Working Paper No. 721

The Long-run Determinants of Inequality: What Can We Learn from Top Income Data?

Är höginkomsttagarna globaliseringens vinnare?

Publicerad: 16 oktober 2007, reviderad april 2008 och april 2009Antal sidor: 49Nyckelord: Top incomes; Income inequality; Financial development; Trade openness; Government spending; Taxation; Economic development JEL-koder: D31; F10; G10; H20; N30

The Long-run Determinants of Inequality: What Can We Learn from Top Income Data? Jesper Roine, Jonas Vlachos och Daniel Waldenström


Vilka tjänar mest på ökad ekonomisk tillväxt, finansiell utveckling och globalisering? Denna studie undersöker höginkomsttagarnas ställning i flera länder under hela 1900-talet och hur den påverkats av olika ekonomiska och politiska faktorer. Resultaten visar att det är toppen av inkomstfördelningen som gynnas mest av finansiell utveckling och av stark ekonomisk tillväxt medan globaliseringens vinster är mer jämnt fördelade.

Nationalekonomer är eniga om att internationell handel, ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling är positivt bidragande faktorer till ett lands utveckling. Betydligt mindre eniga är de emellertid om huruvida vinsterna av de olika faktorerna fördelas ojämnt mellan olika samhällsklasser.

Denna studie presenterar ett nytt unikt datamaterial över toppinkomstandelar under hela 1900-talet för en panel av 16 länder i Europa, Nord- och Sydamerika och Asien. Höginkomsttagare definieras som den översta procenten i inkomstfördelningen i respektive land. Genom att använda särskilda statistiska metoder för att rensa bort effekter av t ex icke-observerade institutioner och landsspecifika tidstrender kan var och en av de olika ekonomiska och politiska faktorernas inverkan på inkomstojämlikheten analyseras i detalj.

Ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling gynnar de rika

Vi finner att ekonomisk tillväxt och finansiell utveckling, mätt som bank- och finansmarknadens andel av BNP gynnar höginkomsttagare mer än resten av befolkningen och att denna effekt är lika viktig för alla de undersökta länderna. Däremot verkar den skeva fördelningseffekten av finansiell utveckling vara starkast i outvecklade länder, något som förklaras av att endast högre inkomstskikt kan tillgodogöra sig de positiva effekterna av en förbättrad finansiell sektor i dessa länder.

Globaliseringens vinster mer jämnt fördelade

Globalisering, mätt som den internationella handelns andel av BNP, verkar dock inte ha någon extra positiv effekt på höginkomsttagare. Denna jämna fördelningseffekt gäller även om vi tar hänsyn till att länder kan befinna sig på olika utvecklingsstadier. Däremot förefaller det finnas en positiv globaliseringseffekt på de rikas ställning i anglosaxiska länder, något som kan vara relaterat till arbetsmarknadsinstitutioner som har betydelse för hur globaliseringens vinster fördelas mellan företagens anställda och dess ägare.

Progressiva skatter och offentlig sektor har liten effekt

Studien undersöker även politikens roll för toppinkomstandelarnas utveckling globalt och historiskt. Höga marginalskatter har en negativ men ganska blygsam effekt på toppinkomsternas andel. Ännu mindre roll tycks storleken på den offentliga sektorn, som kan tolkas i termer av samhällets allmänna omfördelande struktur, spela för höginkomsttagarnas ställning.

IFN WP No. 721, "What Determines Top Income Shares? Evidence from the Twentieth Century", är författat av Jesper Roine, SITE, Jonas Vlachos, Stockholms universitet, och Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning.

Vill du veta mer? Kontakta Daniel Waldenström på e-postadress daniel.waldenstrom@ifn.se.
 

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Jonas Vlachos

Kontakt

Tel: 08 16 30 46
Mobil: 070 893 3240
jonas.vlachos@ne.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se