Working Paper No. 726

Intellectual Property Rights and Competition Policy

Intellektuell äganderätt och konkurrenspolitik – går de att förena?

Publicerad: 2 januari 2008Antal sidor: 50Nyckelord: IPR; Competition Policy; Antitrust Policy; Cross-licensing; Refusal to License; Patent Pools, Tying; Patent LitigationJEL-koder: L41; K21; O34; O31

Intellectual Property Rights and Competition Policy Mattias Ganslandt


Mellan intellektuell äganderätt och konkurrenspolitik finns en inneboende motsättning: för att gynna konkurrens på en marknad bör företag, allt annat lika, ha likartade kostnadssituationer. För att stimulera innovationer krävs emellertid någon slags belöning i form av patentmöjligheter – detta är till sin natur en förändring av konkurrensförhållandena. Denna studie är en översikt av den ekonomiska litteratur som studerar interaktionen mellan intellektuell äganderätt och konkurrenslagstiftning. De relativt stora skillnaderna i patentpolitik mellan EU och USA återspeglar svårigheten att balansera dessa två principer mot varandra.

Intellektuell äganderätt – immaterialrätt – avser det rättsområde som berör patent, varumärken, upphovsrätt etc; ett område som med nödvändighet är intimt sammanlänkat med konkurrenslagstiftning. Kärnan i patentlagstiftningen är att stimulera innovationer genom existensen av exklusiva rättigheter att utnyttja en ny uppfinning, ny information etc. Detta snedvrider i en mening kostnadssituationerna för företag men är i de flesta fall inte ett hot mot konkurrensen då det ofta finns konkurrerande substitut till produkten. Den marginella konkurrensfördel som tillkommer företag med patent torde därmed inte vara till skada för konsumenter.

Det finns emellertid undantagsfall då patent kan leda till att ett företag får en monopolställning på marknaden – det kan exempelvis handla om att ägaren till ett viktigt patent vägrar att licensiera det eller begär orimliga avgifter. Inte sällan sker detta då patentet berör en teknisk standard. Konkurrensmyndigheter i olika länder försöker begränsa denna snedvridning men det finns då en uppenbar risk att man samtidigt minskar incitamenten till nya uppfinningar och innovationer. Av dessa orsaker är det svårt att balansera patent- och konkurrenslagstiftning mot varandra och den optimala lösningen varierar beroende på den specifika marknadssituationen. Detta problem är särskilt betydelsefullt för utvecklingsländer, där patentskyddet ofta är mer utvecklat än konkurrenslagstiftningen.

Denna studie är en översikt av forskningen om hur intellektuell äganderätt och konkurrenslagstiftning samverkar samt en analys av hur gränsdragningen mellan dessa områden hanteras i praktiken. Slutsatsen är att även om dessa två områden är förenliga vad gäller de grundläggande principerna uppstår betydande spänningar dem emellan. Dessa spänningar har olika faktiska och institutionella grunder och det är i regel omöjligt att hitta en perfekt balans mellan att ge incitament till innovationer och att motverka att några företag får orimligt stor marknadsmakt.

USA och Europa har hanterat denna gränsdragning på olika sätt, inget av dem är oproblematiskt. Bland ekonomer finns det en växande konsensus att den amerikanska patentlagstiftningen är alltför strikt och skadar konkurrenssituationen. Istället för att använda konkurrenslagstiftning för att hantera detta bör istället patentsystemet reformeras, exempel på förändringar handlar om hänsyn till tidigare användning och höjning av kraven på vad som kan utgöra ett patent. I Europa kan problemet sägas vara det omvända – det finns ett strikt regelverk mot prisdiskriminering och vad som anses som alltför höga priser, och EU kan tvinga ett företag att licensiera en teknologi om den anses vara nödvändig för att ett annat företag ska kunna konkurrera. Medan detta gynnar konkurrensen riskerar det att skada innovationstakten då incitamenten för innovationer försvagas.

Skillnaden i hur USA och EU hanterar konflikten mellan patent- och konkurrenslagstiftning återspeglar svårigheten att balansera dessa två principer mot varandra.

IFN Working Paper nr 726, "Intellectual Property Rights and Competition Policy", är författat av Mattias Ganslandt (University of Colorado at Boulder och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet). Vill du veta mer? Kontakta författaren via e-post: mattias.ganslandt@celec.eu.

 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se