Working Paper No. 801

Common Trends and Shocks to Top Incomes – A Structural Breaks Approach

Nya rön om trendbrott i inkomstfördelningens utveckling

Publicerad: 16 juni 2009, reviderad mars 2010Antal sidor: 31Nyckelord: Top Incomes; Income Inequality; Economic Development; Common Structural BreaksJEL-koder: C32; D30; N30

Common Trends and Shocks to Top Incomes – A Structural Breaks Approach Jesper Roine och Daniel Waldensntröm


När började inkomstskillnaderna öka i västvärlden? Ägde ökningen rum i alla länder eller bara i vissa? I denna studie kombinerar vi ett nytt internationellt dataset med toppinkomstandelar i tjugo länder sedan 1900-talets början och de senaste analysmetoderna av trendbrott i tidsserier för att besvara dessa och näraliggande frågor. Vi finner bland annat att för perioden sedan 1980 är de nordiska länderna betydligt mer lika de anglosaxiska än de kontinentaleuropeiska länderna än vad forskningen tidigare trott.

Vår förståelse för drivkrafterna bakom inkomstojämlikhetens långsiktiga utveckling är viktig för utformningen av den ekonomiska politiken. De senaste åren har ett flertal studier beskrivit toppinkomsternas andel under 1900-talet för enskilda länder. Även om vissa jämförande analyser funnit gemensamma drag i inkomstskillnadernas utveckling, som t ex att en generell utjämning ägde rum mellan första världskriget och åren kring 1980, saknas fortfarande en systematisk analys av exakt om och så när utjämningstrenden avstannade samt om brottet skedde mer samtidigt i vissa grupper av länder.

Syftet med denna studie är att använda den senaste statistiska metodiken för att bringa nytt ljus i frågan om gemensamma trendbrott i toppinkomster från 1900 till idag. Metoderna tillåter oss datera brott i både enskilda länders och grupper av länders toppinkomstandelar. Förutom att vi kan ge en bättre beskrivning av den historiska verkligheten erbjuder vår analys även bättre möjligheter att peka ut och även formulera ekonomiska teorier som förklarar sambandet mellan ekonomisk utveckling och inkomstfördelning.

Vår empiriska analys ger både stöd och sätter frågetecken för tidigare studier på området. Till exempel förefaller de nordiska ländernas ökade toppandelar sedan 1980 ligga mer i linje mer ökningen i de anglosaxiska länderna än den relativt konstanta nivån i andra europeiska länder. Dessutom finner vi att kapitalinkomsternas, och då särskilt kapitalvinsternas, betydelse är större än vad som tidigare antytts. Särskilt gäller detta de nordiska länderna där aktiemarknadernas värdestegring varit mycket kraftig under 1980- och 1990-talen.

Resultaten öppnar upp för en diskussion om vilka teorier som kan förklara de observerade skeendena. Bland annat kastar resultaten visst tvivel över de teorier som förklarar fördelningsskillnader med olikheter i länders omfördelningsambitioner, vilket skulle innebära att de nordiska och anglosaxiska länderna skulle följa helt olika trender.

IFN Working Paper nr 801, "Common Trends and Shocks to Top Incomes – A Structural Breaks Approach", är författat av Jesper Roine, SITE, och Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Daniel Waldenström, e-post:
daniel.waldenstrom@ifn.se.

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se