Working Paper No. 745

EU – China and the Non-transparent Race for Inward FDI

EU-Kina och den icke-transparenta kapplöpningen om ingående direktinvesteringar

Publicerad: 15 april 2008Antal sidor: 40Nyckelord: Inward FDI; China; European Union; Investment-diverting PoliciesJEL-koder: E61; F15; F21; F23; F36; F42; G18; G34

EU – China and the Non-transparent Race for Inward FDI Lars Oxelheim och Pervez Ghauri


Den globala ekonomiska kartan har ändrats dramatiskt under senare år. Den ekonomiska och finansiella integrationen har tagit fart med ett åtföljande ekonomiskt omvandlingstryck som är tydligt i ett EU-perspektiv. En positiv attityd till ingående direktinvesteringar är förhärskande. Kina har blivit en stor mottagare av dessa investeringar och numera med en tydlig ambition att förvandlas från ”världens fabriksgolv” till en kunskapsintensiv industrination. Sammantaget ger detta bilden av en kommande hård konkurrens om ingående investeringar där både Kina och EU kommer att försöka göra sig så attraktiva som möjligt som värdland för dessa. Här analyseras konkurrensen om de ingående investeringarna i termer av en icke-transparent kapplöpning.

En undersökning av UNCTAD från 2005 visar att 87 procent av tillfrågade internationella företagsledare för de kommande fem åren finner Kina vara det mest attraktiva landet för nästa direktinvestering. 61,8 procent av tillfrågade företagsledare finner Kina också vara det mest attraktiva landet för nästa satsning på forskning och utveckling. Om dessa åsikter omvandlas till investeringar – kanske samtidigt med en lågkonjunktur – kan EU:s medlemsländer i värsta fall få se huvuddelen av globalt krympande investeringar gå regionen förbi och hamna i Kina. I detta läge kan en kapplöpning om resterande investeringar uppkomma mellan medlemsländerna som kan hota sammanhållningen inom EU.

Ett land kan göra sig attraktivt på i princip tre sätt; 1) på lite längre sikt genom att skapa ett gynnsamt investeringsklimat och öka produktivitet på ett transparent sätt, 2) på medellång sikt genom att exempelvis sänka det generella skattetrycket på företag – också detta på ett transparent sätt, samt 3) på kort sikt och som sista alternativ förbättra sin attraktionsförmåga genom att på ett icke-transparent sätt – med ekonomiska motsvarigheter till anabola steroider – locka till sig investeringar som annars skulle gått landet förbi.

Denna studie visar på historiska analogier och analyser av de många former som kapplöpningen under 3) kan ta sig. Lockbetena är åtskilliga, men låter sig här sorteras in i fem kategorier. Kapplöpningen kan initieras av regeringar eller av företag. Till den sistnämnda kategorin hör exempelvis GM:s utspel om en kapplöpning mellan Trollhättan och Rüsselheim om produktionen av tredje generationen mellanklassbilar

Studien fokuserar på forskningsproblemet som uppkommer till följd av kapplöpningens icke-transparenta karaktär. EU:s försök att stävja bruket av lockbeten har troligen bara stärkt den icke-transparenta karaktären hos dessa. En uppenbar svårighet för den empiriska analysen av drivkrafterna bakom ingående direktinvesteringar är sålunda avsaknaden av data kring de sannolikt mycket betydelsefulla lockbetena med bäring på i vilket land – av två till synes likvärdiga – en investering slutligen hamnar. I studien diskuteras också innebörden av den nya form av politisk risk som uppstår till följd av kapplöpningen. Kapplöpningen har också en baksida ur ett policyperspektiv. Det finns risk att regeringar i ”förlorande” länder med investeringar på väg till Kina försöker försvara dessa genom att återinföra kapitalkontroller. Detta kan visa sig smittosamt och ge upphov till en allmän våg av protektionism och återreglering med stora negativa välfärdseffekter. För att förhindra detta förordas en global övervakare av spelplanen för gränsöverskridande direktinvesteringar likt WTO för världshandeln.

IFN Working Paper nr 745, ”EU-China and the non-transparent race for inward FDI” är författat av Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning tillsammans med Pervez Ghauri, King’s College London. Vill du veta mer? Kontakta Lars Oxelheim via e-post på Lars.Oxelheim@ifn.se.



Lars Oxelheim

Kontakt

Tel: 08 665 4527
Mobil: 070 861 9361
lars.oxelheim@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se