Working Paper No. 657

National Treatment in the GATT

Publicerad: January 9, 2006Antal sidor: 40Nyckelord: National Treatment; GATT; WTO; Trade AgreementsJEL-koder: F13

National Treatment in the GATT Henrik Horn


Begränsar National Treatment-klausulen i GATT möjligheten till önskvärda nationella regleringar?

WTO-avtalet innehåller en rad avtalsklausuler som begränsar medlemsländernas möjlighet att fritt använda inhemska ekonomisk-politiska instrument. Avtalets mest centrala klausul med sådan effekt är ”National Treatment”- principen som kräver att WTO-medlemmar behandlar importerade varor minst lika förmånligt som man behandlar ”motsvarande” (engelska ”like”) inhemska varor. Hittills har domstolarna valt en mycket strikt tolkning av samma klausul. En IUI-studie av Henrik Horn visar att klausulen kan få önskvärda effekter trots WTO-domstolarnas tolkning. Det ställs dock stora krav på förhandlingssystemet för att detta ska realiseras.

Ekonomer och politiker ser ofta WTO-avtalet som främst ett sätt att reducera gränshinder för handel, såsom tullar och importkvoter. Sett ur detta perspektiv är avtalet i huvudsak av godo, även om det kan ha negativa effekter för vissa grupper. Företrädare för en mer negativ syn betonar istället hur avtalet begränsar medlemsländernas möjligheter att föra självständig politik på vitala områden, som t ex på hälso- och miljöområdet.

Studien belyser National Treatment-principen i Artikel III i GATT. Motsvarande avtalsvillkor finns i många av de andra avtalen inom WTO, i Romfördraget, i NAFTA, etc. Artikel III gäller i stort alla typer av offentliga åtgärder med direkt eller indirekt handelspåverkan.


Ingen åtskillnad mellan olika syften

Ett utmärkande drag i domstolarnas tolkning är att man inte gjort någon åtskillnad vad gäller syftet med högre beskattning av importerade varor. Artikeln har istället tolkats mycket strikt som att gälla alla situationer där importerade varor beskattas högre än inhemska varor. Implikationerna av en sådan klausul är därför inte uppenbara. Den förhindrar (åtminstone delvis) protektionistisk beskattning, men den försvårar även legitima regleringar. Syftet med studien är att ställa vinsterna som uppnås på tullområdet genom National Treatment-principen mot de kostnader som uppstår då länder inte kan genomföra legitima regleringar, givet denna strikta tolkning av klausulen.

Studien utgår från en teoretisk modell av en tullförhandling där det importerande landet har möjlighet att lägga varuskatter på importerade och inhemskt tillverkade varor. Medan länderna kan avtala om tullnivåer, är det inte praktiskt möjligt att avtala om alla varuskatter. I avsaknad av andra avtalsbindningar än tullar, skulle därför det importerande landet kunna kringgå tullbindningar genom att beskatta importerade varor hårdare än inhemska varor, vilket skulle göra tullavtalet verkningslöst. För att motverka detta kompletteras tullbindningarna med en National Treatment-klausul, vilken tvingar fram samma beskattning av alla varor. Detta ger stabilitet åt tullöverenskommelsen. Problemet är dock att högre beskattning av importerade varor även kan motiveras av legitima skäl, som när importerade varor i högre grad ger upphov till negativ miljöpåverkan. Det vore därför önskvärt att klausulen tillämpades i det förra fallet, där beskattningen sker av protektionistiska skäl, men inte när importerade varor beskattas hårdare av legitima skäl.

Positiva resultat trots strikt tolkning

Ett huvudresultat i studien är att National Treatment-klausulens positiva effekter uppstår inom modellens snäva ram även med WTO-domstolarnas strikta tolkning av Artikel III. Detta kräver dock att tullförhandlarna beaktar regleringsmässiga aspekter i tullöverenskommelsen. Exempelvis, om en importerad vara har negativa miljökonsekvenser i det importerande landet måste detta vägas in i tullförhandlingarna.

Studien visar vidare att GATT:s undantagsklausul (Artikel XX) som är tänkt att möjliggöra legitima åtgärder även om de strider mot GATT:s övriga klasuler, förmodligen inte kommer att ha sådan effekt vad gäller Artikel III p.g.a. den tolkning som WTO-domstolarna givit denna undantagsklausul.

En mer allmän slutsats är att det ställer stora krav på deltagarna i WTO-förhandlingarna för att de positiva effekter av Artikel III som studien pekar på ska realiseras. Förhandlarna måste förmå att se igenom, och ta hänsyn till, hur tullöverenskommelser påverkar möjligheterna till inhemska regleringar. Den rådande tolkningen av Artikel III är i och för sig enkel att implementera för domstolarna och medlemsländerna. Men denna enkelhet har förmodligen sitt pris.

Working Paper No. 657 ”National Treatment in the GATT” är författat av Henrik Horn, Institutet för Näringslivsforskning, och Institutet för Internationell Ekonomi vid Stockholms Universitet.

Vill du veta mer? Kontakta Henrik via e-post på henrik.horn@ifn.se.

Henrik Horn

Kontakt

Tel: 08 665 4540
henrik.horn@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se