Working Paper No. 786

Why Are There So Few Female Top Executives in Egalitarian Welfare States?

Varför finns det så få kvinnliga chefer i utpräglade välfärdsstater såsom den svenska?

Publicerad: 21 januari 2009, reviderad 9 februari 2009Antal sidor: 31Nyckelord: Career choice; Career incentives; Gender equality; Parental leave; Household production JEL-koder: D13; D63; J16; J20; M52

Why Are There So Few Female Top Executives in Egalitarian Welfare States? Magnus Henrekson och Mikael Stenkula


Kvinnlig representation i ledningsgrupper och på chefspositioner inom privat näringsliv och offentliga institutioner utgör grunden för ständiga diskussioner i den offentliga debatten. Det är också en viktig profilfråga för flera politiska partier. Sverige lyfts inte sällan fram som ett föregångsland i ett internationellt perspektiv när det gäller jämställdhet. En snabb titt i befintlig statistik ger dock vid handen att Sverige, och andra utpräglade välfärdsstater, har en lägre andel kvinnliga chefer inom det privata näringslivet än anglosaxiska länder såsom USA. Denna studie försöker ge olika förklaringar till detta förhållande.

Studien består av tre delar. I den första delen redogör vi för befintlig statistik vad avser kvinnlig representation i samhället. I den andra och tredje delen diskuterar vi några mekanismer som skulle kunna förklara denna utveckling, såsom det institutionella ramverkets betydelse samt psykologiska faktorer.

När det gäller kvinnliga chefer i vid mening inom näringslivet har Sverige enligt befintlig statistik ingen ledande position vare sig i världen eller inom EU. Faktum är att USA, men även flera andra anglosaxiska länder, har en högre andel kvinnliga chefer (ca 43 procent i USA mot 32 procent i Sverige). Förhållandet tycks vara likartat för framförallt toppchefer men också för ledningspersonal, även om det är svårare att hitta jämförbara data inom dessa områden. Undantaget från detta mönster är styrelseposter i börsnoterade företag där de skandinaviska länderna är världsledande. Detta är i hög grad en effekt av tvingande lagstiftning (såsom i Norge) eller hot om lagstiftning om kvotering.

Onekligen kan institutionella faktorer och utformningen av olika välfärdssystem påverka kvinnors val och karriärmöjligheter. I denna uppsats fokuserar vi på ett antal inslag som vi bedömer vara av särskild betydelse, nämligen reglerna för föräldraledighet, barnomsorg, hushållsnära tjänster och beskattning av dessa. Även betydelsen av en karriärs tidsprofil diskuteras. Vår analys av dessa faktorer tyder på att välfärdssystem av skandinavisk typ gynnar den genomsnittliga kvinnans möjligheter på arbetsmarknaden, men missgynnar de mest karriärinriktade kvinnorna.

Utöver de institutionella faktorerna prövar vi också ett antal psykologiska förklaringar och hur dessa kan samvariera med och förstärkas av de institutionella faktorerna. Människans psykologi leder lätt till s.k. spårberoende där tidigare val kommer att påverka dagens och framtidens val, inte sällan på ett suboptimalt sätt. I studien pekas på ett antal mekanismer från den ekonomiska psykologin som kan förstärka och cementera befintliga och traditionsbundna val och försvåra för kvinnor att nå de riktiga toppositionerna i näringslivet. Studien visar också på hur viktigt det är med kontinuitet i den egna karriärutvecklingen och hur lätt det är att permanent halka efter i karriären till följd av en tids frånvaro från arbetsmarknaden.

IFN Working Paper nr 786, “Why are there so few female top executives in egalitarian welfare states”, har författats av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på magnus.henrekson@ifn.se eller Mikael Stenkula på mikael.stenkula@ifn.se.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se