Working Paper No. 687

Economic Performance and Market Work Activity in Sweden after the Crisis of the Early 1990s

Stark tillväxt men svagt jobbskapande har präglat återhämtningen i svensk ekonomi

Publicerad: 2 januari 2007Antal sidor: 49Nyckelord: Business taxation; Industry structure; Swedish economic performance; Tax effects; Time allocation; Wage-setting institutions; Work activityJEL-koder: L52; J20; H30; D13; O52

Economic Performance and Market Work Activity in Sweden after the Crisis of the Early 1990s Steven J. Davis och Magnus Henrekson


Tillväxten i svensk ekonomi har sedan krisen i början av 1990-talet varit mycket hög både i ett europaperspektiv och jämfört med 1970- och 80-talen. Tillväxten har dock främst varit förknippad med varuproduktionen, medan viktiga delar av tjänstesektorn och därmed också sysselsättningen haft en svag utveckling.

Detta kan i hög grad förklaras av ett antal institutionella särdrag i svensk ekonomi såsom den höga skatten på arbete, arbetsmarknadens regelsystem, den offentliga dominansen vad gäller stora delar av tjänsteproduktionen och att skattesystemet är mer gynnsamt för kapitalintensiva och institutionellt ägda företag. I början av 1990-talet drabbades svensk ekonomi av sin djupaste kris sedan 1930-talet: BNP sjönk tre år i rad och en halv miljon jobb försvann på kort tid.

Efter vändningen 1993–94 har tillväxten varit hög både i ett europaperspektiv och jämfört med 1970- och 80-talen. Men den goda tillväxten har inte åtföljts av motsvarande ökning i sysselsättningen. År 2005 var sysselsättningen 5 procent lägre än 1990 trots en befolkningstillväxt på över 5 procent. Antalet arbetade timmar per person i yrkesaktiv ålder var bara en procent högre än 1993 och nästan 11 procent lägre än 1990.

Steven Davis och Magnus Henrekson söker svaren till denna ”jobblösa” tillväxt genom att analysera de institutionella villkoren för näringsverksamhet i Sverige.

En mer finfördelad analys av vilka delar av ekonomin som vuxit visar att tillväxten varit osedvanligt stark inom tillverkningsindustrin (+95 procent 1994–2005) och den industrirelaterade tjänstesektorn, medan de delar av tjänstesektorn – inklusive den offentliga tjänsteproduktionen – som vänder sig till hushållen generellt sett haft en svag utveckling. En låg tillväxt i den arbetsintensiva tjänstesektorn ligger också bakom den svaga aggregerade sysselsättningsutvecklingen.

I studien, som i hög grad bygger vidare på flera av Davis och Henreksons tidigare arbeten, identifieras ett antal viktiga institutionella förklaringar till den observerade utvecklingen:

1. Den höga skatten på arbete och privat konsumtion uppmuntrar till överflyttning (alternativt försvårar kommersialisering) av arbetsuppgifter till obetald egenproduktion och till den svarta sektorn. Potentialen för detta är i regel störst när det gäller personliga tjänster såsom matlagning, städning, reparationer, underhåll.

2. Arbetsmarknadens regelsystem och lönebildningsinstitutioner har givit upphov till en sammanpressad lönestruktur och relativt sett höga lägstalöner. Kombinationen av hög skatt på arbete och en sammanpressad lönestruktur före skatt förstärker tendensen ytterligare att flytta produktionen av arbetsintensiva tjänster till den obeskattade hushållssektorn och/eller till den svarta sektorn.

3. Viktiga tjänstenäringar med hög inkomstelasticitet inom vård-, utbildnings- och omsorgsområdena är i huvudsak offentligt skattefinansierade och i normalfallet är den privata produktionsandelen liten. Kombinationen av skattefinansiering och valet att producera i offentlig regi har utestängt privata entreprenörer från stora och potentiellt växande delar av ekonomin.

4. Företags- och ägarbeskattningen missgynnar i hög grad individuellt inhemskt ägande av företag och arbetsintensiva företag och produktionsmetoder. Denna tendens förstärks av den omfattande kollektiviseringen och institutionaliseringen av det finansiella sparandet, vilket leder till brist på tillgängligt startkapital för små och nya företag.

5. Arbetsrättslagstiftningen med sina strikta turordningsregler vid uppsägning missgynnar små, nya och snabbväxande företag och branscher med en svårprognostiserad efterfrågan.

Välfärdsförlusterna av den svenska ekonomins sysselsättningsskapande förmåga kan förväntas vara stora. För det första har fördelningen av antalet arbetade timmar blivit skevare, dvs. det är inte frågan om att människor väljer att använda sig av sina ökade realinkomster till att köpa sig mer fritid. Detta bekräftas också av en jämförelse av tidsanvändningsstudier för USA och Sverige. Eftersom svenskar använder betydligt mer tid till obetalt egenarbete har de faktiskt mindre fritid än amerikanerna trots att de senare i genomsnitt jobbar betydligt mer på marknaden. Till detta kommer dynamiska välfärdsförluster till följd av påverkan på utbildning, yrkesval och andra beslut som påverkar uppbyggnaden och användningen av enskildas produktiva kompetens (humankapital).

Studien "Economic Perfomance and Work Activity in Sweden after the Crisis of the Early 1990s", WP nr 687, är författad av Steven  Davis och Magnus Henrekson. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på e-post magnus.henrekson@ifn.se.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se