Working Paper No. 774

Sweden: A Minimum Wage Model in Need of Modification?

Ökad låglönekonkurrens utmanar det svenska minimilönesystemet

Publicerad: 28 oktober 2008Antal sidor: 32Nyckelord: Minimum wages; Low-wage competition; Laval caseJEL-koder: J31; J52; J61; J81

Sweden: A Minimum Wage Model in Need of Modification? Per Skedinger


Sverige är ett av få länder där minimilöner endast regleras i kollektivavtal och ej via lagstiftning. I denna uppsats ges en översikt över det svenska minimilönesystemet och dess effekter på sysselsättning och lönestruktur. Systemets långsiktiga hållbarhet har kommit att ifrågasättas alltmer mot bakgrund av en ökad låglönekonkurrens från bl.a. EU:s nya medlemsstater. I uppsatsen diskuteras därför också konsekvenserna för svensk arbetsmarknad av EG-domstolens utslag i det s.k. Lavalmålet och i vilken grad inflödet av utstationerad arbetskraft påverkat svenska byggnadsarbetares löner.

Sverige är ett av få länder där minimilöner endast regleras i kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. I de flesta andra länder är minimilöner antingen lagstadgade eller kollektivavtalsreglerade och utsträckta till icke täckta sektorer genom lagstiftning, s.k. allmängiltigförklaring. Medverkan av starka fackliga organisationer i beslutsprocessen har sannolikt bidragit till att de svenska minimilönerna är förhållandevis höga jämfört med länder med lagstadgade minimilöner. Det svenska systemet innebär dock, till skillnad från de flesta andra EU-länder, att utländska företag som är tillfälligt verksamma i landet inte täcks per automatik av bestämmelser om minimilöner.

I uppsatsen redogörs för hur de svenska minimilönerna för okvalificerad arbetskraft förhåller sig till genomsnittslöner och till minimilöner i andra länder. De svenska minimilönerna tillhör de högsta i världen, både i absolut nivå och i relation till genomsnittslöner. Minimilönerna har påverkan framför allt i tjänstebranscher såsom detaljhandel samt restaurang och hotell.

De höga minimilönerna är sannolikt en viktig faktor bakom avsaknaden av "working poor" i Sverige, dvs. anställda med mycket låga inkomster. De lägsta inkomsterna återfinns istället hos personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden och är beroende av socialbidrag. De höga minimilönerna utgör emellertid också en tröskel för arbetsmarknadsinträde, som är särskilt märkbar för marginalgrupper på arbetsmarknaden. Det fåtal studier som finns beträffande sysselsättningseffekter i Sverige finner också att höjda minimilöner minskar sysselsättningen.

EG-domstolens utslag i Lavalmålet i december 2007 har aktualiserat frågan om den långsiktiga hållbarheten i det svenska minimilönesystemet. Domstolen fann bl.a. att avsaknaden av tydligt definierade minimilöner i den svenska byggnadsindustrin och de svenska fackföreningarnas stridsåtgärder mot det lettiska byggföretaget stred mot EU:s principer för fri tjänstehandel.

Lavaldomen tycks ha bidragit till att minimilöner höjts i svenska kollektivavtal och att minimilöner införts i ett avtal där sådana tidigare saknats. En analys av de utländska byggnadsföretagens verksamhet i Sverige visar att de svenska byggnadsarbetarnas löner inte minskat på grund av inflödet av utstationerad arbetskraft, men att avståndet från hemlandet spelar stor roll för i vilken region företagen är verksamma. En förklaring till den uteblivna löneeffekten kan vara att inflödet av utstationerad arbetskraft hittills varit relativt litet.

IFN Working Paper nr 774, "Sweden: A Minimum Wage Model in Need of Modification?", är författat av Per Skedinger, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Per på e-postadress per.skedinger@ifn.se.

Per Skedinger

Kontakt

Tel: 08 665 4553
per.skedinger@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se