Working Paper No. 707

Entrepreneurship and Institutions

Ett välståndsskapande entreprenörskap kräver goda institutioner

Publicerad: 4 juni 2007Antal sidor: 29Nyckelord: Entrepreneurship; Industrial policy; Innovation; Institutions; Labor security; Property rights; Regulation; Self-employment; Tax policyJEL-koder: H32; L5; L25; M13; O31; P14

Entrepreneurship and Institutions Magnus Henrekson


Under 1990-talet kom entreprenören och entreprenörskapet alltmer i fokus i den ekonomisk-politiska diskussionen i Europa. Det ökade policyintresset parades också med en stark expansion av den samhällsekonomiska forskningen på entreprenörsområdet. I denna uppsats hävdas att begreppen ”entreprenör” och ”entreprenörskap” blivit överanvända, vilket riskerar att leda till bakslag om och när entreprenörerna inte förmår leverera allt det goda (välstånd och sysselsättning) som förespeglas av politiker och forskare.

I den nationalekonomiska huvudfåran lyste entreprenören länge med sin frånvaro. Skälet till detta var främst metodologiskt; det var alltför svårt att integrera entreprenören och entreprenörsfunktionen i den neoklassiska jämviktsmodellen. På senare år har detta börjat att förändras, även om de entreprenörer som förekommer i de formaliserade modellerna inte utmärks av den komplexitet och mångsidighet som andra samhällsvetenskaper brukar lyfta fram.

Syftet med denna uppsats är att diskutera ett antal metodologiska frågor som antingen ignorerats eller behandlats alltför lättvindigt inom den nationalekonomiska entreprenörsforskningen.

I uppsatsen definieras entreprenörskap som sökandet efter (eller skapandet av) projekt med en avkastning överstigande den riskjusterade räntan. Detta kan uppnås på flera olika sätt: genom introduktion av en ny produkt eller en mer kostnadseffektiv produktionsmetod, genom att tillskansa sig monopolrättigheter från regeringen på en viss marknad, genom mutor och korruption och i extrema fall även genom plundring och privat krigföring.

Även om produktivt entreprenörskap är en nyckelfaktor i alla rika och dynamiska ekonomier, så är det ändå så att entreprenörskap inte är produktivt per definition. En viktig slutsats i denna studie är att det institutionella ramverket (”spelreglerna”) i hög grad avgör till vilka områden entreprenörsansträngningarna kanaliseras liksom hur mycket entreprenörsansträngningar som bjuds ut. Entreprenörskap kan därför inte analyseras på ett meningsfullt sätt om inte det institutionella ramverket integreras i analysen.

Institutionernas effekter på entreprenörskapet analyseras genom att titta närmare på fyra i sammanhanget centrala institutioner: skyddet för den privata äganderätten, regelverken kring sparande och förmögenhetsuppbyggnad, beskattningen och arbetsmarknadens reglering.

De två viktigaste slutsatserna från analysen är att (i) institutionerna har långtgående effekter på såväl graden av entreprenöriell aktivitet som vilka verksamheter det riktas mot och (ii) för att identifiera dessa effekter på det produktiva entreprenörskapet krävs mer djupgående analyser av respektive institutioner.

Analysen visar också att det är problematiskt att använda graden av egenföretagande som mått på produktivt entreprenörskap. Det finns många skäl till egenföretagande och i många fall är det fråga om en andrahandslösning för att undvika de negativa effekterna av oförmånliga institutioner.

IFN Working Paper No. 707 ”Entrepreneurship and Institutions”, är författat av Magnus Henrekson. Kontakta magnus.henrekson@ifn.se om du vill veta mer.


Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se