välfärdsstaten att fungera bättre. Men på vissa områden har resultatet blivit bättre än på andra. I detta kapitel hävdas att pensionsreformen är ett exempel på en reform som lyckats bra för att den bygger på individuell frihet när det gäller pensionsålder. I kontrast till detta är arbetsmarknads ett område där resultatet blivit sämre för att de regler som finns inte harmonierar väl med individuell frihet.
Ett grundläggande skäl till att välfärdsstaten fungerar bäst när den bygger på individuell frihet är att centrala beslutsfattare ofta har sämre information om den enskilde individens situation och preferenser än vad hon själv har. Trygghetssystem som drar nytta decentraliserad kunskap kan bli mer uppskattade av individen och därmed även bli politiskt mer hållbara. Många delar av välfärdsstaten är dock olyckligt utformade, och påminner mer om arbetsmarknadspolitiken än om det reformerade pensionssystemet. En trolig slutsats är att många av välfärdsstatens sociala ingenjörer inte fullt ut har förstått frihetens fördelar.
 


Referens:
Bergh, Andreas (2013), "Så kan frihet få välfärdsstaten att fungera bättre". Sid. 43–53 i Andreas Bergh och Gabriel Ehrling, red., En bit på väg – Triumfer för liberalismen och hot mot det liberala samhället. Stockholm: Bertil Ohlin Förlag.

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se