2016

Hoten mot innovationsledd tillväxt i EU

Särtryck nr 2016:1

Författare: Roger SvenssonÅr: 2016 Publikation: EU och de nya säkerhetshoten. Europaperspektiv 2016 Kapitel: 6Redaktör: Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars OxelheimFörlag: Santérus FörlagFörlagsort: Stockholm Sidor: 171–198
Artikeln online (behörighet kan krävas)


I det sjätte kapitlet analyserar Roger Svensson hoten mot innovationsledd tillväxt i EU. Många studier har visat att ny kunskap och teknologi är de viktigaste tillväxtskapande produktionsfaktorerna. Men på en fri marknad leder inkompletta kapitalmarknader och spillover-effekter till underinvesteringar i forskning och utveckling (FoU). För att komma till rätta med dessa marknadsmisslyckanden kan staten stimulera nyskapande och kommersialisering. Hit hör statliga FoU-stöd, innovationsstöd, utbildning av FoU-personal och immateriella rättigheter. Om EU inte klarar att upprätthålla en hög innovationstakt hotas inte bara tillväxten utan även sysselsättningen, företagens konkurrenskraft och konsumenternas välfärd. Svensson framhåller att EU ligger efter flera viktiga konkurrentländer (framför allt USA och Japan) när det gäller privata FoU-investeringar, tillgången på FoU-personal och patentansökningar. Dessutom är Kina snabbt på väg att komma i kapp.

Slutsatsen i Svenssons kapitel är att kraftfulla insatser bör göras på fyra områden för att avvärja hoten och stimulera framväxten av fler innovationer. Underinvesteringar i FoU beroende på spillover-effekter avhjälps bäst genom att staten erbjuder direkta FoU-stöd och skatteincitament. De förra bör fokuseras på områden där spillover-effekterna är höga, särskilt inom grundforskning och offentliga behov. Svensson menar att skatteincitament skall vara ökningsbaserade, medan så kallade patentboxar bör avskaffas. För att komma till rätta med inkompletta kapitalmarknader och bristen på kommersialisering av nya idéer föreslår Svensson att innovationsstöd koncentreras till tidiga faser där de gör mest nytta. Privatpersoner som agerar affärsänglar kan dessutom erbjudas skatterabatter. Vidare är fortsatt arbete med det enhetliga eu-patentet viktigt för att sänka de nu höga kostnaderna för patent i eu. Skyddet mot intrång kan förbättras genom att staten ger rättsstöd till mindre patentägare, och genom ett fördjupat internationellt samarbete för att beivra intrång på patent och upphovsrätt. Dock bör längden på upphovsrätten förkortas kraftigt. Slutligen framhåller Svensson att universiteten även fortsättningsvis bör fokusera på grundforskning och utbildning av forskare. Emellertid kan effektiviteten i forskningen höjas genom att konkurrensutsätta forskningsanslag och öka mobiliteten av forskningspersonal. Dessutom kan fler innovationer stimuleras genom att ägandet av forskningsresultaten delas mellan akademi och forskare.


Referens:
Svensson, Roger (2016), "Hoten mot innovationsledd tillväxt i EU". Kapitel 6, sid. 171–198 i Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim, red., EU och de nya säkerhetshoten. Europaperspektiv 2016. Stockholm: Santérus Förlag.

Roger Svensson

Kontakt

Tel: 08 665 4549
Mobil: 070 491 0166
roger.svensson@ifn.se

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se