2015

Tillitens roll för skillnader i hälsa och välstånd i EU

Särtryck nr 2015:1

Författare: Martin LjungeÅr: 2015 Publikation: Välfärdsgapet - EU:s sociala utmaning. Europaperspektiv 2015 Kapitel: 8Redaktör: Ulf Bernitz, Lars Oxelheim och Thomas PerssonFörlag: Santérus FörlagFörlagsort: Stockholm Sidor: 221–243
Artikeln online (behörighet kan krävas)


I det åttonde kapitlet undersöker Martin Ljunge hur social tillit överförs mellan generationerna, och hur tilliten i sin tur förbättrar hälsa och välstånd. Social tillit är den tillit man känner till människor i allmänhet, det vill säga individer som man inte har någon direkt relation till. Genom att studera barn till invandrare har Ljunge lyckats spåra hur social tillit överförs inom familjen. Ljunge finner bland annat att barn till mödrar från länder med hög tillit själva har högre tillit än barn till mödrar från länder med låg tillit. Barn till mödrar från länder med hög tillit har också bättre hälsa än de vars mödrar kommer från lågtillitsländer. Det sistnämnda sambandet tyder på att hög tillit leder till bättre hälsa. Orsakssambandets riktning är klar; det är tillit som leder till bättre hälsa och inte tvärtom, eftersom barnets hälsa inte kan påverka den genomsnittliga tilliten i moderns hemland i ett läge då barnet är fött och lever i ett annat land.

Ljunge visar också att hög tillit har en rad andra positiva effekter: De vars mödrar kommer från högtillitsländer har exempelvis högre inkomst än de vars mödrar kommer från lågtillitsländer. De med hög tillit spenderar också mer tid i arbete och mindre tid i arbetslöshet och pensionering, än de med låg tillit. Resultaten pekar på att tillit är en faktor bakom bestående skillnader hälsa och välstånd mellan individer men också mellan länder, då stora skillnader föreligger mellan norra, södra och östra Europa. Här, menar författaren, finns en viktig roll för EU och medlemsstaterna. De kan aktivt verka för att höja tilliten bland medborgarna, och på så vis långsiktigt minska välfärdsgapet inom och mellan EU-länderna. Ljunge framhåller att den kanske viktigaste åtgärden som medlemsländerna kan vidta är att introducera program för att träna sociala färdigheter hos unga i riskzonen. Erfarenheter från ett sådant program som under de första skolåren fokuserat på utsatta pojkar är mycket lovande, och utgör exempel på en åtgärd som dramatiskt kan öka ungas chanser att utbilda sig, etablera sig på arbetsmarknaden och ha välfungerande relationer.


Referens:
Ljunge, Martin (2015), "Tillitens roll för skillnader i hälsa och välstånd i EU". Kapitel 8, sid. 221–243 i Ulf Bernitz, Lars Oxelheim och Thomas Persson, red., Välfärdsgapet - EU:s sociala utmaning. Europaperspektiv 2015. Stockholm: Santérus Förlag.

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se