Working Paper No. 698

Political Rents in a Non-Corrupt Democracy

Politisk konkurrens gör de folkvalda mindre benägna att gynna sig själva

Publicerad: 16 februari 2007, reviderad 26 mars 2008 och 30 september 2008Antal sidor: 57Nyckelord: Accountability; Political Competition; Media; Political RentsJEL-koder: D72; H10; H70

Political Rents in a Non-Corrupt Democracy Helena Svaleryd och Jonas Vlachos


Resultatet från en analys av alla svenska kommuner visar att ökad politisk konkurrens minskar överföringen av skattebetalarnas pengar till partier och politiker via partistöd och löner. Dessutom finner vi att ju större andel av kommuninvånarna som läser lokaltidningar desto mer återhållsamma är politikerna, framförallt med partistöd.

Ett fundamentalt problem i alla politiska system är att makthavarna kan gagna sig själva på bekostnad av medborgarna. Dessa möjligheter begränsas dock av ett effektivt ansvarsutkrävande. I en demokrati är framförallt två faktorer viktiga för att väljarna ska kunna utkräva ansvar: i) att det finns olika partier som väljaren kan tänka sig att rösta på, dvs att det finns konkurrens mellan partierna och ii) att väljarna är informerade om politikernas agerande. Den här studien av svenska kommuner visar att både politiska konkurrens och lokala tidningar är viktiga.

Vad menas då med politisk konkurrens? Man tänker sig i allmänhet att väljarna kan gilla eller ogilla ett parti av skäl som inte har att göra med hur politikerna fördelar resurser. Antag exempelvis att det finns en kommun där en majoritet av väljarna av ideologiska skäl starkt föredrar ett högerparti. Antag nu att det regerade högerpartiet missköter sig och fördelar en del av kommunens resurser till sig själva. Eftersom väljarna föredrar högerpartiet framför vänsterpartiet kommer inte så många av väljarna byta parti trots att högerpartiet missköter sig. Om det istället är så att de flesta väljarna inte föredrar något parti på grund av ideologiska skäl, skulle flertalet väljare byta parti. Således kan man säga att om det råder låg politisk konkurrens har de regerande politikerna en monopolställning som de kan utnyttja genom att fördela resurserna till sig själva.

Vi mäter politiskt konkurrens som skillnaden i röstandel mellan höger- och vänsterblocket. Exempel på kommuner med låg politisk konkurrens är Danderyd där skillnaden i 2003 års val var 73 procent till högerblockets fördel och Fagersta där skillnaden var 66 procent till vänsterblockets favör. Hög konkurrens råder i bland annat Sotenäs där det inte var någon större skillnad mellan blocken.

Hur kan då politikerna fördela resurser till sig själva? Här tittar vi dels på partistöd, som är ett finansiellt stöd från kommunen till partierna representerade i kommunfullmäktige, och dels på politikernas löner. Både partistöd och politikernas löner bestäms av politikerna själva och betalas av skattebetalarna genom kommunens budget.

Resultaten visar att kommuner med hög politisk konkurrens betalar lägre partistöd och lägre löner till politiker. Tittar man på 2003 så är effekterna i storleksordningen att om en kommun med genomsnittlig konkurrensnivå ökade sin konkurrens med 10 procentenheter så sjunker partistödet med 5 procent och politikernas löner med 2 procent. Vi visar också att både partistöd och politikerlöner är lägre i kommuner där fler läser lokaltidningarna. Detta tyder på att den information väljarna har om lokalpolitiken är viktig.

Det finns ett fåtal tidigare empiriska studier som undersöker effekterna av politisk konkurrens. De har dock fokuserat på effektivitet och tittat på till exempel skatternas storlek och tillväxtfrämjande politik. Vår studie är den första som studerar effekterna av politisk konkurrens på fördelning av resurserna direkt till partierna eller politikerna.

IFN Working paper No. 698 "Political rents in a non-corrupt democracy" är författat av Helena Svaleryd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Kontakta Helena Svaleryd, Helena.Svaleryd@IFN.se, om du vill veta mer.

Jonas Vlachos

Kontakt

Tel: 08 16 30 46
Mobil: 070 893 3240
jonas.vlachos@ne.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se