Working Paper No. 677

Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence from Scandinavia, 1938­­–1948

Statsskuldens kreditrisk olika för inhemska och utländska långivare

Publicerad: 23 november 2006Antal sidor: 24Nyckelord: Sovereign Risk; Investor Heterogeneity; Domestic Debt; External Debt; Market Segmentation; Political Economy; CliometricsJEL-koder: F34; G15; G18; N20; N24; N44

Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence from Scandinavia, 1938­­–1948 Daniel Waldenström


Löper inhemska och utländska köpare av ett lands statsobligationer olika kreditrisk bara för att de är av olika nationaliteter? Nyare ekonomisk teori har visat att detta mycket väl kan vara fallet. Orsaken är att en regering i finansiell kris kan välja strategiskt mellan att avskriva sin utländska eller inhemska statsskuld beroende på vilken av dem som skulle orsaka störst ekonomiska och politiska problem. I en första empirisk studie konstateras att dessa kostnader verkligen har betydelse för finansmarknadernas prissättning av länders inhemska och utländska statslån.

Inom ekonomisk teori förklaras varför länder betalar tillbaka sin statsskuld med att de vill undvika att få ett försämrat kreditbetyg på den internationella kapitalmarknaden eller andra sanktioner som t ex strypta handelsflöden. Alltfler av världens länder har emellertid huvuddelen av sin statsskuld placerad inom det egna landet, och nyare teoretisk forskning hävdar att även inhemska långivare, ofta vanliga medborgare och inhemska finansinstitutioner, kan bestraffa den långtagande regeringen i form av förvägrat förtroende vid nästa val eller genom andra påtryckningar.

Utifrån dessa nya teorier borde alltså länders skuldpolitik vara delvis olika för den utländska respektive inhemska statsskulden. Dessutom borde den variera mellan perioder av olika politisk styrkebalans mellan det låntagande landets regering och dess olika långivargrupper. Ingen forskare har emellertid tidigare studerat om detta är fallet i verkligheten, sannolikt beroende på att dagens globaliserade finansmarknader i princip omöjliggör en direkt koppling mellan olika typer av statsskuld och investerares nationalitet.

I denna studie kringgår jag problematiken med globaliseringens mätproblem genom att studera en tid då de internationella finansmarknaderna inte var globaliserade utan tvärtom fullkomligt segmenterade från varandra. Mer specifikt jämför jag kreditrisken på danska statsobligationer på de danska och svenska fondbörserna under perioden från 1938 till 1948. Det finns två viktiga anledningar till att just denna period lämpar sig för en jämförande studie av de ovan nämnda ekonomiska statsskuldsteorierna. För det första innebar andra världskriget ett abrupt slut på kapitalflödet mellan de danska och svenska kapitalmarknaderna. För det andra innebar krigets politiska chocker att de inhemska och utländska kreditgivarnas relativa förhandlingspositioner gentemot den danska regeringen skiftade kraftigt, vilket i sin tur förändrade de ekonomiska och politiska kostnaderna för regeringen att ställa in betalningarna på de inhemska och utländska lånen.

Resultaten visar entydigt att länders kreditrisk skiljer sig mellan de olika typerna av statsskuld och att denna skillnad huvudsakligen förklaras av investerarnas olikhet i termer av nationalitet. En rad kontroller för andra möjliga institutionella och makroekonomiska förklaringar ändrar inte denna slutsats.

Läs mer i "Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence from Scandinavia, 1938-1948" av Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning, Working Paper nr 677, 2006.

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se