Working Paper No. 665

Technological Breakthroughs and Productivity Growth

Publicerad: May 3, 2006Antal sidor: 55Nyckelord: Electrification; General purpose technologies; ICT revolution; Productivity growth; Steam powerJEL-koder: N10; O10; O14; O40

Technological Breakthroughs and Productivity Growth Harald Edquist and Magnus Henrekson


Teknologiska genombrott avgörande för produktivitetstillväxten

Ett fåtal teknologiska genombrott har haft en avgörande betydelse både för den långsiktiga tillväxten och för förändringarna i vårt sätt att leva och producera varor och tjänster, enligt en IUI-studie utförd av Harald Edquist och Magnus Henrekson. En jämförelse mellan hur produktivitetsökningstakten påverkas av introduktionen av ångmaskinen, elektrifieringen och datorerna (IKT-revolutionen) visar både att eftersläpningarna är stora och att mönstret skiljer sig åt. Spridningen av ångmaskinen gick långsammast, men det tog ändå så mycket som 40–50 år för elektrifieringen och IKT-revolutionen att lämna tydliga spår i produktivitetsstatistiken. Effekten av IKT förefaller dessutom kraftigare än effekten av elektrifieringen, även om det inte kan uteslutas att detta delvis förklaras av andra mätmetoder idag än för 100 år sedan.

Enligt många forskare och samhällsanalytiker genomgår vi för närvarande en teknologisk revolution baserad på ett fundamentalt genombrott inom Informations- och KommunikationsTeknologi (IKT). Denna har redan på avgörande sätt påverkat hur vi lever våra liv och hur vi producerar varor och tjänster. Samtidigt har produktivitetsökningstakten under de senaste tio åren legat betydligt högre än under 1970- och 80-talen, särskilt gäller detta för USA. En sådan tendens kan skönjas även i andra länder, men en närmare granskning visar ofta att det bara gäller för de branscher som producerar den nya teknologin.

Att mäta produktivitetsutvecklingen i de IKT-producerande branscherna, där den teknologiska utvecklingen är mycket snabb, är komplicerat. För att mäta produktivitetsutvecklingen över tiden korrekt är det nödvändigt att uppskatta prisförändringarna på olika produkter. En stor svårighet med att mäta priserna i branscher med snabb teknologisk utveckling är snabb är att mäta kvalitetsförbättringar korrekt. Därför använder många länders statistikmyndigheter så kallade hedoniska prisindex, vilka är ämnade att förhindra att prisökningstakten överdrivs genom att inte kvalitetsökningar beaktas. Vissa menar dock att sådana index ger en överdrivet positiv bild av produktivitetsutvecklingen i de IKT-producerande branscherna.

IKT-revolutionen är inte den första teknologiska revolutionen i mänsklighetens historia. Uppfinningar som ångmaskinen och elektriciteten hade minst lika dramatiska effekter på levnadsstandarden och levnadssättet, men detta syns inte i produktivitetsstatistiken. Men användningen av hedoniska prisindex är en ny metod, betydligt nyare än ångmaskinen och elmotorn.

I denna uppsats hävdas att om hedoniska prisindex hade använts även tidigare, så skulle detta ha haft stora effekter på hur vi uppfattar tidigare teknologiska genombrott. Betydelsen av IKT-revolutionen jämförs med ångmaskinen och elektrifieringen. Vi visar att det tar lång tid från den ursprungliga uppfinningen (ångmaskinen, den elektriska dynamon och transistorn) till dess att en substantiell ökning i produktivitetstillväxten kan observeras. För ångmaskinen tog det ca 140 år, medan det bara tog 40–50 år för elektrifieringen och IKT-revolutionen att lämna tydliga spår i produktivitetsstatistiken.

Vi finner också belägg för kraftiga fall i priset på ångmaskiner, elmotorer och IKT-produkter. Detta indikerar en snabb produktivitetsutveckling i de branscher som producerar den nya teknologin. Emellertid finner vi inga direkta belägg för att den industri som producerade ångmaskiner i Storbritannien och elektriska motorer i USA hade en särskilt hög produktivitetsökningstakt. Vad gäller IKT-revolutionen är dock mönstret annorlunda. De IKT-producerande branscherna har genomgående den snabbaste produktivitetsutvecklingen i de sex länder som jämförs.

Vi hittar således inte tydliga belägg för ett likartat mönster för produktivitetsutvecklingen för de tre genombrotten. En trolig delförklaring till detta är att hedoniska prisindex inte används när produktivitetsutvecklingen beräknades för de branscher som producerade ångmaskiner och elektrisk utrustning. Trots detta är det sannolikt att den teknologiska utvecklingen varit avsevärt snabbare under IKT-revolutionen jämfört med tidigare stora teknologiska genombrott. Å andra sidan betyder inte detta att ångmaskinen eller elmotorn förändrade vårt sätt att leva på ett mindre genomgripande sätt än vad datorn nu gör. 

Working Paper No. 665 ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth” är författat av Harald Edquist, Handelshögskolan och Institutet för Näringslivsforskning och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning. Studien är antagen för publicering i Research in Economic History, Vol. 24, 2006.

Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson via e-post på magnus.henrekson@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se