Working Paper No. 734

Competition, Takeovers and Gender Discrimination

Konkurrens, uppköp och diskriminering

Publicerad: 21 februari 2008, reviderad juni 2008, juni 2009 och oktober 2011Antal sidor: 42Nyckelord: Discrimination; Competition; Takeovers; WagesJEL-koder: J20; J31; J70
Publicerad version

Competition, Takeovers and Gender Discrimination Fredrik Heyman, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos


Män tjänar i genomsnitt mer än kvinnor och fler män än kvinnor är chefer. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden är att kvinnor diskrimineras av företagen. Enligt ekonomisk teori bör ökad konkurrens leda till att kvinnornas position på arbetsmarknaden förbättras, eftersom diskriminerande företagsägare på sikt kommer att slås ut. I en studie av svenska företag finner vi att både ökad produktmarknadskonkurrens och ägarbyten leder till ett förbättrat arbetsmarknadsutfall för kvinnor. Fler kvinnor anställs och lönegapet mellan män och kvinnor minskar.

Skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden har länge varit föremål för diskussion i samhället, både i Sverige och i andra länder. Förklaringarna till att kvinnor i genomsnitt lyckas sämre än män är många, däribland att kvinnor skulle vara mindre produktiva än män då de tar större ansvar för hemmet och att de väljer utbildningar som leder till arbeten med lägre löner. En annan möjlig förklaring är att kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden.

Konkurrens begränsar möjligheterna till diskriminering
Diskriminering har länge studerats inom nationalekonomisk forskning både med hjälp av teoretiska modeller och genom analyser av data. Enligt denna forskning kan diskriminering på arbetsmarknaden påverkas av konkurrensen på produktmarknaden. Anledningen är att diskriminering är ineffektivt och ökar företagens kostnader. Bristande konkurrens gör det möjligt för ineffektiva företag att överleva, medan hög konkurrens tvingar företag att bli effektiva. Då ett företag är mer värt i händerna på en icke-diskriminerande ägare än en diskriminerande bör enligt teoretiska modeller även ägarbyten minska diskrimineringen.

Uppköp och produktmarknadskonkurrens förbättrar kvinnornas position på arbetsmarknaden
I en studie av svenska företag med fler än 20 anställda undersöker vi hur företagens anställningsbeslut och lönesättning påverkas av produktmarknadskonkurrens och uppköp under perioden 1990–2002. Vi finner att ett uppköp leder till att företaget ökar sin andel kvinnliga anställda när konkurrensen på produktmarknaden är svag. Uppköp verkar också ha effekter på lönegapet mellan män och kvinnor genom att uppköp leder till sänkta löner för män men oförändrade för kvinnor. Effekten på löner är emellertid liten – även en mycket kraftig ökning av konkurrensen skulle bara minska lönegapet med ungefär en procent. Detta ska ställas mot att den genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor i vårt datamaterial är cirka tolv procent.

Tvärtemot vad som ofta antas tyder våra resultat inte på att diskrimineringen är störst vad gäller toppositioner eller bland högutbildade. I stället är det bland kvinnor med medellång utbildning som vi hittar de största effekterna.

Ingen universallösning
Sammantaget tyder resultaten från vår studie på att kvinnor diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden och att ökad konkurrens kan minska denna diskriminering. De uppmätta effekterna är dock relativt små varför ökad konkurrens inte kan ses som lösningen på problemet att kvinnor lyckas sämre än män på arbetsmarknaden. Uppenbarligen spelar även andra faktorer in.


IFN WP No. 734 "Competition, Takeovers and Gender Discrimintion" är författat av Fredrik Heyman och Helena Svaleryd vid Institutet för Näringslivsforskning och Jonas Vlachos vid Stockholms universitet. Vill du veta mer? Kontakta någon av författarna via e-post: fredrik.heyman@ifn.se, helena.svaleryd@ifn.se eller jonas.vlachos@ne.su.se.
 

Fredrik Heyman

Kontakt

Tel: 08 665 4537
fredrik.heyman@ifn.se

Jonas Vlachos

Kontakt

Tel: 08 16 30 46
Mobil: 070 893 3240
jonas.vlachos@ne.su.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se