Working Paper No. 762

Comment on Education Returns of Wage Earners and Self-employed Workers

Svårt att mäta utbildningspremier

Publicerad: 27 augusti 2008Antal sidor: 6Nyckelord: Education; Entrepreneurship; Human capital; EGIV estimatorJEL-koder: C23; I21; J31

Comment on Education Returns of Wage Earners and Self-employed Workers Henrik Jordahl, Panu Poutvaara och Juha Tuomala


Hur mycket tjänar egenföretagare och anställda på att ha uppnått en viss utbildningsnivå? Frågan är relevant eftersom både utbildning och entreprenörskap hör till de områden som många politiker vill stimulera. Tyvärr är svaren svåra att fastställa.

Utbildning kan vara en bra affär. Ekonomiska studier visar att ett års ytterligare utbildning i genomsnitt ger omkring tio procent högre lön.

Ett grundläggande metodproblem i sådana studier är att individer har personliga egenskaper – till exempel intelligens och social kompetens – som påverkar både deras utbildningsval och deras framtida lön. Det är därför svårt att särskilja hur stor del av någons inkomst som beror på personens utbildning och hur stor del som beror på andra, för forskaren svårobserverade, egenskaper.

Ekonomerna García-Mainar och Montuenga-Gómez tar sig an det beskrivna problemet i en artikel i tidskriften Economics of Education Review. Artikeln innehåller förvånande slutsatser för Portugal och Spanien, bland annat att egenföretagare förlorar på att ha en universitetsutbildning jämfört med en gymnasieutbildning. Vår studie granskar dessa resultat närmare.

Till att börja med innehåller den granskade artikeln inte tillräcklig dokumentation för att andra forskare ska kunna kontrollera resultatens riktighet. Detta är särskilt problematiskt eftersom den använda metoden bygger på att vissa bakgrundsvariabler är oberoende av de studerade individernas utbildning, medan andra bakgrundsvariabler inte är det. Att individernas utbildning är oberoende av variabler som kön, civilstånd och yrke är till att börja med långt ifrån säkert. I den granskade artikeln får statistiska tester avgöra denna fråga. En olycklig konsekvens av detta är att slumpen kan göra så att snarlika variabler som giftermål och skilsmässa klassificeras olika med avseende på deras förhållande till de studerade individernas utbildning.

Vår egen undersökning baserad på finska data visar också att de uppmätta utbildningspremierna är känsliga för hur variabler som kön, civilstånd och yrke används i den granskade statistiska modellen. Som ett exempel växlar utbildningspremien för anställda mellan att vara positiv och negativ beroende på om giftermål eller skilsmässa antas vara oberoende av individernas utbildning. Att statistiska tester inte säger ifrån vid en sådan jämförelse exemplifierar varför testerna inte bör tillämpas okritiskt utan understödjande ekonomisk argumentation.

På grund av de svårlösta metodproblemen måste de uppmätta utbildningspremierna för finska egenföretagare och anställda betraktas som skeva och osäkra. Utbildningspremier som har mätts upp med samma metod, till exempel för Portugal och Spanien, bör därmed tas med en stor nypa salt.

IFN Working Paper nr 762, "Comment on Education Returns of Wage Earners and Self-employed Workers", är författat av Henrik Jordahl, IFN, Panu Poutvaara, Helsingfors universitet, och Juha Tuomala, VATT.

Vill du veta mer? Kontakta Henrik Jordahl via e-post på henrik.jordahl@ifn.se.


Henrik Jordahl

Kontakt

Tel: 08 665 4533
Mobil: 070 938 3858
henrik.jordahl@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se