Working Paper No. 716

The Political Economy of Entrepreneurship

Entreprenörskapets politiska ekonomi

Publicerad: 5 september 2007Antal sidor: 28Nyckelord: Entrepreneurship; Industrial Policy; Innovation, Property Rights; Regulation; Self-employment; Tax PolicyJEL-koder: H32; L5; L25; M13; O31; P14

The Political Economy of Entrepreneurship Robin Douhan och Magnus Henrekson


I forskningslitteraturen och i samhällsdebatten har entreprenörskapets positiva effekter på tillväxt och utveckling ofta tagits för givna. Detta antagande problematiseras i den analys som här presenteras. Studien visar på hur entreprenörers agerande i hög utsträckning styrs av de politiskt bestämda institutioner som råder i ett samhälle. Men entreprenörer återverkar även på sin omgivning genom att utöva påtryckningar för att förändra det institutionella ramverket. Studien visar hur entreprenörskap är en väsentlig del i förståelsen av hur samhälleliga institutioner utvecklas.

Sambanden mellan politiskt bestämda institutioner och entreprenörskap har analyserats inom flera olika nationalekonomiska inriktningar. Utgångspunkterna har dock varit olika. Inom den framväxande småföretags- och entreprenörskapslitteraturen har analyser gjorts av hur institutioner såsom skattesystemets utformning, äganderättsliga förhållanden och arbetsmarknadens spelregler påverkar graden av entreprenöriell aktivitet. Den s.k. Public Choice-litteraturen har istället intresserat sig för hur institutioner kanaliserar entreprenörer in i olika typer av aktiviteter. Det har betonats att somliga typer av aktiviteter har positiva välfärdseffekter medan andra inte har någon effekt alls eller till och med är negativa. Exempel på det senare är organiserad kriminalitet och korruption. I en tredje forskningsinriktning inom nationalekonomin, den (nya) institutionella ekonomin, har istället entreprenörens roll som förändringsagent lyfts fram. I denna teoribildning blir entreprenören den agent som förmår bryta invanda mönster och rådande förhållanden för att skapa nya produktionsmöjligheter och produkter. Vår studie förenar dessa olika sätt att se på entreprenören i en teori.

Utgångspunkten är entreprenören som en central agent i utvecklingen och förnyelsen av produktionssystemet. Icke-entreprenörer agerar enligt etablerade produktionssätt där konkurrensen skapat en marknadsjämvikt och därför inkomsterna från verksamheten motsvarar den ersättning som måste betalas till produktionsfaktorerna. Entreprenöriellt skapande å andra sidan resulterar i en avkastning utöver denna nivå, en s.k. ekonomisk ränta (rent), genom att kombinera produktionsfaktorer på unika sätt som inte (åtminstone på kort sikt) låter sig imiteras. Men entreprenören måste anpassa sig till de rådande institutionerna för att kunna tillgodogöra sig en ekonomisk ränta. En sådan anpassning kan innebära att entreprenören tvingas finna sätt att kringgå rådande institutioner. I många fall är det vem som bäst kan kringgå institutionerna (evasive entrepreneurship) som avgör vem som realiserar en affärsidé.

Entreprenörstalang innebär i vår teori en förmåga att se möjligheter till att tillgodogöra sig en ekonomisk ränta. Men förutom att själv skapa den så kan detta ska genom att tillskansa sig det andra har skapat. Om vi utesluter stöld så måste detta ske genom att entreprenören på olika sätt använder sig av institutionella mekanismer. En entreprenör kan exempelvis utnyttja en illa fungerande rättsapparat till att etablera en kriminell verksamhet som bedriver utpressning mot affärsidkare. En entreprenör kan även engagera sig i politisk lobbyingverksamhet för att förändra regelsystem till sine gen fördel och på så sätt kanalisera resurser från andra till sig själv. Detta är exempel på predatory respektive unproductive entreprenörskap.

En konsekvens av entreprenörskap som tillskansar sig ekonomiska räntor skapade av andra är att de ofta i sitt interagerande med institutioner även förändrar de rådande institutionerna. Konsekvenserna för den samhälleliga välfärden blir därmed mer komplicerade. Exempelvis kan den lagstiftning som lobbyingverksamhet bidragit till visa sig vara bra för tillväxten. Även organiserad brottslighet kan under initialt mycket instabila förhållanden bidra till att skapa en stabilitet och förutsägbarhet som befrämjar skapande av nya ekonomiska möjligheter. Det blir därför även viktigt att förstå hur de rådande institutionerna, genom entreprenörskap, på olika förändras och omformas.

IFN Working Paper nr 716, "The Political Economy of Entrepreneurship", är författat av Robin Douhan (Uppsala Universitet och IFN) och Magnus Henrekson (IFN).

Vill du veta mer? Kontakta någon av författarna via e-post: robin.douhan@ifn.se och magnus.henrekson@ifn.se.



 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se