Working Paper No. 737

Protection of Property Rights and Growth as Political Equilibria

Äganderätt, institutioner och ekonomisk tillväxt

Publicerad: 17 mars 2008Antal sidor: 47Nyckelord: Institutions; Economic Development; Property Rights; Social Conflict ViewJEL-koder: O11; O12; O43; P14; P16

Protection of Property Rights and Growth as Political Equilibria Andrea Asoni


Denna studie är en översikt av den forskningslitteratur som undersöker sambandet mellan äganderätt och ekonomisk tillväxt, liksom de institutioner som upprätthåller äganderätt. Svag äganderätt kan leda till låg tillväxt genom exempelvis expropriering av privat egendom, korruption i statsapparaten samt hinder för att införa ny teknologi. Ursprunget till äganderätt och institutioner diskuteras också, med särskild betoning på teorin om sociala konflikter.

Ekonomisk tillväxt är tveklöst ett av nationalekonomins viktigaste delområden. Tillväxt kan dels ske genom ackumulering av produktionsfaktorer, dvs anskaffande av arbetskraft, maskiner och land. Men tillväxt kan också åstadkommas genom att utnyttja existerande produktionsfaktorer mer effektivt – detta är ofta kopplat till teknologisk utveckling.

För att finna drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt måste man betrakta de incitament individerna möter vad gäller ackumulering av kapital, att arbeta hårdare, utbilda sig samt att utnyttja resurser mer effektivt. Mot bakgrund av detta kan man dela upp frågor rörande ekonomisk tillväxt i olika kategorier: Hur och i vilken utsträckning produktionsfaktorer och teknologi ökar produktionen, hur institutioner påverkar incitament att ackumulera resurser och teknologi, samt vilka faktorer som bestämmer själva institutionerna. Denna studie fokuserar i huvudsak på den sista av dessa frågor.

Institutioner inverkar framför allt genom etablering av äganderätt. En tryggad äganderätt skapar incitament för individer att investera i kapital och i mer effektiva produktionsmetoder. Ett väl utformat system för äganderätter samordnar de individuella och de samhälleliga fördelarna av sådana investeringar.

Det finns flera teorier som försöker förklara uppkomsten av institutioner. Teorin om effektiva institutioner ser de existerande institutionerna som det mest effektiva kontraktet mellan individer givet rådande teknologi och faktortilldelning. Exempelvis anser denna teoris förespråkare att de feodala institutionerna var effektiva i det medeltida Europa. En alternativ förklaring är den kulturella teorin. Den ser istället institutioner som en återspegling av ideologi och de föreställningar om världen som samhällets invånare, alternativt samhällets dominerande grupp, hyser. En tredje förklaring, slutligen, är teorin om sociala konflikter. Denna teori bygger på idén att individer i allmänhet bryr sig mer om fördelningen av samhällets resurser än om övergripande effektivitet. Då olika institutionella arrangemang skiljer sig åt vad gäller den resursfördelning de implicerar kommer institutionerna på lång sikt att bestämmas av en maktkamp mellan olika särintressen, och därmed återspegla maktbalansen mellan olika grupper.
I denna översikt diskuteras framför allt styrkor och svagheter hos teorin om sociala konflikter. Det verkar som om denna teori förmår att förklara hur vissa institutioner har uppstått, medan den kulturella teorin förefaller mer lämpad att förklara hur dessa institutioner vidareutvecklats.

IFN Working Paper nr 737 "Protection of Property Rights and Growth as Political Equilibria" är författat av Andrea Asoni, University of Chicago. Vill du veta mer? Kontakta Andrea Asoni via e-post på asoni@uchicago.edu.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se