Working Paper No. 735

Identity and Redistribution

Identitet och ekonomisk omfördelning

Publicerad: 14 mars 2008; reviderad mars 2009Antal sidor: 33Nyckelord: Redistribution; Social Identity; Income Inequality, Ethnic Fractionalization, Ethnic Diversity, Social ClassJEL-koder: H20; J15
Publicerad version

Identity and Redistribution Erik Lindqvist och Robert Östling


De skandinaviska länderna har både de minsta inkomstskillnaderna i världen och de högsta skatterna. Utifrån konventionell ekonomisk teori borde det omvända gälla – graden av ekonomisk omfördelning borde vara högre i länder med hög inkomstojämlikhet. Denna diskrepans mellan teori och empiri försöker vi överbrygga i en ny modell. Vi finner att en ökning i etnisk fragmentering eller inkomstojämlikhet kan minska stödet för omfördelning bland låginkomsttagare. Orsaken är att låginkomsttagare blir mer benägna att identifiera sig efter etnicitet istället för socioekonomisk ställning.

Baserat på socialpsykologisk forskning har nationalekonomen Moses Shayo utvecklat en teoretisk modell för hur människors identitet samverkar med ekonomisk omfördelning. Vi vidareutvecklar hans modell till en situation där individer väljer mellan att identifiera sig med sin sociala eller etniska tillhörighet. Valet av identitet styrs av det upplevda avståndet till respektive grupp, och gruppernas status. Människor antas uppleva ett större avstånd till en grupp ju mer individerna i grupper skiljer sig från en själv. En fattig person är t ex mindre benägen att identifiera sig som "arbetarklass" ju mer etniskt fragmenterad arbetarklassen är. Vi antar vidare att en grupps status är högre ju högre gruppens inkomst är efter skatt, vilket innebär att statusskillnaderna mellan olika inkomstgrupper är mindre ju mer omfördelning som sker via skattesedeln. Skattesatsen påverkar valet av identitet, vilket i sin tur påverkar preferenser för omfördelning – ju rikare den grupp är som en person identifierar sig med, desto lägre skatt och mindre omfördelning föredrar den personen.

Modellen ger två olika typer av jämvikter. I ett samhälle med hög skatt är den upplevda statusskillnaden mellan olika grupper liten. Det innebär i sin tur att låginkomsttagare är mer benägna att identifiera sig med sin klasstillhörighet, vilket i sin tur innebär att de stödjer höga skatter. Om skatten är låg är den upplevda statuskillnaden mellan olika grupper stor, vilket gör låginkomsttagare mer benägna att identifiera sig efter etnisk tillhörighet och rösta för låga skatter. I modellen krävs det alltså inga fundamentala skillnader mellan länder för att olika utfall i termer av omfördelning ska uppstå.

Samtidigt finns det fundamentala faktorer som gör låga eller höga skatter mer troliga. Exempelvis kan de höga skatterna i de skandinaviska länderna förklaras med att dessa länder historiskt varit mycket etniskt homogena, vilket inneburit att låginkomsttagare identifierat sig som arbetarklass snarare än efter sig etnisk tillhörighet. Den jämna inkomstfördelningen har också inneburit att statusvinsten av att identifiera sig efter etnicitet varit begränsad. Detta kan jämföras med exempelvis USA, där den etniska fragmenteringen förhindrat framväxten av en stark arbetarrörelse och där hög inkomstojämlikhet inneburit att låginkomsttagare haft mer självupplevd status att vinna av att främst se sig själva som del av en etnisk grupp.

IFN Working Paper nr 735, "Identity and Redistribution", har författats av Erik Lindqvist, IFN, och Robert Östling, Handelshögskolan i Stockholm. Kontakt: erik.lindqvist@ifn.se och robert.ostling@hhs.se.

 

 

Erik Lindqvist

Kontakt

Tel: 08 7369252
Mobil: 073 150 4011
erik.lindqvist@hhs.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se