Working Paper No. 720

Economic-Social Interaction in China

Ekonomisk-social interaktion i Kina

Publicerad: 28 september 2007Antal sidor: 32Nyckelord: China; Economic Transition; Typology of Economic Systems; Social ReformsJEL-koder: P20; H00; I00

Economic-Social Interaction in China Assar Lindbeck


Kinas framgångsrika byte av ekonomiskt system under de tre senaste decennierna har ackompanjerats av stora och komplicerade sociala förändringar. Den viktigaste sociala förändringen sammanhänger just med den kraftiga ökningen av genomsnittsinkomsten i landet – ungefär en sjudubbling sedan slutet av 1970-talet, vilket lett till en markant minskning av antalet individer som lever i fattigdom. Men det är också lätt att identifiera ett stort antal återstående, och i vissa fall förvärrade sociala problem under den ekonomiska reformperioden – problem som är en viktig utgångspunkt för en analys av Kinas alternativa socialpolitiska strategier under kommande decennier.

För att förstå den sociala utvecklingen i Kina är det viktigt att analysera de ekonomiska reformerna i termer av en typologi av ekonomiska system, där ett ekonomiskt system betraktas som att flerdimensionellt fenomen. Mycket allmänt kan man säga att det ekonomiska systemet i Kina gradvis har skiftat i riktning mot privat ägande av företag och tillgångar, decentraliserat beslutsfattande när det gäller produktion och konsumtion till företag respektive hushåll, och en kraftigt ökad betydelse för marknader. Ekonomiska incitament, konkurrens och internationella ekonomiska relationer har också fått starkt ökad betydelse.

Det är lätt att förstå att en sådan radikal omläggning av det ekonomiska systemet under loppet av tre decennier har lett till att tidigare sociala arrangemang, uppbyggda kring arbetsplatserna, har brutits ned. Allvarliga problem har uppkommit både när det gäller inkomsttrygghet och tillgången till utbildning och sjukvård, särskilt för dem med lägre inkomster. Det gäller framför allt på landsbygden, där fortfarande mer än hälften av befolkningen lever. De stora regionala inkomstklyftor som uppstått gör att dagens Kina mindre liknar en nationalstat än en kontinent, med en blandning av regioner med medelinkomst och några av världens fattigaste områden.

I uppsatsen diskuteras olika metoder att hantera dessa sociala problem. Tänkbara åtgärder klassificeras i tre kategorier: (i) åtgärder som ökar stabiliteten i hushållens faktorinkomster (d.v.s. inkomster före skatt och transfereringar); (ii) skatte- och transfereringssystem såsom socialförsäkringar, och (iii) förbättringar i kvantitet, kvalitet och fördelning av s.k. humantjänster som utbildning, sjukvård och äldrevård.

IFN Working Paper nr 720, "Economic-Social Interaction in China", är författat av Assar Lindbeck. Vill du veta mer? Kontakta författaren via e-post: assar@iies.su.se.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se