Working Paper No. 673

Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than Others

Inkomstskillnader och tillit: Fattigdom viktigare än rikedom

Publicerad: 14 november 2006Antal sidor: 32Nyckelord: Trust; Social capital; InequalityJEL-koder: C23; D31; Z13

Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than Others Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl


Ju mer jämlikt inkomsterna är fördelade, desto mer litar människor på varandra. Detta har visats i tidigare forskning, men detaljerna har i princip varit okända. Djupare analyser har förhindrats av begränsningar i de tillgängliga datamaterialen. En ny jämförelse av inkomster och tillit i svenska län visar att det främst är ojämlikhet i den nedre halvan av inkomstfördelningen som hänger samman med att människor inte litar på andra.

Det svenska datamaterialet uppvisar flera fördelar som har möjliggjort mer detaljerade undersökningar. Till att börja med har inkomster från Skatteverkets taxeringsuppgifter använts till att räkna fram flera olika mått på inkomstfördelningen i varje län. Dessa mått jämförs sedan med uppgifter från intervjuundersökningar där deltagarna har fått ange i vilken utsträckning de anser att människor i allmänhet går att lita på.

Ett sätt att mäta inkomstskillnader är att jämföra olika percentiler i inkomstfördelningen. Percentiler delar ett sorterat datamaterial i hundradelar. Exempelvis består den tionde percentilen av inkomsterna hos den hundradel av befolkningen som tjänar något mer än de nio hundradelar av befolkningen som har de lägsta inkomsterna. Jämförelser mellan 1994 och 1998 visar att kvoten mellan den femtionde och den tionde inkomstpercentilen är det ojämlikhetsmått som tydligast hänger samman med låg tillit. Med andra ord tycks de lägsta inkomsterna vara viktiga för hur mycket människor i allmänhet vågar lita på varandra. Ojämlikhet i form av höga toppinkomster verkar däremot inte hänga samman med låg tillit.

Tidigare studier har använt ett mått som lägger stor vikt vid inkomster nära fördelningens mitt. Men när svenska län jämförs med varandra uppvisar detta mått endast ett svagt samband med människors tillit.

Åsikter om inkomstskillnader tycks också spela roll. Människor som vill se mer jämlika inkomster litar ännu mindre på andra om inkomstskillnaderna i det län som de själva bor i ökar. Detta resultat kan tänkas spela stor roll vid jämförelser av olika länder. Det är ingen hemlighet att svenskar i allmänhet har andra åsikter om inkomstskillnader än vad exempelvis amerikaner har.

Studien ”Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than Others”, Working Paper 673, är författad av Magnus Gustavsson, Uppsala universitet och Henrik Jordahl, Institutet för Näringslivsforskning. Kontakta Henrik Jordahl, henrik.jordahl@ifn.se om du vill veta mer om studien.

 

Henrik Jordahl

Kontakt

Tel: 08 665 4533
Mobil: 070 938 3858
henrik.jordahl@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se