Working Paper No. 658

Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns

Publicerad: January 24, 2006Antal sidor: 40Nyckelord: Team Formation; Gender Sorting; Coauthorship PatternsJEL-koder: A14; J16; J41; M50

Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns Anne Boschini and Anna Sjögren


Vill män och kvinnor samarbeta? En studie av nationalekonomers samförfattande

En könssegregerad arbetsmarknad kan sätta käppar i hjulen för både manliga och kvinnliga karriärdrömmar. I en studie av Anne Boschini och Anna Sjögren, utgiven av IUI, visas att könstillhörighet har betydelse för hur vi väljer samarbetspartner på jobbet. När nationalekonomer, som ju får välja fritt, bildar forskarlag väljer män att jobba med män och kvinnor att jobba med kvinnor i så stor utsträckning att mönstret som uppstår är oförenligt med att valet av samarbetspartner skulle vara könsneutralt.

Lagarbete är vanligt inom de flesta yrken, från musiker till forskare och företagsledare. Tillgången till goda samarbetspartner är därför av central betydelse för enskilda individers produktivitet och framgång på arbetsmarknaden. Ett gott samarbete förutsätter dock att medarbetare förmår kommunicera och koordinera sinsemellan. Om könssammansättningen i ett arbetslag spelar roll för samarbetsviljan eller förmågan, kommer förekomsten av lagarbete utgöra ett karriärhinder för individer av det kön som är i minoritet på en arbetsplats eller inom ett yrke. Syftet med denna studie är att undersöka om kön har någon betydelse för hur individer väljer samarbetspartner.

För att visa hur individer väljer samarbetspartner har vi valt att studera författarmönstret bland forskare i 3090 artiklar, publicerade i de tre mest välrenommerade tidskrifterna inom nationalekonomi under åren 1991 till 2002. Detta val grundar sig på att dessa artiklar är resultatet av frivilliga samarbeten och ensamarbeten. Därmed reflekterar de forskarnas föreställningar om för- och nackdelar med samarbete eller att jobba på egen hand. Dessutom erbjuder den akademiska världen en möjlighet att mäta både kvalitet och kvantitet i arbetsresultat genom just publiceringar i akademiska tidskrifter av olika rang.

Det empiriska arbetet baseras på en teoretisk modell. Modellen visar hur andelen kvinnliga forskare skulle påverka dels mäns och kvinnors benägenhet att ha kvinnliga medförfattare, dels deras benägenhet att arbeta själva om det vore så att forskare inte brydde sig om kön när de gjorde sina författarval. Det inte är tillräckligt att visa att kvinnor i större utsträckning än män väljer att samarbeta med kvinnor för att påvisa att samarbetet är könssegregerat. Skälet är att ett sådant mönster lika gärna skulle kunna bero på att män är mindre intresserade än kvinnor av att samarbeta överhuvudtaget.

Resultatet av den empiriska undersökningen visar att kvinnor arbetar själva oftare än män, men att kvinnor ändå är dubbelt så benägna som män att välja kvinnliga medförfattare. Genom att vi studerar samarbetsmönstren inom nationalekonomins olika forskningsfält kan vi utesluta att mönstret skulle kunna bortförklaras med att kvinnor och män väljer olika forskningsinriktningar, något som vi visserligen finner att de gör. Vår studie visar också att det könsegregerade författarmönstret inte kan förklaras av att de kvinnliga och manliga forskarna i vårt datamaterial är olika seniora eller att de är verksamma vid olika universitet. Ytterligare ett intressant resultat är att det är särskilt ovanligt med könsblandade forskarlag bland de lag där författarna är verksamma vid olika universitet och därför måste klara av att samarbeta på distans. Samtliga resultat pekar på att nationalekonomers val av samarbetspartner inte är könsneutrala.

Studien ”Is team formation gender neutral? Evidence from coauthorship patterns”, WP 658, är författad av Anne Boschini, Stockholms Universitet, och Anna Sjögren, Institutet för Näringslivsforskning.

Kontakta Anna Sjögren, anna.sjogren@ifn.se om du vill veta mer om studien.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se