Working Paper No. 804

Entrepreneurship and Public Policy

Entreprenörskap och ekonomisk politik

Publicerad: 18 augusti 2009, reviderad maj 2010Antal sidor: 54Nyckelord: Entrepreneurship; Gazelles; High-growth firms; High-impact entrepreneurship; Innovation; Institutions; Product market regulations; Property rights; Self-employment; Tax policy JEL-koder: L25; L26; L53; M13; O31

Entrepreneurship and Public Policy Magnus Henrekson och Mikael Stenkula


Med entreprenörskapspolitik menas en politik som präglas mer av att möjliggöra och stimulera till individuella entreprenöriella initiativ än att direkt stödja en viss företagsform. Forskning har på senare tid också visat att ett fåtal entreprenöriellt och snabbväxande företag, ofta benämnda gasellföretag, är särskilt viktiga för förnyelse, tillväxt och jobbskapande. Baserat på tidigare forskning konstateras att en framgångsrik entreprenöriell ekonomi präglas av följande fyra förutsättningar:

1) Det är lätt att starta och expandera ekonomisk verksamhet;
2) Produktiv entreprenöriell verksamhet premieras väl;
3) Icke-produktiv och för samhället skadlig entreprenöriell verksamhet missgynnas;
4) Personer i (tidigare) framgångsrika verksamheter har starka incitament att fortsätta att vara entreprenöriella (”keep winners on their toes”).
Ett institutionellt ramverk som kombinerar en rad policy-instrument i syfte att stärka de fyra förutsättningarna är nödvändigt för att stimulera till produktivt entreprenörskap. I denna studie analyseras elva olika policy-områden och hur de kan utformas för att stimulera entreprenöriell aktivitet:
a) Regleringar kopplade till företagsstart och -expansion
b) Likviditets- och kapitalbegränsningar
c) Arbetsmarknadsregleringar
d) Socialförsäkringssystemet
e) Forskning och utveckling
f) Riktade stöd
g) Skyddet för den privata äganderätten
h) Beskattning
i) Konkurslagstiftning
j) Intellektuell egendom och rättigheter
h) Internationell handel

I studien betonas att det är av flera skäl är svårt att utvärdera effekten av enskilda policyåtgärder. Till att börja med är det svårt att direkt mäta den entreprenöriella aktiviteten på ett tillfredsställande sätt. För det andra påverkar olika beslut varandra och förstärker eller försvagar effekten av andra åtgärder. Att särskilja och kvantifiera effekten av enskilda åtgärder låter sig därför svårligen göras. Därutöver finns en tidsaspekt som försvårar utvärderingen av enskilda åtgärder. Människor och organisationer är trögrörliga och det tar lång tid innan beteenden ändrar sig och organisationer anpassar sig till nya betingelser. Effekterna är också kontextberoende. De politiska, ekonomiska och kulturella grundförutsättningarna skiljer sig – ibland markant – mellan olika länder och kan svårligen replikeras, imiteras eller kommenderas fram på politisk väg. Att peka ut en speciell åtgärd som ”best practice” och universalmedel är därför vanskligt.

IFN Working Paper nr 804, "Entrepreneurship and Public Policy", har författats av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på magnus.henrekson@ifn.se eller Mikael Stenkula på mikael.stenkula@ifn.se.

 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se