Working Paper No. 668

Producer Prices in the Transition to a Common Currency

Publicerad: 22 september 2006Antal sidor: 48Nyckelord: Producer prices; Relative prices; Price convergence; Euro, Balassa-SamuelsonJEL-koder: E31; E44; F15; F23; G34

Producer Prices in the Transition to a Common Currency Niclas Andrén och Lars Oxelheim


Vad hände med producentpriserna när euron infördes?

Den "irländska euron" deprecierades realt med 31,6 procent relativt den ”portugisiska euron” under eurons sju första år med stor betydelse för den relativa konkurrenskraften på de globala marknaderna för produktion från de båda länderna. Med en gemensam valuta ligger förklaringen till detta i inflationsutvecklingen. Europeiska centralbanken (ECB) fokuserar på prisstabilitet uttryckt i konsumentpriser. I en studie utgiven vid Institutet för Näringslivsforskning visar Niclas Andrén och Lars Oxelheim att dessa priser har en annan utveckling än producentpriserna. De argumenterar utifrån sin analys av producentprisutvecklingen för en bredare syn på prisstabilitet hos ECB.

Förändringar i makroekonomiska variabler såsom räntor, växelkurser och inflation ger upphov till förändringar i konkurrenskraft. Med eurons införande förväntades inverkan från dessa variabler minska och en produkts eller tjänsts egen inneboende konkurrenskraft bli avgörande. Under åren som följde på eurons införande blev effekten den motsatta. De makroekonomiska variablernas inverkan blev historiskt stora. Gapet mellan de länders företag som fick ”bonus” och draghjälp av den reala växelkursutvecklingen och de som fick vidkännas något som kan liknas vid en skatt och bestraffning blev stort. Den ”irländska euron” deprecierades exempelvis realt med 31,6 procent relativt den” portugisiska euron” under eurons sju första år. Även gapen mellan realräntor växte. Med en gemensam valuta ligger förklaringen till detta i inflationsmönstret och exploderande gap i inflation mätt med producentpriser. Den centrala frågan i denna rapport är på vilket sätt införandet av euron påverkade utvecklingen av producentpriserna.

Beslutsfattare inom EU såväl som forskare på området har hittills fokuserat på prisstabilitet mätt i termer av konsumentpriser. Nyligen publicerade studier hävdar att centralbankerna i sitt stabiliseringsarbete har ett delikat problem i form av en trade-off mellan att fokusera på konsumentpriser, producentpriser eller ett relativpris mellan dessa två.

Denna studie fyller behovet av empirisk analys av producentpriser, speciellt med emfas på hur dessa uppträder i samband med ändring av växelkursregim; här övergången till euron. Övergången till euron följs i olika perioder. Pre-euro period sträcker sig från slutet på ERM-krisen till införandet av euron, dvs från augusti 1993 till december 1998. Euro-period sträcker sig från januari 1999 till december 2005. Eftersom ett exploderande gap, som senare planar ut, observeras i prisutvecklingen i inledningen med euron, delas europerioden upp i två delperioder.

I analysen av producentprisändringar finner författarna belägg för att tre krafter samverkar. Dessa är priskonvergens, produktivitetstillväxt samt skillnader mellan länder i sammansättningen av landets effektiva (handelsvägda) växelkurs. Den senare kraften innebär att en given förändring i euron påverkar priserna olika i medlemsländerna. Priskonvergensen har pågått över hela den studerade period och utan någon påvisbar skillnad i hastighet före och efter eurons införande. Produktivitetstillväxten hade sin största inverkan på producentpriserna de första åren med euron medan effektiva växelkursändringar var mer betydelsefulla de senare åren av europerioden.

Författarna betonar att det är viktigt för beslutsfattare av olika kategorier att rätt läsa utvecklingen av producentpriserna och förstå vad som händer. Rätt läst kan utvecklingen bidra till den omvandling av europisk industri som krävs för att uppnå (om än försenat) målen i Lissabonstrategin. Fel läst kan den betyda en desarmering av kraften i den gemensamma valutan. Resultaten indikerar också att de asymmetriska effekterna av drivkrafterna på producentprisutvecklingen borde övervakas och i bästa fall modereras på centralbanksnivå med ett bredare prisindex än konsumentprisindex.

Working Paper No. 668 "Producer Prices in the Transition to a Common Currency" är författat av Niclas Andrén, Lunds universitet, och Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet. 

Vill du veta mer? Kontakta Lars Oxelheim via e-post på Lars.Oxelheim@ifn.se.

Lars Oxelheim

Kontakt

Tel: 08 665 4527
Mobil: 070 861 9361
lars.oxelheim@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se