Working Paper No. 738

Fines, Leniency and Rewards in Antitrust

Effekter av amnestiprogram för karteller

Publicerad: 24 april 2008, reviderat augusti 2009 och november 2011Antal sidor: 32Nyckelord: Cartels; Collusion; Coordination; Competition policy; Deterrence; Desistance; Law enforcement; Price-fixing; Punishment; Recidivism; WhistleblowersJEL-koder: C73; C92; L41
Publicerad version

Fines, Leniency and Rewards in Antitrust Maria Bigoni, Sven-Olof Fridolfsson, Chloé Le Coq och Giancarlo Spagnolo


Amnestiprogram där kartellmedlemmar slipper betala konkurrensskadeavgifter om de självmant avslöjar karteller uppfattas allmänt som mycket framgångsrika. En ny experimentell studie, med studenter som försökspersoner, tyder dock på att effekterna av sådana program inte enbart är positiva. Å ena sidan minskade amnestiprogrammet försökspersonernas benägenhet att bilda karteller. Å andra sidan lyckades de deltagare i experimentet som ändå bildade karteller upprätthålla högre kartellpriser, trots amnestiprogrammet.

Konkurrenspolitiken för kartellbekämpning har reformerats påtagligt under det senaste decenniet. Kartellmedlemmar som samarbetar med konkurrensmyndigheter genom att lägga fram bevismaterial rörande kartellverksamheten kan i såväl EU, USA som Sverige befrias från böter. Dessa amnestiprogram har lett till en dramatisk ökning av antalet upptäckta karteller och uppfattas allmänt som mycket framgångsrika. Syftet är dock inte enbart att upptäcka och undanröja etablerade karteller. Programmens viktigaste målsättning är att avskräcka företag från att över huvud taget bilda olagliga priskarteller. Att empiriskt utvärdera huruvida amnestiprogram faktiskt minskar benägenheten att bilda karteller är dock problematiskt, eftersom det är svårt att påvisa att karteller existerar.

De senaste 20–30 åren har det blivit alltmer vanligt att konstruera kontrollerade miljöer – laboratorieexperiment – för att utvärdera ekonomisk-politiska styrmedel som är svåra att utvärdera med traditionell empirisk forskning. I dessa experiment ombeds individer – typiskt studenter – att representera (exempelvis) företag och försökspersonerna ersätts enligt avkastningen av deras beslut. Metoden tillämpas i denna uppsats. Syftet är att utvärdera ovannämnda amnestiprogram i förhållande till mer traditionella konkurrenspolitiska styrmedel samt att studera hur alternativa, och än så länge ej tillämpade styrmedel, kan tänkas fungera. Fyra typer av styrmedel utvärderades: en regim där karteller var lagliga, en traditionell konkurrenspolitik där samtliga kartellmedlemmar fick betala en gemensam avgift, ett amnestiprogram där den först avslöjande kartellmedlemmen slapp betala avgiften samt ett belöningsprogram där den först avslöjande kartellmedlemmen belönades med avgiften som den andra kartellmedlemmen betalade.

Studien tyder på att både traditionell konkurrenspolitik och amnestiprogram minskar antalet bildade karteller i förhållande till en situation där karteller är lagliga. Trots detta är inte dessa styrmedel entydigt positiva då de deltagare i experimentet som bildade karteller valde högre priser. Detta resultat tyder på att en strängare konkurrenspolitik kan leda till ett ökat förtroende mellan kartellmedlemmar om kartellen inte avslöjas i ett tidigt skede. Det strängaste styrmedlet – belöningsprogrammet – visade sig emellertid vara effektivast. Visserligen bildades karteller inledningsvis men, på grund av frestelsen förknippad med belöningen, avslöjades nästan samtliga karteller omedelbart. Därigenom lärde sig försökspersonerna att det var olönsamt att bilda karteller, vilket fick till följd att antalet bildade karteller minskade drastiskt mot slutet av experimentet och att priserna blev mycket låga.

IFN WP nr 738, "Fines, Leniency, Rewards and Organized Crime: Evidence from Antitrust Experiments", är samförfattad av Maria Bigoni (IMT/Lucca), Sven-Olof Fridolfsson (Institutet för Näringslivsforskning) Chloé Le Coq (SITE, Handelshögskolan i Stockholm) och Giancarlo Spagnolo (Tor Vergata University och SITE, Handelshögskolan i Stockholm). Vill du veta mer, kontakta Sven-Olof på e-post: Sven-Olof.Fridolfsson@ifn.se.
 


 

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se