Working Paper No. 709

Cross-Border Acquisitions, Multinationals and Wage Elasticities

Hur påverkar internationaliseringen sambandet mellan löner och sysselsättning?

Publicerad: 29 juni 2007Antal sidor: 36Nyckelord: FDI; Cross-Border Acquisitions; Multinational Enterprises; Foreign Ownership; Labor Demand; Skill Groups; GMMJEL-koder: J23, F16, F21, F23

Cross-Border Acquisitions, Multinationals and Wage Elasticities Katariina Hakkala, Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm


Multinationella företag sysselsätter en stor del av den svenska arbetskraften. Det finns skäl att tro att detta kan ha effekter på sambandet mellan löner och sysselsättning. Anledningen till detta är att multinationella företag kan skifta produktion mellan länder och därigenom möjligtvis erbjuda mer osäkra anställningar. Å andra sidan är multinationella företag i allmänhet relativt stora och vinstrika företag, vilket kan ha positiva effekter på de anställdas villkor. Vi finner i denna uppsats ingen skillnad mellan utländska och inhemska företag när det gäller arbetskraftsefterfrågans lönekänslighet. Inte heller finner vi någon skillnad mellan multinationella och nationella företag i detta avseende.

Allt fler svenska arbetstagare arbetar i multinationella företag och i synnerhet i utlandsägda multinationella företag. Det finns ett generellt argument för att förhandlingspositionen för löntagare är svagare i multinationella företag än i nationella dito eftersom de förra kan flytta verksamhet mellan dotterbolag i olika länder. Om löner eller andra anställningsförhållanden i ett visst land utvecklar sig på ett negativt sätt för företagen så är det relativt sett lättare för multinationella företag att flytta produktion. En möjlig konsekvens är att multinationella företag är mer benägna att genomföra stora förändringar av arbetsstyrkan vid kostnadsökningar.

Denna studie undersöker den svenska sysselsättningens känslighet för förändringar i löner, så kallade löneelasticiteter. Vi undersöker hur dessa skiljer sig åt mellan inhemska och utländska företag och mellan nationella och multinationella företag. Dessutom studerar vi om elasticiteten förändras i företag som köps upp av utländska ägare eller av svenska multinationella företag. Slutligen undersöker vi om elasticiteterna skiljer sig åt mellan anställda med olika utbildning. Tidigare studier jämför utlandsägda och inhemska företag snarare än multinationella och icke-multinationella företag. Utifrån ekonomisk teori förväntar man sig dock att den relevanta distinktionen är den senare. Ett multinationellt företag kan exempelvis flytta produktion mellan länder oavsett om det är ett utlandsägt eller inhemskt multinationellt företag.

Vi finner att efterfrågeelasticiteten för arbetskraft är ungefär –0,2 i svensk tillverkningsindustri. Det innebär att en löneökning på 1 procent i genomsnitt minskar efterfrågan på arbetskraft med ungefär 0,2 procent. Vi finner inte att det föreligger någon skillnad mellan utländska och inhemska företag eller mellan multinationella och nationella företags efterfrågeelasticitet för arbetskraft. Dock tyder resultaten på en viss minskning i efterfrågeelasticiteten efter ett uppköp av utländska eller multinationella företag, men effekten tycks vara temporär och begränsas till året då uppköpet sker. Vidare tycks sådana förändringar inte bero på internationalisering utan snarare på uppköpet i sig, vilket styrks av att liknande resultat erhålls vid uppköp av svenska multinationella företag som redan är internationaliserade. En möjlig förklaring är att företagsuppköp skapar mervärde som i sin tur kommer exempelvis anställda till del som en tillfällig lönepremie. Studien finner heller inget stöd för att effekten av internationalisering på något avgörande sätt skulle skilja sig åt för arbetskraft med olika utbildningsnivå.

IFN WP nr 709, "Cross-Border Acquisitions, Multinationals and Wage Elasticities", är författat av Katariina Hakkala, Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Heyman på e-post fredrik.heyman@ifn.se eller Fredrik Sjöholm på e-post fredrik.sjoholm@ifn.se.



Fredrik Heyman

Kontakt

Tel: 08 665 4537
fredrik.heyman@ifn.se

Fredrik Sjöholm

Kontakt

Tel: 046 222 74 26
fredrik.sjoholm@nek.l...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se