Working Paper No. 800

Taxation and Entrepreneurship in a Welfare State

Skatter och egenföretagande i Sverige

Publicerad: 10 juni 2009 Antal sidor: 38Nyckelord: Entrepreneurship; Self-employment; Taxation; Welfare stateJEL-koder: H20; J23; L26
Publicerad version

Taxation and Entrepreneurship in a Welfare State Mikael Stenkula


Betydelsen av entreprenörskap och egenföretagande för ekonomin diskuteras numera livligt inom både den politiska och akademiska sfären. I den här studien analyseras hur det svenska skattesystemet påverkat egenföretagandet i Sverige under efterkrigstiden. Resultatet tyder på att framförallt arbetsgivaravgifterna har påverkat egenföretagandet negativt, även om effekten är relativt liten.

Inom entreprenörskapsforskningen finns en stor litteratur som analyserar skatternas effekter på andelen egenföretagare i ekonomin. Både de teoretiska och empiriska bidragen ger dock ofta motsägelsefulla resultat eftersom man funnit både positiva och negativa effekter av skatter. De negativa effekterna härrör från negativa incitamentseffekter medan de positiva troligtvis beror på att det kan vara lättare att undandra sig skatt som egenföretagare.

Denna studie bygger vidare på tidigare litteratur, men skiljer sig från de flesta tidigare studier på ett antal punkter. För det första försöker denna studie särskilja effekten av olika skatter. Tidigare studier har ofta enbart beaktat en skatt, såsom inkomstskatten, eller ett aggregerat skattemått, såsom skatternas andel av BNP. För det andra används en ekonometrisk metod som kallas kointegrationsanalys. Med hjälp av denna teknik kan man särskilja långsiktiga och kortsiktiga samband. Slutligen analyserar denna studie Sverige under efterkrigstiden. De flesta studier som tidigare gjorts har analyserat länder som USA och Storbritannien; länder som kännetecknas av begränsade välfärdsambitioner och relativt låga skatter. Det kan vara av intresse att se om resultaten skiljer sig om man istället analyserar en välfärdsstat som Sverige, som karaktäriseras av ett relativt högt skattetryck.

Resultaten från denna studie visar att det är svårt att finna några större effekter – vare sig positiva eller negativa – från skattesystemet med detta angreppssätt. Det som framförallt framträder är en negativ effekt av arbetsgivaravgifterna medan någon effekt av inkomstskatterna inte har kunnat identifieras. Den negativa effekten från arbetsgivaravgifterna måste dock betraktas som måttlig. Studien visar ändå att det inte bara är nivån på skatterna som spelar roll för ekonomin utan även hur beskattningen utformas och vad som beskattas.

IFN WP nr 800, "Taxation and Entrepreneurship in a Welfare State",” är författat av Mikael Stenkula, IFN. Vill du veta mer? Kontakta Mikael Stenkula på e-post mikael.stenkula@ifn.se.
 

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se