Working Paper No. 732

Entrepreneurship and the Theory of Taxation

Beskattningen av entreprenörsinkomster

Publicerad: 31 januari 2008; reviderad 12 maj, 1 juli och 17 december 2008, 1 september, 10 oktober och 13 november 2009Antal sidor: 23Nyckelord: Capital Income Taxation; Dual Income Taxation; Entrepreneurship; Innovation; Institutions; Labor Supply; New Firm Creation; Optimal Factor Taxes; Taxation; Tax Policy JEL-koder: H21; H25; L50; L26; M13; O31; E25;G32

Entrepreneurship and the Theory of Taxation Magnus Henrekson och Tino Sanandaji


De ekonomiska teorier som brukar användas för att analysera effekterna av kapital- och inkomstskatter beaktar sällan entreprenörsfunktionen. I föreliggande uppsats undersöks hur detta förbiseende påverkar de viktigaste av de slutsatser som följer från dessa standardmodeller.

Entreprenörskap är en i flera avseenden fundamentalt annorlunda företeelse än de passiva portföljinvesteringar som analyseras i standardmodeller på kapitalbeskattningsområdet. Bland entreprenörskapets viktiga särdrag märks avsaknaden av väldefinierade marknader för entreprenörsinsatser, begränsad tillgänglighet till externt kapital och komplementariteter mellan entreprenörsansträngningar, innovationer och kapitalinvesteringar. Dessa restriktioner får till följd att ett entreprenöriellt projekt med nödvändighet är förbundet med den enskilde företagaren. En entreprenör kan inte kapa banden mellan det egna sparandet och de egna investeringarna, och måste samtidigt på grund av de rådande komplementariteterna fatta ett kombinerat beslut avseende graden av ansträngning och utbudet av kapital. Den avkastning som uppstår till följd av framgångsrika entreprenörsinsatser kan därför inte på ett meningsfullt sätt fördelas mellan arbetsinkomst och kapitalinkomst, vilket står i bjärt kontrast till vad som antas i den grundläggande teorin för kapitalbeskattning.

Vi föreslår därför att entreprenörskap ska ses som en egen produktionsfaktor, bestående av den icke imiterbara entreprenörsinsats som bjuds ut tillsammans med entreprenörens egna insatser av (vanligt) arbete och kapital. På samma sätt som för andra produktionsfaktorer är utbudet av entreprenörsansträngningar positivt relaterat till den förväntade ersättningen. Detta ramverk visar sig användbart för att analysera beskattningens effekter på entreprenörsdrivna företag. Det är också användbart i situationer där utbudet av entreprenörsansträngningar påverkas annorlunda av skatter och andra prisförändringar jämfört med anställd arbetskraft och externt kapital.

Huvudslutsatsen av vår analys är att inkorporerandet av entreprenörsfunktionen i skatteteorin leder till att flera viktiga slutsatser från gängse kapitalbeskattningsmodeller, inte minst slutsatsen om skatteneutralitet, inte längre gäller. Detta är särskilt relevant för den nordiska s.k. duala inkomstskattemodellen där kapital- och arbetsinkomster beskattas med olika skattesatser. Denna modell står och faller med antagandet att det är möjligt att konceptuellt skilja mellan arbets- respektive kapitalinkomst vid beskattningen av företagares inkomster.
 

IFN Working Paper nr 732, "Taxing Entrepreneurial Income" är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning, och Tino Sanandaji, University of Chicago och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning. Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill ha ytterligare information.

 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se